med anledning av prop. 2008/09:9 Ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat

Motion 2008/09:N2 av Tomas Eneroth m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att internationellt konkurrensutsatt industri ska undantas från kvotplikt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av hur företagen påverkats av förändringarna i bestämmelserna för undantag från kvotplikt.

3. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett förslag på hur elcertifikatssystemet ska utformas för att uppfylla målet om 30 TWh ny förnybar el till 2020.

Motivering

De föreslagna ändringarna i lagen (2003:113) om elcertifikat syftar till att på ett mer ändamålsenligt sätt än i tidigare regleringar peka ut den grupp av elintensiva industrier som kan få undanta el vid beräkning av kvotplikten. Förslagen syftar även till att göra elcertifikatssystemet mer stabilt och förutsägbart och att lätta på den administrativa bördan både för företagen och tillsynsmyndigheten.

En ny definition av elintensiva industrier införs. Utgångspunkten för att ett företag eller en del av ett företag ska registreras som elintensiv industri är elanvändningen i förhållande till förädlingsvärdet av den elintensiva industrins produktion. En registrering kommer i de flesta fall att baseras på värden tre år bakåt i tiden och gälla tre år framåt. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Nya bestämmelser för undantag för kvotplikt

Det är inte önskvärt att den nya definitionen av elintensiv industri medför att mängden el som undantas från kvotplikt förändras mer än marginellt. Vid större avvikelser finns risk för påverkan på prisbildningen på marknaden och för att den kvotutveckling som fastställts till 2030 måste justeras för att avsedd effekt med certifikatsystemet ska uppnås. Mängden undantagen el för 2007 var 42,8 TWh. Den totala mängden undantagen el kommer enligt beräkningarna att minska. Detta kommer att få genomslag i vissa branscher samtidigt som man måste beakta att en viss del av de 42,8 TWh (uppskattningsvis knappt 2 TWh) kommer ifrån branscher som inte har industriell tillverkning och som därför inte längre kommer att få undanta el, t.ex. företag med värme- och kylproduktion och växthusnäringen.

Energimyndigheten har baserat sin uppskattning på hur olika branscher kommer att påverkas på statistik från 2005. Statistiken visar endast hur de olika definitionerna slår utifrån historiska siffror. Underlag saknas för att en jämförelse ska kunna göras branschvis mellan det faktiska utfallet för 2007 och det utfall man förväntar sig med den nya definitionen.

Utifrån 2005 års siffror skulle nuvarande definition av elintensiva företag innebära en sammantagen mängd el som undantas från kvotplikt på ca 41,7 TWh och andelen berörda företag vara 827. Den av regeringen föreslagna definitionen beräknas leda till att 39,6 TWh undantas och att 670 företag berörs. Största delen av den el som undantas finns i massa- och pappersindustrin (56 %) följt av kemisk industri (12 %), järn- och stålindustri (11 %), gruvindustri (7 %), metallverk (6 %) och övrig industri (8 %). Mängden undantagen el minskar således med 2,1 TWh och antalet företag med ca 160. Minskningen av undantagen el kommer främst från gruvindustri och järn- och stålindustri.

Internationellt konkurrensutsatt industri måste undantas

Vi socialdemokrater anser att regeringens förslag till justeringar av bestämmelserna för undantag från kvotplikt inom ramen för elcertifikatssystemet i stort sett är bra. Bland annat innebär beräkningen av undantag baserat på förädlingsvärde i stället för produktionsvärde en större stabilitet och mindre risk för fluktuationer på grund av prisstegringar på insatsvarorna. Dock anser vi också att regeringens förslag innehåller några olyckliga gränsdragningar som riskerar att drabba den internationellt konkurrensutsatta industrin.

Undantaget från kvotplikten är avgörande för fortsatt konkurrenskraft i de företag som verkar på och vars produkter prissätts på den internationella marknaden. För dessa företag finns inga möjligheter att låta kunderna ta kostnaderna för elcertifikatssystemet då detta endast finns i Sverige. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till justeringar av bestämmelserna om undantag för kvotplikt. Bland annat bör regeringen överväga att utvidga undantaget från kvotplikt för metallurgiska processer enligt lagen om skatt på energi, LSE, så att samtliga produktionssteg fram till den handelsfärdiga stålprodukten omfattas. Riksdagen bör också kräva att regeringen inom ett år återkommer till riksdagen med en redovisning av hur företagens internationella konkurrenskraft påverkats av de nya reglerna för undantag från kvotplikt i elcertifikatssystemet. Regeringen bör även uppdras att noga följa konsekvenserna av den nya förädlingsvärdesmetoden så att energieffektiviseringar och ökat förädlingsvärde inte motverkas.

TWh ny förnybar el till 2020

För att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av förnybar el är en successivt höjd ambition i elcertifikatssystemet nödvändig. Och besked om denna ambitionshöjning brådskar om industrin ska kunna ges nödvändiga planeringsförutsättningar. Enligt Svensk Energi kan så mycket som 25 TWh ny förnybar el åstadkommas till 2020, och Svensk Vindenergi räknar med hela 30 TWh bara från vindkraften. Målet bör enligt oss socialdemokrater vara att 30 TWh ny förnybar el kan tillföras energisystemet till 2020. Energimyndigheten beräknar att kvoterna i certifikatsystemet kan behöva höjas till runt 25 % för år 2020 för att möjliggöra dessa 30 nya förnybara TWh till 2020. Dock måste ett beslut om en kraftig ambitionshöjning i elcertifikatssystemet föregås av en noggrannare analys, och det är nu hög tid att inleda detta arbete i syfte att ge investerare och projektörer långsiktiga spelregler inför kommande projekt. Riksdagen bör därför begära att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om hur elcertifikatssystemet bör utformas för att nå 30 TWh ny förnybar el till 2020.

Stockholm den 30 september 2008
Tomas Eneroth (s)
Carina Adolfsson Elgestam (s)	Alf Eriksson (s)
Krister Örnfjäder (s)	Karin Åström (s)
Börje Vestlund (s)	Eva-Lena Jansson (s)
Renée Jeryd (s)