med anledning av prop. 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden

Motion 2012/13:Sk10 av Leif Jakobsson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nya distriktsindelningen så långt möjligt ska motsvara församlingsindelningen och namnges utifrån denna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett fortsatt samråd med Svenska kyrkan ska ske i indelnings- och namngivningsfrågan.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med uppgifter om indelning och namngivning före sitt beslut i frågan.

4. Riksdagen avslår propositionen i den del som avser förslaget till enhetlig begravningsavgift.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förslag på en enhetlig begravningsavgift ska föregås av en utredning av hur även avgifterna för begravningsverksamheten i Stockholms och Tranås kommuner kan inlemmas i systemet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i samråd med Svenska kyrkan pröva möjligheten att bestämma en enhetlig begravningsavgift för varje kommun.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen senast under våren 2014 med förslag om skyddet av personuppgifter i samhället.

Motivering

Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75) har i sitt betänkande framhållit vikten av historisk kontinuitet och föreslagit en distriktsindelning vars geografiska utformning ska utgå från församlingsindelningen 1999/2000 och ha sin grund i de historiska socknarna som blev kyrkliga församlingar då Sverige indelades i kommuner år 1862. Med distrikten kan sambandet med den historiska indelningen i församlingar/socknar, den långa serien av källor för lokalhistorisk forskning och församlingarnas/socknarnas namn bevaras så att även framtida släkt- och hembygdsforskare kan följa en geografisk kontinuitet. Distriktsindelningen ska inte minst därför vara stabil och namnfrågan hanteras varsamt. Ett fortsatt samråd med Svenska kyrkan i dessa frågor ser vi som en självklarhet bl.a. med utgångspunkt i överenskommelsen då staten och Svenska kyrkan skildes åt.

Propositionen förefaller i denna del i huvudsak ha samma inriktning som vår motion. Vi begär dock att riksdagen ges möjlighet att granska det slutgiltiga förslaget från Lantmäteriet före regeringens beslut om indelning och distriktens namn. Frågorna om hembygd och släkt har en stark emotionell laddning som ytterst handlar om känslorna av tillhörighet och lokal gemenskap. riksdagen är, till skillnad från regeringen, i sitt valsätt starkt knuten till just geografisk tillhörighet och regional spridning. En andra läsning av främst namnfrågan av riksdagen kommer att stärka det slutgiltiga förslagets legitimitet jämfört med om det enbart hanteras av statsförvaltningen (Lantmäteriet) och den nationellt effektuerande makten (regeringen).

Övergången till folkbokföring i kommun i stället för territoriell församling får konsekvenser för hanteringen av begravningsavgifterna. Övergång till en enhetlig begravningsavgift för hela landet är önskvärd men bör ske först då den kan omfatta alla begravningshuvudmän, inklusive Stockholms och Tranås kommuner. I avvaktan på detta och i samråd med Svenska kyrkan bör möjligheten om en enhetlig begravningsavgift kan bestämmas för varje kommun prövas.

För den som fått en sekretessmarkering görs ofta en prövning efter en viss tid om skyddet ska kvarstå. Beslut om att markeringen ska upphävas tas av en enskild handläggare på Skatteverket. Ett problem är att det i dag saknas möjlighet att ompröva eller rättsligt överklaga den enskilda handläggarens beslut om ett upphävande av en sekretessmarkering. Ett sådant upphävande kan för den enskilde leda till en stor otrygghet och upplevd utsatthet.

Folkbokföringsutredningen har lagt fram förslag om ändrade regler för sekretessmarkering och även ett förslag om att besluten ska kunna överklagas. Utredningen har också pekat på problemet med brister i rutiner hos olika myndigheter att hantera uppgifter om personer som är utsatta för hot och som därför fått sekretessmarkering. Alla myndigheter bör därför se över sina rutiner för hanteringen av dessa uppgifter. I det perspektivet är det ytterst oroande att folkbokföringsutredningen konstaterat (vilket återges i propositionen s. 105) att det råder stor vilsenhet bland myndigheter kring regelverket.

Regeringen och denna proposition tar inte itu med denna viktiga fråga för förföljda personer, som oftast är kvinnor och barn. Regeringen vill överväga och återkomma i detta för många så angelägna ärende trots att förslag har överlämnats för tre år sedan. Det är nödvändigt att den pågående översynen av Skatteverkets hantering av sekretessmarkeringar påskyndas och att vilsenheten bland myndigheterna upphör så att otryggheten för dem som känner sig hotade minskar och rättssäkerheten förbättras. Folkbokföringsutredningens iakttagelser och förslag borde kunna leda till konkreta åtgärder. Vi vill därför att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen senast under våren 2014 återkommer till riksdagen med förslag om skyddet av personuppgifter i samhället.

Stockholm den 17 april 2013
Leif Jakobsson (S)
Hannah Bergstedt (S)	Hans Olsson (S)
Christina Oskarsson (S)	Anders Karlsson (S)
Peter Persson (S)	Teres Lindberg (S)