med anledning av prop. 2004/05:148 Utvidgad rätt till information för arbetstagarorganisationer

Motion 2004/05:A5 av Stefan Attefall m.fl. (kd, m, fp, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att informationsskyldigheten skall gälla alla arbetsgivare som omfattas av medbestämmandelagen och som sysselsätter minst 50 personer.

Propositionens innehåll

I proposition 2004/05:148 föreslår regeringen förändringar i medbestämmandelagen (1976:580). Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i lagen, vilken innebär att en arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls fortlöpande ska hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Regeringen föreslår i propositionen att informationsskyldigheten ska gälla alla arbetsgivare som omfattas av medbestämmandelagen oavsett antalet sysselsatta arbetstagare. Lagen bygger på ett EG-direktiv (2002/14/EG) vars syfte är att utveckla en social dialog mellan arbetsmarknadens parter. Direktivet ger medlemsländerna möjlighet att tillämpa reglerna på företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare eller på driftställen som sysselsätter minst 20 arbetstagare.

Motivering

Syftet med EG-direktivet är att inrätta en allmän ram med minimikrav för arbetstagares rätt till information och samråd i företag eller driftställen inom gemenskapen. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har åsikten att det är av största vikt att arbetstagare, organiserade eller oorganiserade, får information och bereds möjlighet till samråd arbetsgivaren. Utformningen och regleringen av detta måste dock ställas mot den ökade administration för företagen som information och samråd innebär.

För små företag kan regeringens förslag få stora negativa konsekvenser. Medlemsstaterna har möjlighet att tillämpa direktivet på företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare eller på driftställen som sysselsätter minst 20 arbetstagare. Regeringen har i sitt lagförslag valt att tillämpa direktivet på alla företag - oavsett antalet sysselsatta - där det saknas kollektivavtal men finns organiserad personal.

Flera remissinstanser vänder sig emot regeringens förslag. LO och TCO anser att gällande ordning är tillräcklig för att uppfylla direktivet. Andra remissinstanser vänder sig emot att informationsskyldigheten skall gälla alla företag, oavsett antalet sysselsatta arbetstagare. Arbetsgivarverket menar att man bör undvika "överimplementering". Svenskt Näringsliv och Företagarna menar att regeringens förslag leder till ökade kostnader och mer administration för små och medelstora företag. Enligt beräkningar från Näringslivets regelnämnd skulle lagen, om den genomförs, öka arbetsbördan för en småföretagare med upp till tio timmar per år, med en kostnad om cirka 500 kronor per timma. Den totala kostnaden för företagen skulle bli cirka 75-150 miljoner kronor, enligt regelnämndens beräkningar.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet instämmer i kritiken från remissinstanserna ovan. Tröskelbestämmelser är inget nytt i svensk arbetsrättslig lagstiftning. Arbetsdomstolen påpekar att det till exempel i lagen om styrelserepresentation för de privatanställda, i lagen om anställningsskydd och i jämställdhetslagen finns sådana bestämmelser. Direktivet ger medlemsländerna möjlighet att tillämpa reglerna på företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare eller på driftställen som sysselsätter minst 20 arbetstagare. I Norge tyder det mesta på att man kommer att tillämpa direktivet på företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare. Vi menar att också Sverige bör välja denna linje.

Framtiden vilar allt mer i händerna på de små företagen. Av Sveriges 676 000 privata företag har drygt 99 procent färre än 50 anställda. Småföretagen står för drygt hälften av sysselsättningen inom den privata sektorn, men mer än två tredjedelar av nettoökningen av sysselsättningen. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att det är ur detta perspektiv som varje lagförslag med nya regler måste granskas. En uppskattning som gjorts av statens egen företagsmyndighet, Nutek, visar att den totala administrativa bördan - som orsakas av offentlig förvaltning - för svenska företag årligen uppgår till mellan 60 och 70 miljarder kronor. Att då införa nya kostnader för företagen i storleksordningen 75-150 miljoner kronor är inte sund näringspolitik. De svenska företagarna kommer att ta detta som ytterligare ett bevis för att riksdag och regering inte är intresserade av starka och växande småföretag i Sverige.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår utifrån det ovan anförda att riksdagen beslutar om en begränsning i lagen som innebär att regler om information och samråd inte behöver tillämpas på företag med mindre än 50 anställda.

Stockholm den 19 april 2005
Stefan Attefall (kd)
Anders G Högmark (m)	Carl B Hamilton (fp)
Margareta Andersson (c)