med anledning av prop. 2013/14:83 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Motion 2013/14:Sf13 av David Lång (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att ta bort definitionen tredjelandsmedborgare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beräkning av vistelsetiden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att återkalla en individs eller familjs ställning som varaktigt bosatt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvisning till andra länder än det som har beviljat internationellt skydd.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om återtagande av en utlänning med familj.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tidpunkten för ansökan om uppehållstillstånd.

Motivering

Mot bakgrund av regeringens proposition 2013/14:83 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning vill jag anföra vad jag anser bör tillföras.

Det stämmer, som regeringen menar, att direktivets definition på tredjelandsmedborgare skiljer sig från vad som menas i utlänningslagen. Dock anges inte att dessa ej får användas på andra EES-stater samt Schweiz i sin nuvarande form. Det finns därför inget skäl till att stryka nuvarande definition till förmån för EU:s. Vidare är vår svenska utlänningslag uppbyggd på i huvudsak tre olika former av medborgarskap: svensk medborgare, EU/EES-medborgare och tredjelandsmedborgare. Att ändra dessa skulle göra lagen mer otydlig och svårtolkad.

Gällande kravet på fem års vistelsetid för att uppnå statusen som varaktigt bosatt, så menar regeringen att den vistelsetid som bör beaktas ska inkludera hela tiden från det att ansökan om uppehållstillstånd inlämnades till den dag då uppehållstillståndet erhölls. Direktivet anger att minst halva denna tid ska beaktas eller, om mer än 18 månader har gått, hela. Det rimliga är att halva tiden tillräknas vistelsetiden upp till 18 månader i enlighet med direktivet.

Enligt artikel 9.3a i direktivet får medlemsländerna upphäva ställning som varaktigt bosatt om ett återkallande eller upphävande av behovet av internationellt skydd sker. Regeringen anser att denna möjlighet inte bör beaktas då den menar att den möjligheten inte har någon egentlig funktion. Jag menar dock att så visst är fallet. Mycket kan hända under de år som ska gå för att få tillräkna sig statusen som varaktigt bosatt. Att inte inkludera möjligheten att upphäva denna status undergräver hela syftet med direktivet: att möjliggöra tillfällig hjälp vid behov av internationellt skydd.

Enligt artikel 12.3c i direktivet får en utvisningsbeslutad person utvisas till ett annat land än den medlemsstat som beviljade internationellt skydd. Villkoret är att artikel 21.2 i skyddsgrundsdirektivet är uppfylld, som uppger att detta ska vara möjligt om vederbörande utgör en samhällsfara i medlemsstaten med betoning på dom för genomfört allvarligt brott. Det bör kunna ses som självklart att denna möjlighet ska finnas då brottslig verksamhet av en tredjelandsmedborgare inte ska belönas genom utvisning till ett annat EU-land, utan till hemlandet.

Beträffande återtagande av familjemedlemmar så menar regeringen att det på grund av enskilda medlemsländers olika implementering av familjeåterföreningsdirektivet inte är möjligt att specificera exakt vilka familjemedlemmar som åsyftas. Sverige bör dock inte låta sig hindras från att sätta en egen definition på vilka familjemedlemmar som ska åsyftas. Sverigedemokraterna förespråkar ett användande av direktivet i sin ursprungliga form. Kort sagt, maka eller make, underåriga barn och släktingar i både upp- och nedstigande led så länge referenspersonen klarar av ett absolut försörjningsansvar för dessa och svenska trygghetssystem inte belastas.

Enligt 5 kap. 18 § UtlL ska en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Att som regeringen föreslår undanta återtagna utlänningar från denna bestämmelse leder till ett otydligt och krångligt system. Direktivet säger heller inget om personernas familjemedlemmar. Regeringen menar då att för varken utlänningen eller dennes familjemedlemmar ska krävas ett beviljande före inresan, medan jag anser att det motsatta är mer förenligt med nuvarande lagar. Både utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar ska få sin ansökan beviljad innan ett återtagande till Sverige. Direktivet uttrycker att ett återtagande ska ske direkt och utan formaliteter. Det ska därför vara individens ansvar att skyndsamt inkomma med en ansökan i vanlig ordning utan speciella regler.

Stockholm den 19 februari 2014

David Lång (SD)