med anledning av prop. 2004/05:124 Arkivfrågor

Motion 2004/05:Kr7 av Kent Olsson m.fl. (m)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samarbete med de kyrkliga arkiven.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgängligheten för funktionshindrade till landets arkiv.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell strategi och en långsiktig digitaliseringsplan för bevarande av digitalt material.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statliga myndigheter inte skall konkurrera med privat verksamhet.

2Inledning

I föreliggande proposition presenterar regeringen sina förslag och bedömningar rörande det fortsatta arbetet inom arkivområdet. Vi moderater delar i stort de synpunkter och förslag till åtgärder som regeringen för fram. På några områden har vi dock förslag på ytterligare ett par insatser.

Vi vill inledningsvis understryka vilken oerhörd betydelse den nya tekniken i form av digitalisering har inneburit, dels för möjligheten att såväl arkivera på ett mer säkert sätt, dels för att göra det arkiverade materialet tillgängligt för en bred allmänhet via Internet på ett sätt som tidigare varit helt omöjligt. Runt om i landet pågår ett omfattande digitaliseringsarbete på t.ex. landets länsmuseer för att bl.a. göra den stora bildskatt som finns i vårt land tillgänglig för miljoner människor. I detta sammanhang kan arbetet på Stockholms läns museum nämnas.

3Kyrkoarkiven

I propositionen tas såväl de statliga som läns- och kommunarkiven liksom bl.a. folkrörelsearkiven, föreningsarkiven och företagsarkiven upp som utgörande den helhet som arkivområdet är. Det är dock förvånande att regeringen inte med ett enda ord i propositionen nämner de kyrkliga arkiven och dess betydelse. Även om staten och kyrkan sedan 2000 är åtskilda är det ett nationellt intresse att de kyrkliga arkiven uppmärksammas och ges en central roll. Vi anser att en nationell politik för arkivfrågor också måste innehålla de kyrkliga arkiven. Vi kan dessutom konstatera att det finns en stor arkivkompetens på landets pastorsexpeditioner och bland präster som måste tas till vara. Det nationella uppdrag som regeringen vill ge Riksarkivet och landsarkiven att tillgängliggöra arkivmaterial måste också innefatta ett samarbete med de kyrkliga arkiven.

4Funktionshindrades tillgång till arkiven

Vi moderater har i andra sammanhang fört fram vikten av att kulturen blir mer tillgänglig för landets funktionshindrade. Det gäller ökade krav på public service och bättre handikappanpassning av museilokaler bara för att nämna två områden. Men även vad gäller arkiven bör dessa självfallet vara tillgängliga för funktionshindrade. Inte minst mot bakgrund av digitalisering och Internet finns det stora förutsättningar för att tillgång till arkivmaterial för funktionshindrade underlättas väsentligt. Vi anser därför att Riksarkivet bör få i uppdrag att i samband med det tidsbegränsade nationella uppdraget 2006-2008 att i samarbete med handikapporganisationerna kartlägga på vilket sätt landets arkiv kan blir mer tillgängliga för de funktionshindrade.

5Det digitala kulturarvet

Det finns en risk för att vi kommer att förlora stora delar av det digitala kulturarvet. Arkivens forskningsförberedande verksamhet är viktig för att bevara informationen men också för att beskriva informationen så att det går att göra korrekta källkritiska bedömningar.

För att klara dessa uppgifter bör Riksarkivet få i uppdrag att upprätta och genomföra en nationell strategi som tar sikte på alla faser i arkivhanteringen och som även innebär att man samarbetar över sektorsgränserna. I uppdraget bör också ligga utformandet av en långsiktig digitaliseringsplan.

I Danmark har man gått betydligt mera offensivt tillväga. Där har Statens Arkiver (Rigsarkivet, landsarkiven, Ehrvervsarkivet, Dansk dataarkiv) för några år sedan slutit ett s.k. resultatkontrakt med departementet om att förbereda övergången till digitala leveranser i stor skala (i princip skall all information vara digital och levereras digitalt). Kontraktet är kopplat till särskilda resurser under kontraktstiden.

I Norge har man tidigt satsat på en gemensam programvara för statliga myndigheters diarium och senare byggt ut det till ett ärendehanteringssystem (Noark). Det har lett till att det är lättare att klara problemen där än hos oss, där systemen skiftar mellan och delvis inom myndigheterna.

Behovet av att klara det digitala kulturarvet gäller ju i lika hög grad kommuner och landsting, vars verksamhet är sådan att mycket av den viktigaste samhällsinformationen finns där, t.ex. inom byggnadsnämnderna, skolor, socialvård och sjukvård.

Minst beredskap är det inom den privata sektorn, inom organisationer och företag som riskerar att bli historielösa om deras information inte kan bevaras. Samma metoder skulle kunna användas även här, men det krävs självfallet även här resurser för genomförandet.

I dagsläget är det ofrånkomligt att även koppla dessa frågor till uppbyggnaden av e-förvaltning och här framstår Storbritannien som ett operativt föredöme. Där har t.ex. The National Archives fått ansvar för hantering av frågan om hantering av digitalt bevarande.

Det är viktigt att ha en proaktiv hållning, arbetet måste börja redan ute på de arkivbildande myndigheterna (motsvarande) och följas upp kontinuerligt. Arkivmyndigheterna har här en mycket central roll i sin fältverksamhet för att vi skall ha en rimlig chans att bevara någon information för framtiden.

6Statliga arkiv får inte konkurrera ut privata

Under hösten 2004 uppmärksammades det att Riksarkivet planerar att lägga ut kyrkböcker på Internet och därmed dra undan mattan för privata företag som sålt uppgifter till bl.a. släktforskare efter att ha scannat in uppgifter från Riksarkivet. I ett frågesvar från dåvarande kulturministern Marita Ulvskog (den 9 september 2004) konstaterar hon att det är upp till varje myndighet att avgöra om man vill gå in och konkurrera med privata företag. Hon uppgav vidare i sitt svar att det ännu inte är klarlagt om Riksarkivet kommer att lägga ut folkbokföringsuppgifter eller ej. Vår inställning är att Riksarkivet har ett oerhört viktigt uppdrag: att bevara vårt kulturarv. Men detta får inte innebära att det skall göra sådant som andra kan göra lika bra, eller bättre.

Stockholm den 6 april 2005
Kent Olsson (m)
Lena Adelsohn Liljeroth (m)	Anna Lindgren (m)
Anita Sidén (m)	Margareta Pålsson (m)
Henrik S Järrel (m)	Henrik Westman (m)
Anne Marie Brodén (m)