med anledning av prop. 2007/08:48 Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Motion 2007/08:Sf8 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2007/08:48 Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Motivering

Miljöpartiet de gröna anser givetvis att det är viktigt att antalet felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen minimeras. Viktigt är också att skatteintäkter betalas in som de ska.

Trots att fel sker i en liten andel av alla utbetalningar handlar det om mycket pengar totalt. Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) har vid en sammanvägd bedömning kommit fram till att fel görs i 6–7 % av alla utbetalningar, till ett totalt värde av 18–20 miljarder kronor. Osäkerhetsmarginalen är dock stor, mellan 3 och 10 %, vilket betyder att det totala värdet ligger någonstans mellan 8 och 26 miljarder.

Ett exempel på beräknade felaktiga utbetalningar är att t.ex. 650 miljoner kronor kan betalas ut för mycket varje år i tillfällig föräldrapenning. Undersökningen har gjorts av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utredning (IFAU) på uppdrag av FUT-delegationen. Fler män än kvinnor anses överutnyttja ersättningen. Antalet uppskattas till 28 % av männen och 19 % av kvinnorna.

FUT-delegationen delar in de felaktiga utbetalningar som görs i tre kategorier.

• Avsiktliga fel av sökande

• Oavsiktliga fel av sökande

• Oavsiktliga fel av myndigheter.

Det är dock påfallande att hälften av fallen med felaktiga utbetalningar bedöms handla om oavsiktliga fel från sökande eller av myndigheter och inte om att enskilda individer försökt fuska. I debatten kan det ibland låta som om förhållandena är annorlunda.

Försäkringskassans nya policy är att polisanmäla alla ärenden av misstänkt bidragsfusk, men av dessa leder mycket få till åtal.

Den s.k. bidragsbrottslagen (2007:612) började gälla 1 januari 2008 och har av förklarliga skäl inte hunnit utvärderas. Vi delar den åsikt som Kammarrätten i Jönköping framfört i sitt remissvar om att anmälningsskyldigheten enligt bidragsbrottslagen bör följas upp och utvärderas innan en ny, liknande skyldighet införs. Man bör också analysera Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande och vilken innebörd det har för dessa frågor.

Miljöpartiet anser också att regelmässiga kontroller för att få viss ersättning ibland kan vara att föredra framför system som bygger på att enskilda tjänstemän ska fatta misstanke och anmäla detta. I betänkandet från Informationsutbytesutredningen (SOU 2007:45), vars förslag ligger till grund för propositionen, fanns även ett antal andra lagändringsförslag som skulle göra det lättare att ta del av information bl.a. genom direktåtkomst och genom regler för när och hur myndigheter ska lämna uppgifter. Vi anser att flera av dessa förslag skulle kunna förebygga att felaktiga utbetalningar görs och skulle vara att föredra framför att införa underrättelseskyldighet. Innan en lag som bygger på underrättelseskyldighet införs anser vi att man så långt som möjligt måste pröva och utreda andra möjligheter.

För att välfärdsystemet ska fungera bra är det angeläget att både se till att utbetalningarna och inbetalningarna sker på korrekt sätt. Nu har regeringen nästan enbart fokuserat på utbetalningarna trots att det är större belopp som felas på intäkts- sidan. Vid en pressträff 18 december 2007 presenterade regeringen sitt fortsatta arbete mot skatte- och bidragsbrott. Man angav att uteblivna skatteintäkter kostar staten ca 133 miljarder kronor om året. Av dessa ansågs 20 miljarder bero på felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen där hälften beror på brott, medan hela 66 miljarder kopplas till svartarbetet. Regeringen presenterade åtta konkreta förslag mot bidragsfusk med tydlig kontrollfunktion. Den presenterade också sju förslag mot skattefusk, varav tre innehöll ökad kontroll och övriga förslag hade en mer långsökt koppling. Regeringen har tillskjutit medel för ökad kontroll av utbetalningarna men när det gäller skattefusk och svartarbete har trots allt mycket litet hänt.

Miljöpartiet anser att frågan om bättre kontrollsystem skulle behöva utredas vidare för att undersöka om det finns andra och bättre sätt att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet än de som föreslås i denna proposition. Miljöpartiet föreslår av dessa skäl avslag på propositionen.

Stockholm den 15 februari 2008
Gunvor G Ericson (mp)
Thomas Nihlén (mp)	Bodil Ceballos (mp)
Mats Pertoft (mp)	Ulf Holm (mp)
Jan Lindholm (mp)