Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2004/05:64 Ny ordning för rättsintyg

Motion 2004/05:Ju32 av Beatrice Ask m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2004/05:64
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
2005-02-01
Registrering
2005-02-02
Bordläggning
2005-02-02
Hänvisning
2005-02-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Rättsmedicinalverket skall åläggas att upprätta en tidsplan för utbildning av rättsläkare och konsultläkare.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Rättsmedicinalverket skall åläggas tydliga mål avseende ökning av antalet rättsmedicinska undersökningar.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn som utsatts för våldsbrott alltid skall genomgå en rättsmedicinsk undersökning.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Rättsmedicinalverket måste tillföras resurser.

Inledning

Det är av strategisk betydelse att stödet till polisens brottsutredningar fungerar väl för att riksdagens och regeringens mål att öka lagföringen skall kunna uppnås. Den tekniska bevisningen har relativt sett blivit viktigare under senare år. Den vetenskapliga utvecklingen har lett fram till nya möjligheter att analysera spår. Brottsligheten har blivit grövre och mer komplex. Det har blivit svårare att få muntlig bevisning eftersom många tilltalade och även vittnen och brottsoffer inte vill, kan eller vågar uttala sig. Rättsintygens betydelse i rättsprocessen har därför ökat.

En rättslig reglering av rättsintygen har under längre tid varit efterfrågad. Rättsintygens kvalitet skiftar, vilket kan få avgörande effekter i en rättsprocess. Ibland är språket alltför medicinskt, vilket gör rättsintyget oförståeligt. Ibland är rättsintygen mycket kortfattade och inte sällan saknas relevanta bedömningar om skadornas uppkomst och farlighet. En lagstiftning som kan förändra denna situation välkomnas således.

Med en ny lagstiftning ges större möjligheter att ställa krav på hög kvalitet på rättsintygen. Rättsmedicinalverket (RMV) fyller härvid en viktig funktion och såsom påtalats i Riksrevisionens rapport, RiR 2004:27, är det av stor vikt att RMV fortsätter att utveckla och stärka systemen för kvalitetssäkring av den rättsmedicinska verksamheten. Det är mycket angeläget att rättsintygen får en likvärdig kvalitet över hela landet, inte minst med hänsyn till allmänhetens förtroende för att rättsväsendet. Hög kvalitet borgar även för att den misstänkte får ökat förtroende för rättsprocessen.

Tidplan

För att lagstiftningen skall få tydligt genomslag föreslår vi moderater att det upprättas en plan för att öka tillgången på rättsläkare och utbildade konsultläkare inom RMV. Regeringen bör därför uppdra åt RMV att presentera en sådan inklusive önskemål om ökad utbildning av rättsläkare för att säkra framtidens behov. Planen kan sedan ligga till grund för och beaktas vid kommande budgethantering.

Rättsmedicinska undersökningar

Såsom Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen har anfört i sina remissvar bör huvudprincipen vara att intygsskrivande läkare skall undersöka patienten ifråga. Rättsintyg som bygger på journalanteckningar skall dock kunna accepteras i enklare fall.

Rättsintygen som grundas på rättsmedicinska levandeundersökningar håller i regel högre kvalitet än rättsintyg från den reguljära sjukvården. Detta beror givetvis på att rättsläkare är experter på att bedöma skador ur ett rättsligt perspektiv, medan akutvården har som huvuduppgift att rädda liv. Med tanke på att de flesta brottsoffer först möter akutvården är det angeläget att kunskaper om betydelsen av och rutiner för dokumentation av skador ur ett rättsperspektiv ökas. Åklagare får därmed större möjlighet att väcka åtal och fååtalet bifallet i domstol. Ett ökat antal rättsmedicinska levandeundersökningar har alltså en påtaglig effekt på riksdagens och regeringens mål att öka lagföringen.

Antalet levandeundersökningar har ökat. En femtedel av dessa undersökningar var inte avslutade efter tio veckor 2003. 1999 var alla levandeundersökningar avslutade efter tio veckor. Undersökningar visar att rättsintyg som utfärdats av rättsläkare i regel håller en högre kvalitet än intyg från andra läkare. Samarbetet mellan rättsläkare och polis har också resulterat i att andelen ärenden som gått till åtal och som lett till fällande domar ökat.

Vid brott mot barn skall rättsmedicinska levandeundersökningar som huvudregel genomföras. Dels för att bevisläget ofta är mycket svårt, dels för att barns skador kan se annorlunda ut än vuxnas. Dessa högre krav vad gäller barn leder till bättre underlag för domstolarna som ofta ställs inför mycket svåra överväganden vad gäller brott mot barn.

Ekonomiska konsekvenser

Vi moderater känner en stark oro över att de resurser som RMV har att förfoga över inte kommer att vara tillräckliga för att klara de nya uppgifter som åläggs myndigheten. Inte minst med tanke på de utbildningsinsatser som kommer att krävas. Vi moderater har lämnat förslag om ekonomiska förstärkningar till RMV med tio miljoner kronor för år 2005. Denna förstärkning framstår som alltmer nödvändig för att RMV skall kunna klara sina åligganden.

En rättsläkares utbildning är fem år. I dagens organisation finns 20 rättsläkare i landet och behovet är minst 30 rättsläkare. Skall man uppvärdera detta bevisstöd bör målet vara ännu fler rättsläkare eftersom de skall har utbildningstjänst för de konsultläkare som man har avtal med. På så sätt kan de som utför dessa undersökningar bli ännu bättre specialister.

Redan i nuvarande organisation har forskning och utvecklingsinsatser fått stå tillbaka som följd av den ökade ärendemängden. Verksamheten vid RMV kan inte sägas vara väl dimensionerad för att uppfylla målet om snabbare handläggning från brottsanmälan till dom.

Den entydiga slutsatsen blir således att RMV måste tillföras resurser för att kunna klara av de nytillkomna uppgifter som den nya lagstiftningen ger upphov till. Denna uppfattning delas av RMV, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Sveriges Rättsmedicinarförbund, Svenska Läkaresällskapets sektion för rättsmedicin och Rikspolisstyrelsen.

Stockholm den 1 februari 2005

Beatrice Ask (m)

Jeppe Johnsson (m)

Cecilia Magnusson (m)

Hillevi Engström (m)

Bengt-Anders Johansson (m)

Anita Sidén (m)

Bertil Kjellberg (m)

Yrkanden (4)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Rättsmedicinalverket skall åläggas att upprätta en tidsplan för utbildning av rättsläkare och konsultläkare.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Rättsmedicinalverket skall åläggas tydliga mål avseende ökning av antalet rättsmedicinska undersökningar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn som utsatts för våldsbrott alltid skall genomgå en rättsmedicinsk undersökning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Rättsmedicinalverket måste tillföras resurser.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.