med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag

Motion 2004/05:Bo10 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om en reformering av bostadsbidraget i syfte att minska marginaleffekterna.

Mer krävs

Marginaleffekterna

Regeringens förslag är ringa till sin omfattning. Flera utredningar och budgetpropositioner har fäst uppmärksamheten på de marginaleffekter som utformningen av bostadsbidraget skapar. Främst är det inkomstprövningen av bostadsbidraget som i kombination med utformningen av regler för skatter och andra bidrag som ger höga marginaleffekter.

Familjeutredningen gjorde i betänkandet Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24) en översyn av de ekonomiska familjestöden. Särskilt marginaleffekterna gavs stort utrymme. Långtidsutredningen (LU 2003/04) pekade på att det måste löna sig att arbeta i högre utsträckning om sysselsättningen skall öka, och därmed de framtida skatteintäkterna. Även regeringen har i återkommande budgetpropositioner visat på betydande marginaleffekter för hushåll med bostadsbidrag.

Av förslaget framgår att marginaleffekterna kvarstår, om än i högre inkomstlägen än tidigare. Bland remissinstanserna finns farhågor till följd av att marginaleffekterna kvarstår. Statskontoret konstaterar att det finns risk för att förslaget "minskar incitamenten för hushållen att skaffa sig ett arbete". ESV påpekar att en höjning av bostadsbidraget "riskerar att påverka arbetskraftsutbudet negativt".

Mot bakgrund av de marginaleffekter som utformningen av bostadsbidraget medför hade det varit naturligt att detta analyserats närmare i regeringens förslag, inte minst med tanke på tidigare utredningsresultat.

Ingen analys

Orsakerna till bostadsbidragsberoende klarläggs ej i förslaget. Regeringen nöjer sig med att konstatera att vissa hushåll är berättigade till bostadsbidrag och att dessa ofta är ekonomiskt utsatta.

Bostadsbidraget måste sättas in i ett sammanhang. Det saknas en analys av hur skatter och bidrag samverkar för hushållens ekonomiska situation. "Boverket anser att det inte framgår i vilken omfattning och för vilka hushållsgrupper den fördelningspolitiska träffsäkerheten ökar." Vi anser att syftet att underlätta för ekonomiskt utsatta hushåll hade kunnat lösas på annat sätt.

Det är inte heller bra att först genomföra förändringar av bostadsbidraget för att i samma proposition föreslå en översyn till 2007. Det naturliga hade varit att först utreda om regeringen anser att kunskapsläget är eftersatt för att sedan vidta förändringar på grundval av de erfarenheter som kommer redovisas i en sådan översyn.

Fler bidragsberoende hushåll

Enligt regeringens förslag beräknas ytterligare cirka 10 000 hushåll bli berättigade till bostadsbidrag. Därmed riskerar fler hushåll att få problem med marginaleffekter. Vi anser att detta är fel väg att gå. En sammanhållen strategi för att stödja ekonomiskt utsatta hushåll måste ta fasta på att fler, och inte färre, skall trygga sin försörjning genom eget arbete.

Vad Moderaterna vill

Vi vill se en mer övergripande reform för att åtgärda de problem som utformningen av bostadsbidraget för med sig.

Ett centralt problem med den politik som regeringen för är att den enskildes vinst av att arbeta är liten. Nyttan av att arbeta i stället för att leva på bidrag är i dagsläget låg, på gränsen till obefintlig, för många människor. De samlade effekterna av höjda skatter och minskade bidrag äter upp en betydande del av den inkomstökning som en extra arbetsinsats ger. Under 1970-talet var det höginkomsttagarna som hade de största marginaleffekterna. Nu är det människor med de lägsta inkomsterna som drabbas av de största marginaleffekterna.

Moderaterna vill skapa ett samhällsklimat som uppmuntrar arbete. Det skall finnas möjligheter för den enskilda individen att forma sin egen tillvaro och förbättra sin livssituation efter egen förmåga.

Bostadsbidragen har utvecklats från ett bostadspolitiskt instrument till ett bidrag inom familjepolitiken. Därför bör bostadsbidragen snarare ingå bland övriga bidrag för föräldrar och barn.

Vi anser att stöd inte skall vara inkomstprövade för att på så sätt minska marginaleffekterna. Vi har därför tidigare föreslagit att ett extra barnbidrag införs för ensamstående föräldrar och därutöver ett för studerande föräldrar med barn som en ersättning för bostadsbidraget. Det kan finnas andra sätt att minska marginaleffekterna. Vi vill samtidigt poängtera att detta förslag ej rör bostadstilläggen för pensionärer.

Vi anser därför att riksdagen bör uppdra åt regeringen att återkomma med förslag om ett reformerat bostadsbidrag i syfte att minska marginaleffekterna.

Stockholm den 19 april 2005
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Ewa Thalén Finné (m)	Carl-Axel Roslund (m)
Carl-Erik Skårman (m)	Gunnar Axén (m)
Göran Lindblad (m)