med anledning av prop. 2004/05:155 Koncessionsavgift på televisionens område m.m.

Motion 2004/05:K22 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att avslå proposition 2004/05:155 Koncessionsavgift på televisionens område m.m.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koncessionsavgift på televisionens område.

Bakgrund

Den 1 mars 1992 trädde lagen om koncessionsavgift på televisionens och radions område (koncessionsavgiftslagen) i kraft (prop. 1991/92:78, bet. 1991/92:KU21, rskr. 1991/92:114). Koncessionsavgift betalas av det företag som har tillstånd att sända rikstäckande analoga tv-sändningar under förutsättning att företaget har rätt att sända reklam och är ensam om denna rätt. I lagens förarbeten konstaterades att det företag som fick denna rätt skulle få en unik position och betydande konkurrensfördelar jämfört med andra reklammedier. Koncessionsavgiften infördes som ett sätt att mildra effekterna av dessa fördelar.

Den 11 november 1991 gavs Nordisk Television AB (senare namnändrat till TV 4 AB) tillstånd att här i landet sända televisionsprogram med rundradiosändning. Avtalet gällde ursprungligen till utgången av februari 1998, men ersattes den 12 december 1996 av ett sändningstillstånd, vilket utformades med stöd av bestämmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844), som hade trätt i kraft den 1 december samma år. Tillståndet har förlängts och gäller nu till och med den 31 december 2005. För perioden den 1 januari 2006 till och med den 31 januari 2008 har regeringen den 22 december 2004 meddelat TV4 AB fortsatt rätt att sända marksänd television med analog teknik.

Sedan koncessionsavgiften infördes har det skett en teknisk utveckling på tv-området. Fler människor än tidigare har tillgång till tv via kabelnät och satellit och digitalisering på tv-området har tagit fart. Riksdagens beslut våren 1997 om att digital marksänd tv skulle införas i Sverige var startskottet för en omfattande digitaliseringsprocess som nu har fått till följd att antalet hushåll som i december 2004 tog emot marksänd digital-tv genom abonnemang hos Boxer uppgick till ca 375 000. Allt detta har lett till att långt fler människor nu än 1992 nås av reklamfinansierade tv-sändningar. Det analoga nätet kommer, med inledning den 19 september 2005, att gradvis släckas ner för att den 1 februari 2008 helt ha ersatts av digital teknik.

Regeringen föreslår nu att lagen om koncessionsavgift på televisionens och radions område ändras så att skyldigheten för det programföretag som har ensamrätt att sända reklam analogt ska gälla oavsett om tillståndet avser hela landet eller inte. Skälet härför är att konkurrenssituationen alltjämt motiverar fortsatt avgiftsskyldighet.

Regeringen bedömer dock att koncessionsavgiften bör reduceras kopplat till att de analoga sändningarna upphör och att reduceringen påbörjas i nära anslutning till att nedläggningen inleds. Här avser regeringen återkomma med förslag i budgetpropositionen 2006.

Vidare föreslås ändring i lagen om tv-avgift så att avgiftsplikt ska gälla även för tv-mottagare som på grund av sin konstruktion inte kan ta emot markbundna sändningar.

Koncessionsavgiften

I och med att en allt större del av befolkningen har fått tillgång till flera tv-kanaler via kabel, satellit, eller marksänd digital-tv har TV 4:as andel av tittartiden på kommersiella tv-kanaler minskat från 57 procent år 1994 till 41 procent år 2004. En reduktion av koncessionsavgiftens storlek är således befogad.

Riksdagen beslöt i november 2000 att de digitala tv-sändningarna skulle byggas ut i hela landet. Den 21 december samma år gav regeringen de tv-företag som tidigare hade rätt att sända i fem områden rätt att sända i hela landet. Därefter har frågan om koncessionsavgiftens konstruktion och omfattning varit föremål för återkommande diskussion. Riksdagen tillkännagav våren 2001 (bet. 2000/01:KU26) att regeringen borde göra en grundlig översyn av reglerna dels beträffande avgiftsskyldighet och avgiftens storlek, dels om den skulle tas ut enbart på sådan sändningsverksamhet som sker med analoga sändningar. Riksdagen angav och upprepade senare vikten av skyndsamhet. Regeringen tillsatte den 14 mars 2002 en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område och föreslå de författningsändringar som föranleds av övervägandena (dir. 2002:44). Utredningen, som antog namnet Koncessionsavgiftsutredningen, lämnade i maj 2003 sitt betänkande Koncessionsavgift på televisionens område (SOU 2003:47). Den skyndsamma process som begärts har således pågått under fyra år. Under tiden har marknaden fortsatt förändras, beslut tagits om att det analoga nätet ska släckas ned - men någon samlad lösning på de frågor som uppmärksammades 2001 har inte presenterats. När nu regeringen till slut tillställer riksdagen en proposition på området sker det efter den fastställda tidpunkt för propositioner som ska behandlas under pågående riksmöte. Regeringen anser att det finns synnerliga skäl för att lägga förslaget vid denna senare tidpunkt. Men regeringen anser uppenbarligen inte att det finns skäl att redovisa en helhetslösning där frågorna rörande koncessionsavgifter nu kan behandlas. Med tanke på den goda tid som regeringen haft att bereda frågan är det märkligt att frågan nu hänvisas till budgetpropositionen 2006. Detta är djupt otillfredsställande för alla berörda.

Regeringen som uppenbart misskött ärendet söker nu lösa sin senfärdighet genom en justering av lagstiftningen för att koncessionsavgiften fortsatt ska gälla i samband med att det analoga nätet börjar släckas ned i höst. Det är regeringen som bär ansvar för tidsplanen och därmed också måste ta ansvar för att först förelägga riksdagen ett samlat förslag när det gäller koncessionsavgiften innan nedsläckningen inleds. Såväl TV 4 AB som deras konkurrenter har rätt till klara besked om koncessionsavgiften.

Regeringens proposition bör avslås i sin helhet. Riksdagen bör begära en samlad lösning vad gäller koncessionsavgiften på televisionens område. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 23 maj 2005
Kerstin Lundgren (c)
Agne Hansson (c)	Eskil Erlandsson (c)
Viviann Gerdin (c)	Johan Linander (c)
Jan Andersson (c)	Claes Västerteg (c)