med anledning av prop. 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring

Motion 2004/05:N10 av Rolf Gunnarsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en satsning på turismen.

Motivering

Propositionen heter "En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring". Men frågan är om det kan finnas någon ljusning i nuvarande politik - och med nuvarande partier som styrande - då minst ett av de s k samarbetspartierna går emot allt som heter utveckling; utan ordet avveckling tycks ligga närmare till.

Pålagor, som just drabbat svenska folket; och som definitivt inte gynnar turismen är ju:

höjd bensinskatt

höjd skatt på diesel

höjd fordonsskatt

höjda energiskatter

Jag kommer från ett län som har turismen som en oerhört viktig inkomstkälla. Turistpolitiken är mycket väsentlig för Dalarnas utveckling. Betydelsen av bra förutsättningar är kanske viktigare här än på andra ställen, men det mest betydelsefulla är ändock bra förutsättningar för att driva företag.

Turismen skall drivas av privata entreprenörer, men förutsättningarna för företagande måste ges av regering och riksdag. Om det inte finns incitament för privat företagande kommer turismen i Sverige att få det svårt, rättare sagt vi kommer att få svårt att utveckla turismen.

Jag läser bl a vad Region Dalarna skrev i sitt remissyttrande:

Det känns som en självklarhet att turismen ska få en mer framträdande plats i arbetet med att främja Sverige. All strategisk och taktisk marknadsföring går ju ut på att framhålla Sverige som en besöksdestination.

Jag vill också ta med några rader från vad Glesbygdsrådet skrev i sitt remissvar:

Glesbygdsverket anser att turismen i sig är en viktig marknadsföringskanal för nationen och även indirekt för andra branscher. Turistindustrin är ur försörjningssynpunkt kanske extra viktig för gles- och landsbygder. En stor del av turistindustrin inom framförallt vinterturismen finns i inlandets fjällvärld. Det är många små entreprenörer som är beroende av turistfrämjandet, men vilka själva har små möjligheter att marknadsföra sig och som därför måste samspela med flera aktörer. Branschen behöver stöd, och aktörer som arbetar utifrån tydliga uppdrag med en gemensam strategi som tar hänsyn till helheten.

Jag har här, i denna motion och även i tidigare motioner då det gäller vikten av turismen, hämtat mycket av uppfattningar och syn på vad som sägs och skrivs i Älvdalens kommun. Men jag hade lika gärna kunnat använda grannkommunen Malung, med sin omfattande turistverksamhet i Sälenområdet.

Bl a så här heter det från en kommun som är mycket beroende av turismen då det gäller att åstadkomma en hållbar utveckling i kommunen:

Fler arbetstillfällen i näringslivet.

Inflyttning av återvändare från Sverige, Europa och världen.

Många krafters stödjande av turismen som en basnäring i kommunen.

Samverkan mellan näringsliv och kommun för att ge förutsättningar för företagande.

Utveckla de aktuella näringarna.

Kommunal service i ett kommunperspektiv och inte ett kommundelsperspektiv.

Goda kommunikationer.

Utökad samverkan med andra regioner i Dalarna.

Möjligheter till attraktivt boende i olika former.

Positiva attityder till förändringar och omvärld.

Påverka attityder genom att ge attraktiva beskrivningar och bilder av kommunen.

Vi riksdagsledamöter fick en gång en folder från Svensk Turism. Beskedet i denna folder löd: "Låt inte Sverige förbli världens bäst bevarade hemlighet."

Jag har, nästan varje år sedan jag kom in i riksdagen år 1994, skrivit motioner, under den allmänna motionsperioden, om turismens betydelse. För mitt hemlän Dalarna är, som inledningsvis sas, turismen mycket viktig och här finns också stora utvecklingsmöjligheter. Säg bara Sälen och säg bara Idre och folk förknippar dessa orter direkt med omfattande turistverksamhet. Vi vet att Dalarnas län är det län, storkommunerna undantagna, som har de flesta gästnätterna och omsätter mest pengar. Alltsåär turismen oerhört viktig för mitt hemlän.

Beskeden från Svensk Turism är klara - det finns säkert massor av siffror kring detta, men de här läser jag ut:

Turismen i Sverige svarar för 2,6 procent av Sveriges totala BNP.

Turismen sysselsätter 126.000 personer.

Turismen omsätter 164 miljarder kronor varav de utländska besökarna svarar för 44 miljarder kronor.

Turismen genererar 21 miljarder kronor i skatteintäkter varav 7 miljarder kronor är momsintäkter från den konsumtion som utländska besökare svarar för.

Men sedan kommer siffror som bör få oss att fundera:

Sverige har en låg andel utländska gästnätter (22 procent) jämfört med exempelvis Danmark (56 procent).

Den svenska statens satsning på marknadsföring av Sverige som turistland uppgår till 10 kronor per innevånare. Siffrorna för övriga nordiska länder uppgår till 30-50 kronor. Nämnas skall att Irland satsar 200 kronor per innevånare.

Det finns alltså, säger dessa siffror, en stor potential för att satsa ännu mera på turismen och därmed skapa ännu flera arbetstillfällen i denna bransch. "Svensk turism går bra" utropar statsrådet Ulrica Messing i en debattartikel i en tidning i Dalarna och låter som om vi nått "all time high" då det gäller att få turisterna till oss.

För att turismen skall öka - i bl a Dalarna - krävs en bra infrastruktur. Vägarnas betydelse är stor. Jag hänvisar i vägdelen till min motion om Dalarnas vägnät, men där finns mycket att göra. Det blir gärna så också här i riksdagen - en majoritet kommer från storstäderna och då hamnar också "den stora kakan" vägpengar där.

Dalarna är alltså Sveriges fjärde största turistlän, efter de tre storstadslänen. 16 miljoner gästnätter noteras för Dalarna.

Men tyvärr har den socialdemokratiska regeringen - med sina två stödpartier - mest talat om satsningar på vägar, men verkligheten har varit och blivit annorlunda. Men varför vara överraskad av detta då ett av "regeringspartierna" mer eller mindre är motståndare till bilismen.

Data om vägnätet - viktigt ur turistsynpunkt - är:

Det statliga vägnätet i Dalarna omfattar ca 5.000 km.

Av dessa är 20 procent grusvägar.

15-20 procent av vägnätet är avstängt för tung trafik vissa perioder p g a tjällossningar.

516 bilar per 1.000 innevånare noterades den 1 januari 2002 i Dalarna och det betyder att Dalarna, näst Gotland, är det biltätaste länet.

Då det gäller de s k vägsatsningarna skrev den socialdemokratiskt styrda Malungs kommun: "Planeringsramen anses skrämmande i ett ytstort län som Dalarna."

Eftersom jag varje år får årsredovisningen från Idre Fjäll skall jag också i år ta den som en "måttstock", eller ett exempel, på vad turismen betyder för Dalarna. Och då skall man komma ihåg att Idre Fjäll bara är en del av turistverksamheten i Dalarna.

Det var med inspiration från Siljansbygdens turistinvasioner som Idre Fjäll såg sin chans. Men då satsningen kom på tal fanns det många som kallade det ett "kommunalt vansinne". Det behövdes ju en rad satsningar av kommunen: vägar, vatten och avlopp.

Om man ser påÄlvdalens kommun är det ju så att skogsbruket har mekaniserats, vattenkraftsanläggningarna har automatiserats och gruvan har lagts ned.

Idre Fjäll såg snabbt sina möjligheter att ha turister både sommartid och vintertid. 80 procent av gästnätterna i Idre kommer dock till vintertid. Av Idre Fjälls försäljning sker 86 procent (i pengar räknat 167,3 miljoner kronor) vintertid och 14 procent, eller 26 miljoner kronor, sker sommartid.

Man kan läsa i Idre Fjälls årsredovisning att av de 2.900 personer i Älvdalens kommun som var i arbete var det 750 personer som arbetade inom turistsektorn. Det konstateras också helt riktigt att utan turismen skulle den här delen av landet inte ha den samhällsservice som man nu har.

Turismen i hela Särna-Idre-Grövelsjö-området skapade underlag för 754 årsverken och genererade en omsättning på 621 miljoner kronor. Bara Idre Fjäll skapade 232 årsverken år 2003. Av de anställda är 70,8 procent mantalsskrivna i Älvdalens kommun.

Det noteras också den viktiga siffran att sedan starten för Idre Fjäll (spaden sattes i marken 1967) har till kommunen betalats in 158 miljoner kronor i skatt. Siffran för år 2003 är 11,8 miljoner kronor. Då det talas om höga sjukskrivningstal och många långtidssjukskrivningar i det svenska samhället noteras i Idre Fjäll endast 3,2 procents frånvaro.

Antalet gästnätter i Dalarnas län - i s k kommersiella bäddar - var år 2003 2,5 miljoner. Viktiga bitar i turistnäringen är hanteringen av miljöfrågor. Oftast kan det vara en kollisionskurs mellan expansioner och miljötänkande. Men de allra flesta företagen är i dag mycket miljömedvetna och det investeras i bl a bergvärme och värmepumpar, det investeras i avfallshanteringsanläggningar och mycket annat.

Jag hoppas att jag, med vad som står i motionen, övertygat det utskott som skall behandla denna motion om vikten av turistnäringen och vikten av att ge bra förutsättningar för företagande inom turistnäringen. Bra förutsättningar för företagande kan ge många nya arbetstillfällen - särskilt i ett län som har en stor glesbygdsdel. Men som sagt: Det är tyvärr en sammansättning av nuvarande majoritet, i riksdagen, som gör att optimismen inte spirar till fullo.

Det mål som spikats för norra delen av länet kan nog sägas om de flesta delarna:

Målet är att medverka till att Dalarna blir ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle med turismen som basverksamhet. Målet måste vara att få s k glesbygdsområden att kunna leva av egen kraft. Det skall vara ett samhälle där utbildning, forskning, friskvård, rehabilitering, ungdomsvård, specialiserad lokal produktion och distansarbete fungerar i symbios med besöksnäringen och där denna fungerar som hävstång för övriga verksamheter.

Jag vill också ta med något av vad som Högskolan Dalarna tog med i det remissvar man lämnade in och där det finns många kritiska ord, ord som nu bör komma med i den fortsatta debatten om turismens betydelse.

Turistdelegationen har haft ett uppdrag att bevaka utbildnings- och forskningsfrågor. Detta har fungerat hyggligt när det gäller utbildningsdelen, men mindre väl när det gäller forskningsfrågorna. Här har okunnighet och kompetensbrist hos Turistdelegationen utgjort en av de främsta skälen till att vi inte fått en mer framgångsrik forskningspolitik och faktisk forskning i landet. Haveriet för forskningsprogrammet för några år sedan fick flera forskare att orientera sig bort från turismforskningen. Det nationella forskarnätverk som då var ganska livaktigt har sedan tynat bort. I dag finns visserligen ett embryo till nätverk, som dock bara gäller utbildningsfrågorna inom turismen och som regelbundet samlat deltagare för flera av landets universitet och högskolor.

Det här är tunga och viktiga ord som kommit från högskolevärlden, det är ord som måste tas på mycket stort allvar då den nya turistpolitiken skall formas.

De ord som avslutar Högskolan Dalarnas remissbrev vill jag också ta med eftersom detta är en stark sammanfattning:

Vi saknar i dag en bred turismforskning. Vi behöver en rimlig finansiering av denna. Vi behöver ett nära samarbete med näringen i alla kunskapsfrågor. Och vi behöver ett gott forum för att utveckla och strukturera utbildningarna inom hela turismområdet. Till detta behövs den turistdelegation vi nu har, om än med några justeringar.

Det här sista var och är ord från den s k branschen och ord som bör vägas in i det fortsatta arbetet.

Allt det sagda med tanke och tankar om att utveckla turismen och skaffa flera jobb i turistindustrin - en mycket viktig bransch för bl a "mitt län", Dalarna!

Stockholm den 24 januari 2005

Rolf Gunnarsson (m)