med anledning av prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag

Motion 2004/05:MJ39 av Krister Hammarbergh (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs att förbud mot blyammunition inte införs innan godtagbar ersättningsammunition finns tillgänglig.

2. Riksdagen beslutar att delmål 1 under Ett rikt odlingslandskap skall lyda "Senast år 2010 skall bevaransvärda ängs- och betesmarker skötas".

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lantbrukets ekonomibyggnader.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ägardirektiv till statligt ägda bolag.

Motivering

Propositionen om miljömål är en utvärdering och uppföljning av nu gällande miljömål. Den tar upp förslag till förändringar, men även nu gällande mål tas upp till behandling även om de inte föreslås ändrade.

Jag tar här upp några av de mest flagranta förslagen som finns i propositionen.

Giftfri miljö

Under Giftfri miljö finns ett delmål om att bly skall vara utfasat senast 2010. En specialfråga härvidlag är frågan om blyammunition där regeringens ambition är att den skall förbjudas avsevärt före denna tidpunkt. Detta vore i sig inget problem om det vore så att det fanns likvärdig ammunition att tillgå. Nu är detta inte fallet, vare sig för hagel eller kula.

Ett viktigt skäl är att jakt med kulor av annat material orsakar villebrådet onödigt lidande. Ett annat skäl är att ammunition som hamnar i träd förr eller senare kommer att påverka träindustrins möjligheter att ta till vara virket på bästa sätt. Risken för att ammunition hamnar i träd ökar om bly ersätts med t.ex. stål. Därtill kommer stål till skillnad mot bly att skada sågklingor och andra bearbetningsredskap.

Riksdagen bör därför besluta att blyammunition får användas till dess fullgod ersättning för denna finns tillgänglig.

Ett rikt odlingslandskap

Delmål 1 om skötsel av ängs- och betesmarker

I delmål ett föreslås dels att alla nuvarande ängs- och naturbetesmarker skall bevaras, dels att de skall öka med femtusen respektive trettontusen hektar på en femårsperiod.

Ingen del av målet är realistiskt.

Ängs- och naturbetesmarker är mycket artrika och utgör biotoper för sällsynta och hotade arter. De kräver emellertid kontinuerlig skötsel. I annat fall återgår de till sin ursprungliga vegetation vilken nästan alltid är skog. Alla ängar eller betesmarker har däremot inte samma biologiska kvaliteter.

Ängar och naturbeten är i dag inte produktiva marker som ger sin ägare eller brukare något ekonomiskt utbyte av produktion. Därför krävs offentliga medel för att bekosta skötseln.

Enligt min mening måste ett urval göras där det är kvaliteten på marken som får bli avgörande för om den skall vara bidragsberättigad. Ett mål om att bevara samtliga nuvarande marker ger därför fel signaler. At sätta upp ett hektarmål för nyetableringar utan att relatera detta till kvaliteten är felaktigt.

Delmålet bör därför i stället ha följande lydelse: Senast år 2010 skall bevaransvärda ängs- och betesmarker skötas.

Delmål 6 om värdefulla ekonomibyggnader

Regeringen funderar över om ett nytt delmål för lantbrukets ekonomibyggnader utgående från en helhetssyn på landsbygden skall tas fram till nästa utvärdering.

Jag anser att det redan i dag finns tillräckliga möjligheter att ta till vara värdefulla ekonomibyggnader. Det bör liksom i dag vara kommunerna som utifrån redan existerande skyddsmöjligheter skall avgöra omfattningen.

Strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen

En av de strategier som aviseras är att regeringen avser använda statliga bolag för att uppnå sina miljöambitioner.

Bolagen verkar på en konkurrensutsatt marknad. Det är orimligt att de skall belastas med extra krav utöver vad som är marknadsmässigt motiverat. I detta begrepp kan mycket väl miljöåtgärder som certifiering av skog inrymmas. Marknaden är mycket känslig för miljöskadligt beteende.

Däremot mer än antyds att det är krav därutöver som statliga bolag skall åläggas. Det betyder också att krav skall ställas som går utöver riksdagens beslut. På så sätt ställer sig regeringen över lagen. Det ger fel signaler till Sveriges befolkning och till svenska företag.

Därtill riskerar de statliga företagen hamna i en sämre konkurrenssituation. För att överleva kan ägartillskott komma att behövas. I detta fall är det i klartext skattemedel som skall pumpas in i statliga bolag. Bolagens värde riskeras. På så sätt minskar statens tillgångar.

De bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad bör inte få några tilläggsdirektiv som försämrar deras konkurrensläge.

Det finns även andra nackdelar. Så kan t.ex. stora reservatsbildningar av Sveaskog få stora negativa konsekvenser för skogsnäringen i norra Sverige. Sveaskog har huvuddelen av skogsinnehavet där och eftersom de är den dominerande virkesleverantören i området.

Stockholm den 15 juni 2005

Krister Hammarbergh (m)