med anledning av prop. 2009/10:201 Gränser i skog

Motion 2009/10:MJ7 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i skogsvårdslagen (1979:429).

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om röjning och gallring i fjällnära skog.

Bakgrund

Lagen om svårföryngrad skog har funnits sedan 1903 och finns enligt Skogsstyrelsen kvar i och med försiktighetsprincipen – man vet helt enkelt inte vad som kommer att hända med dessa områden vid exploaterande skogsbruk. De områden som i dag klassas som svårföryngrad skog innehåller generellt sett mer gammal skog med höga biologiska värden.

Regeringen föreslår nu en förändring av lagen om svårföryngrad skog och skyddsskog, vilket innebär att kravet på tillstånd till avverkning av skog inom sådana områden upphävs och ersätts med lagens generella krav på att underrätta Skogsstyrelsen om planerade avverkningar (anmälningsplikt). Därmed upphävs de områden som i dag klassas som skyddsskog respektive svårföryngrad skog.

Skyddsskogen utgörs av skogsområden i Skåne, Blekinge och Halland, belägna inom områden där sandflykt förekommer. Då sandflykt är ett naturligt fenomen på vissa områden med sitt eget naturliga ekosystem anses det inte längre finnas skäl att genom skogsplantering förhindra eller försvåra de naturliga processerna i dessa områden. Samtliga remissinstanser som yttrat sig är positiva till förslaget.

Områden med svårföryngrad skog finns dels på Öland och Gotland, dels i områden i norra Sverige, oftast nedanför den fjällnära skogen och oftast inom de marker som utnyttjas av rennäringen. När det gäller avskaffandet av tillståndsplikt för avverkning i dessa områden har remissinstanserna i viktiga avseenden olika ståndpunkter, framför allt avseende de delar som är belägna i norra Sverige. Flertalet remissinstanser tillstyrker att tillståndsplikten för avverkning på Öland och Gotland kan ersättas med en anmälningsplikt. Däremot avstyrker flera viktiga remissinstanser förslaget vad gäller områden i norra Sverige. Även Sametinget motsätter sig att tillståndsplikten tas bort i norra Sverige. Huvudargumenten rör befarade negativa konsekvenser för rennäringen samt natur- och kulturvärden.

Anledningen till ändringar i lagen om svårföryngrad skog är enligt regeringen att det inte längre behövs några särskilda bestämmelser om förbud mot avverkning i svårföryngrad skog i och med dagens kunskap om de komplexa samband som råder mellan ekonomi, metoder och tekniker för avverkning och återplantering. Regeringen har inte tagit hänsyn till Gränsskogsutredningens förslag om att det i lagen förs in ett generellt förbud mot avverkning om återväxten inte kan tryggas på grund av skogsbeståndets ogynnsamma läge. Det bör även påpekas att Regelrådet avstyrker förslaget i och med att de anser att konsekvensutredningen är bristfällig. Regeringen gör bedömningen att förändringen kommer att leda till administrativa lättnader för skogsägarna. Vi bedömer, i likhet med flera remissinstanser, att förslaget snarare kommer att medföra administrativt merarbete.

Motivering

Vi kan ställa oss bakom att gränserna för skyddsskog upphävs. Däremot anser vi inte att tillräckliga argument föreligger för att nu avskaffa tillståndsplikten för avverkning i områden med svårföryngrad skog. Den svårföryngrade skogen är viktig för såväl natur- som kulturmål. Andelen skyddsvärd skog i dessa områden är större då det generellt finns mer gammal skog med höga biologiska värden. Ett avskaffande av tillståndsplikten riskerar att innebära ytterligare ett steg bort från miljökvalitetsmålet Levande skogar. Om tillståndskravet tas bort riskerar dessa skogar att utsättas för ett hårt avverkningstryck. I dagsläget har tillståndsplikten en avskräckande effekt. Utan tillståndsplikt behöver inte markägaren vänta de sex veckor efter inlämnandet som annars gäller. Risken är att Skogsstyrelsen inte hinner granska anmälningarna innan avverkningen påbörjas. Ytterligare resurser för merarbete till Skogsstyrelsen aviseras inte, vilket är olyckligt. Det är även olämpligt att avskaffa områdena för skyddsvärd skog i norra Sverige med hänvisning till rennäringens intressen och då renskötselområdets geografiska utsträckning och innebörd samt betydelsen av rennäringen som allmänt respektive enskilt intresse inte har klarlagts.

Dessutom påpekas det i sammanfattningen av Gränsskogsutredningen att utredaren på grund av bristande tid inte haft möjlighet att kalla samman en grupp av experter och sakkunniga. Sammantaget anser vi därför att propositionens förslag vad gäller avskaffandet av tillståndsplikt i de skyddsvärda områdena bör återremitteras.

Fjällnära skog

Regeringens förslag till ny lydelse av 15 § skogsvårdslagen innebär att röjning och gallring kan ske i fjällnära skog utan tillstånd. Röjning och gallring kan få negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden eller andra viktiga naturvärden, varför vi anser att det inte bör tillåtas i fjällnära skog. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 15 april 2010
Wiwi-Anne Johansson (v)
Jacob Johnson (v)	Peter Pedersen (v)
Kent Persson (v)	Gunilla Wahlén (v)