med anledning av prop. 2008/09:136 Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna

Motion 2008/09:Sk17 av Ulf Holm m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att, i enlighet med artikel 29 i Europaparlamentets ledamotsstadga, utnyttja övergångsreglerna så att det föreslagna gemensamma ledamotsarvodet för Europaparlamentariker tillämpas först efter utgången av den valperiod som löper ut 2019.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att traktamenten och kostnadsersättning m.m. som svenska ledamöter av Europaparlamentet får ska tas upp till svensk nationell beskattning i den del ersättningen kan antas väsentligen överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka (11 kap. 28 § inkomstskattelagen [1999:1229]).

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en omförhandling av EU-parlamentets ledamotsstadga i syfte att möjliggöra nationell beskattning av traktamenten och kostnadsersättning m.m. till den del ersättningen kan antas väsentligen överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de utbetalningar som sker från Europaparlamentets frivilliga pensionsfond ska vara skattepliktiga i Sverige.

Arvodet till svenska ledamöter i EU-parlamentet

Miljöpartiet de gröna anser att politikerarvoden inte ska vara alltför höga. Politiker ska inte bli en klass för sig, med levnadsvillkor som skiljer sig enormt från vanligt folks. Riksdagsarvodets kraftiga höjning de senaste åren är antagligen en bidragande orsak till politikerföraktet. Miljöpartister i riksdagen har flera gånger motionerat om att riksdagsarvodet ska sänkas. Mot den bakgrunden vänder vi oss starkt emot den kraftiga höjningen av EU-parlamentarikernas arvoden.

De svenska EU-parlamentarikerna har fram till nu fått samma arvode som riksdagsledamöterna. Detta kommer dock att ändras, och alla EU-parlamentariker kommer att få samma arvode. Den nivån har med svenska mått mätt satts väldigt högt. Ledamotsarvodet är bestämt att vara 38,5 % av grundlönen för en domare i EG-domstolen, vilket i dagsläget innebär ett arvode på 7 442 euro per månad. Detta innebär att de svenska ledamöterna kommer att få ett månadsarvode på ca 86 000 svenska kronor, vilket är en höjning med 58 %.

Miljöpartiet har i riksdagens EU-nämnd röstat emot förslaget om att ledamöter i EU-parlamentet ska ha gemensamma arvoden eftersom vi tycker att nuvarande ordning med att ledamöter har samma arvode som de nationella ledamöterna är fullt rimlig. Så stor skillnad är det inte på arbetsinsatserna. Och argumentet att det skulle inverka på de svenska ledamöternas arbetsinsats att de skulle gå och bekymra sig över att de italienska eller tyska ledamöterna tjänar bättre tror vi inte det minsta på. Tyvärr var de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna för förslaget, och dåvarande statsministern godkände därför införandet av ledamotsstadgan med gemensamma arvoden.

I EU-parlamentets ledamotsstadga infördes dock en övergångsperiod för när dessa regler ska börja gälla. Utgångspunkten för ikraftträdandet är första dagen i EU-parlamentets valperiod som börjar 2009, dvs. juli 2009. Det finns dock en möjlighet att skjuta på ikraftträdandet två valperioder, vilket gör att sista dag för införandet är 2019. Detta förhållande redovisas också i Justitiedepartementets Ds 2009:6 Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparlamentet. I avsnitt 5.1.2 Avvikande övergångsbestämmelser bör inte införas, anges redan i rubriken att regeringen inte vill utnyttja dessa övergångsbestämmelser. Argumentet är att det inte finns tillräckligt tungt vägande skäl för att utnyttja övergångsreglerna. Miljöpartiet delar inte denna bedömning utan anser att riksdagen ska skjuta på ikraftträdandet av bestämmelsen om gemensamma arvoden till svenska ledamöter i EU-parlamentet maximal tid, dvs. till efter EU-parlamentsvalet 2019.

Regeringen har ännu inte lagt fram någon proposition till riksdagen om att anpassa de svenska reglerna till de nya EU-reglerna. Däremot lägger man redan nu fram en proposition om att anpassa beskattningen av EU-parlamentarikernas ersättning. Detta tycker vi är en mycket märklig ordning.

Beskattning av EU-parlamentarikernas ersättningar

Miljöpartiet anser att det är rimligt att, såsom regeringen föreslår i propositionen, tillämpa svensk nationell beskattning av arvodet, med avräkning från den skatt som ska betalas till EU. Däremot tycker vi inte att det är rimligt att EU-parlamentarikernas kostnadsersättningar och liknande ersättningar ska vara skattefria.

I dagsläget utgår en ersättning för allmänna utgifter, nedan kallad kostnadsersättning, som för 2009 är fastställd till 4 202 euro per månad till varje ledamot i EU-parlamentet. Denna kostnadsersättning betalas av EU-parlamentet. Kostnadsersättningen är tänkt att täcka ledamöternas utgifter för bl.a. telefon, porto, resor i hemlandet, inköp av dator och kontorsomkostnader. För detta får alltså ledamöterna ca 45 000 svenska kronor i månaden. Miljöpartiet anser att denna ersättning är överdrivet hög, minst sagt. Riksdagsledamöter hade före valet 2006 en kostnadsersättning på ca 3 500 kr per månad, och då gällde systemet att ledamöter fick samla ihop kvitton och göra avdrag i deklarationen på de faktiska utgifter man haft, och överskjutande del blev beskattad. Vi anser att ett liknande system bör gälla för EU-parlamentarikernas kostnadsersättning, dvs. att avdrag ska göras för faktiska kostnader och kan de inte redovisa kostnader så blir ersättningen beskattad. Det är rimligt eftersom vi gör bedömningen att ersättningen är en egen förtäckt belöning av EU-parlamentet till sig själva, därav det höga beloppet. Det rör sig faktiskt om ca 500 000 svenska kronor om året, och det säger sig självt att det är svårt att köpa porto, pennor och datorer för så mycket på ett år.

Samma sak gäller för traktamentena som utbetalas till ledamöter i EU-parlamentet. Parlamentet betalar en schablonersättning på 298 euro per dag en ledamot är närvarande vid en officiell mötesdag, dvs. över 3 000 svenska kronor per dag. Så dyrt är det onekligen inte att bo vare sig i Bryssel eller Strasbourg. Det är också långt över de belopp som Skatteverket i Sverige har för utlandstraktamente, som för inkomståret 2009 är 565 svenska kronor per dag. Miljöpartiet anser därför att de svenska ledamöterna i EU-parlamentet ska skatta för belopp över Skatteverkets utlandstraktamente.

Regeringen framhåller i propositionen att det inte är möjligt att beskatta kostnadsersättningar och liknande ersättningar enligt den nya ledamotsstadgan. Miljöpartiet anser dock inte att det är tillräckligt klarlagt om möjligheten att under en övergångsperiod tillämpa tidigare regler även när det gäller ersättning för fasta resekostnader och traktamenten, som i nuläget tas upp till beskattning till den del ersättningen kan antas väsentligen överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka. Detta bör ges regeringen till känna.

I det fall det inte är möjligt att behålla den nationella beskattningen av kostnadsersättningar m.m. bör regeringen ta initiativ till en omförhandling av ledamotsstadgan. Ett sådant initiativ är fullt möjligt då EU-parlamentets ledamotsstadga är en överenskommelse mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Detta bör ges regeringen till känna.

Skatteverket har i sitt remissvar konstaterat att inbetalningar till den frivilliga pensionsfonden i EU-parlamentet kommer att vara skattebefriade. Dock anser Skatteverket att utbetalningar från den frivilliga pensionsfonden ska vara skattepliktiga. Miljöpartiet instämmer i detta. Det är så en frivillig pensionsförsäkring behandlas för vanliga svenskar, och vi kan inte förstå varför EU-parlamentariker ska skattebefrias på detta sätt. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 25 mars 2009
Ulf Holm (mp)
Max Andersson (mp)	Helena Leander (mp)
Per Bolund (mp)