med anledning av prop. 2008/09:12 Trängselskatt för miljöbilar

Motion 2008/09:Sk1 av Lars Johansson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår proposition 2008/09:12 Trängselskatt för miljöbilar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att miljöbilsundantaget ska finnas kvar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på och investeringar i kollektivtrafik i Stockholm.

Behåll miljöbilsundantaget

Dålig beredning och ständigt ändrade skatteregler rubbar tilliten

Undantaget för miljöbilar fanns med då propositionen om trängselskattens återinförande lades fram den 4 april 2007 i proposition 2006/07:109 Införande av trängselskatt i Stockholm. Trängselskatten skulle börja gälla från den 21 augusti 2007. Redan innan den nya lagen började gälla aviserade dock regeringen vissa förändringar rörande betalningen i en ny promemoria den 25 juni 2007 vars förslag resulterade i proposition 2007/08:52 Nya regler om beslut och betalning avseende trängselskatt m.m. den 31 januari 2008. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008.

I Finansdepartementets promemoria den 18 juni 2008, Nya regler för trängselskatt, aviserades tre förslag till beslut: ett avskaffande av undantaget för miljöbilar, ett avskaffande av Lidingöundantaget samt ett införande av ett nytt undantag för trafiken vid Tranbergsbron.

Den aktuella propositionen 2008/09:12 Trängselskatt för miljöbilar den 25 september 2008 berör enbart miljöbilsundantaget; de övriga två frågorna ska hanteras i annan ordning. Miljöbilsundantaget ska upphöra den 1 januari 2009 men bara för nya miljöbilar. Lindingöregeln ska lösas senare och undantaget för Tranbergsbron kan tidigast börja gälla den 1 juli 2009, enligt propositionstexten.

Efter tre propositioner på två år har regeringen fortfarande inte helt kommit fram till hur trängselskatten ska fungera. Nya skatteregler och ändrade undantag tillkommer fortlöpande.

Vi socialdemokrater menar att regeringen måste bereda sina ärenden bättre, lägga fram färdiga propositioner, ha sammanhållna och tydliga regelverk samt inte ändra i dessa efter kort tid.

Att efter ett och ett halvt år ta bort miljöbilsundantaget för nyinköpta miljöbilar är inkonsekvent och skapar ryckighet. Skatteregler måste vara hållbara över en längre tid.

Regeringens attack mot miljöbilar och bilbranschen

Avskaffandet av miljöbilsundantaget sammanfaller med att regeringen avskaffar miljöbilspremien samt att den borgerliga majoriteten i Stockholm tar bort boendeparkeringsförmånen för miljöbilar. Miljöbilspremien ger 10 000 kr till den som köper en miljöbil. Den har funnits sedan den 1 april 2007 och var från början tänkt att gälla fram till den 31 december 2009. Nu avskaffas premien i stället redan den 30 juni 2009. Boendeparkering i Stockholm kostar 600 kr per månad men är gratis för mer än 4 000 ägare till miljöbilar. Denna förmån avskaffas i Stockholm vid årsskiftet.

Miljöbilssatsningen har varit en del av den svenska miljöpolitiken. När nu väsentliga delar av denna avvecklas är framtiden osäker för den fortsatta miljöanpassningen. Sverige har en ovanligt hög medelålder på sin bilpark och att fasa ut gamla miljöskadliga bilar och ersätta dessa med rena, moderna bilar bör vara en prioriterad åtgärd. Osäkerhet inför vilka regler som gäller för dagen och framöver kommer att bromsa intresset för miljöbilar hos både konsumenter och producenter.

Det är oerhört positivt med den snabba miljöbilsökningen i Sverige i allmänhet och i Stockholm i synnerhet. Konsumenterna har reagerat rätt på de incitament som erbjudits. Men när konsumenterna gör det svarar regeringen med att snabbt vilja avveckla incitamenten. Det hade varit mer logiskt om regeringen avvecklat avdraget för hushållstjänster eftersom incitamenten där inte gett avsedd effekt på sysselsättningen.

Fordonsföretagen har reagerat på de stimulanser som har införts och lagt om sina modellprogram och sina produktionsplaner utifrån den miljöbilsmarknad som stimulanserna förväntades skapa. När dessa nu ändras med kort framförhållning orsakas oskäliga negativa ekonomiska konsekvenser för företagen. Dialogen mellan branschen och stat och kommun försvåras i framtiden när branschen inte kan utgå från att gjorda utfästelser gäller. Det är av mycket stor betydelse för fordonsbranschen att spelreglerna är långsiktiga och stabila. Med tanke på den övergripande situationen i bilbranschen med omfattande varsel känns regeringens åtgärder ännu mer fel.

Miljöbilsundantaget bör inte upphöra att gälla den 1 januari 2009. Miljöbilsundantaget har ett fortsatt berättigande för att stimulera fordonsteknikens utveckling. Undantaget för miljöbilar har också varit av stor betydelse för att öka miljöbilsförsäljningen, etablera fler tankställen för förnybara drivmedel och minska personbilstrafikens nettotillskott av koldioxid. För att den tekniska utvecklingen på miljöbilsområdet ska fortsätta hålla ett högt tempo krävs dock att lagstiftningen är drivande. Nya miljöbilar har en successivt lägre klimatpåverkan. Detta faktum talar också emot att ta bort undantaget för nya miljöbilar samtidigt som undantaget för sämre miljöbilar finns kvar. Vidare kan konstateras att förslaget är negativt för både byte av miljöbilar och försäljning av begagnade miljöbilar. En minskad nybilsförsäljning totalt sett är inte nödvändigtvis negativ, men när den framför allt sker inom områden där snabb teknisk utveckling skulle göra ett utbyte miljömässigt intressant, är det knappast lyckat. Definitionen av miljöbil bör dock utvecklas och få en skärpning så att den exempelvis endast gäller för bilar som inte drivs med fossila bränslen. Det är också en dålig pedagogik om stora bensinslukande stadsjeepar och liknande fordon, med hög klimatpåverkan och stor trängseleffekt, har fortsatt skattebefrielse t.o.m. 2012. Skattebefrielsen gäller om de bara har någon form av hybridteknik eller kan framföras med etanol. Dessa bilar utgör inte någon större del av den totala trafikmängden, men det är ändå angeläget att fasa ut undantaget för dem.

Sverige har dessutom Europas äldsta bilpark. Regeringen har trots detta drivit igenom ett avskaffande av bilskrotningsfonden. Det finns inte längre någon stimulans för att göra sig av med gamla miljöstörande fordon. Det är viktigt att de äldsta fordonen mönstras ut, varför vi socialdemokrater i vår budget för 2009 vill satsa 40 miljoner kr på en tillfällig bilskrotningspremie under 2009. Premien ska uppgå till 4 000 kronor per bil. Även med insatser som en miljöbonus eller skrotningspremie finns en risk att bilparken inte förnyas i den takt som krävs för att nå önskade utsläppsminskningar. De bensinbilar som säljs i dag kommer att finnas kvar under lång tid på de svenska vägarna. Därför föreslår vi i budgetmotionen också ett efterkonverteringsstöd på 75 miljoner kronor riktat mot befintlig bilpark.

För en bil som enligt nuvarande definition har registrerats som miljöbil i vägtrafikregistret och som kvarstår i samma ägares hand bör undantaget fortsätta gälla t.o.m. 2012. Skatteregler får inte ändras retroaktivt.

Inget permanent undantag – satsa på kollektivtrafiken

Undantaget för miljöbilar fanns med då trängselskatten återinfördes den 1 augusti 2007. Regeringen ansåg då att undantaget för miljöbilar borde finnas under en övergångsperiod om fem år, särskilt mot bakgrund av att ett sådant undantag kunde stimulera inköp av bilar med bättre miljöegenskaper. Att den trängselreducerande effekten skulle avta liksom att intäkterna därmed skulle minska förutsågs också.

Vi socialdemokrater har ingen annan uppfattning än regeringen om att undantaget givetvis ska vara tidsbegränsat utifrån nuvarande förutsättningar. Vi betonar givetvis också vikten av andra, kompletterande åtgärder för att personbilstrafiken ska minska, så att inte undantaget för miljöbilar leder till en successivt ökande trafik i takt med att antalet avgiftsbefriade miljöbilar ökar.

Sådana åtgärder har endast delvis genomförts. Satsningarna på en utökad kollektivtrafik har inte varit så omfattande som vore önskvärt. Dessa har dessutom minskats när det ursprungliga Stockholmsförsöket övergick i det nuvarande trängselskattesystemet.

Oberoende av vad som anförts om att undantaget ska vara tidsbegränsat måste vi fortsätta att tänka framåt. Enligt uppgift kommer det kring år 2010–2012 att komma nya typer av miljöbilar på marknaden i form av nästa generations elbilar samt vätgas- och bränslecellsbilar. Då behövs en diskussion om att eventuellt också efter år 2012 ha möjlighet att gynna dessa fordon, i synnerhet som de så starkt bidrar till inte bara en minskad global klimatpåverkan, utan också till en väsentligt förbättrad innerstadsluft.

Färdtjänsten – utvärdera avdragsrätt och lokalt självstyre

Under trängselskatteförsöket hade färdtjänsten i Stockholms län undantag från trängselskatten. När trängselskatten permanentades togs undantaget bort. Enligt en kalkyl från färdtjänsten kostar detta 12 miljoner kronor per år för Stockholms läns landsting, en kostnad som staten vältrar över på landstinget. I det fortsatta arbetet med utvecklingen av trängselskatten bör målet vara att färdtjänstens fordon ska ses som en del av kollektivtrafiken, och undantaget bör återinföras när så är budgettekniskt möjligt. När trängselskatten permanentades infördes avdragsrätt för arbetsgivare, vilket ej gällde under försöket. I det fortsatta arbetet med utvecklingen av trängselskatten bör konsekvenserna av avdragsrätten för arbetsgivare följas upp för att undersöka på vilket sätt denna har påverkat trängselskattens syfte.

Vi socialdemokrater framförde åsikten, då trängselskatten återinfördes, att regionen skulle ha ett avgörande inflytande över hur intäkterna från trängselskatten skulle användas. Detta inflytande borde även gälla hur olika detaljfrågor löses. Det vore välkommet om riksdagen slapp ta ställning till lokala trafikfrågor och att dessa bereddes lokalt eller regionalt i stället för på Finansdepartementet. Även om det är en av riksdagen beslutad skatt bör det kommunala och regionala självstyret beaktas.

Stockholm den 16 oktober 2008
Lars Johansson (s)
Laila Bjurling (s)	Raimo Pärssinen (s)
Christin Hagberg (s)	Fredrik Olovsson (s)
Britta Rådström (s)	Hans Olsson (s)
Birgitta Eriksson (s)