Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2020/21:18 En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

Motion 2020/21:3727 av Adam Marttinen m.fl. (SD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2020/21:18
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad
2020-10-14
Bordlagd
2020-10-15
Granskad
2020-10-15
Hänvisad
2020-10-16

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa automatisk villkorlig frigivning och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkorlig frigivning ska kunna ske i särskilda fall vid gott beteende och styrkt rehabilitering och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkorlig frigivning aldrig ska kunna meddelas gällande återfallsförbrytare eller vid synnerligen allvarlig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Svensk straffrätt präglas i dag av flertalet rabatter, vare sig de är i form av förmildrande omständigheter, billighetsskäl, ungdomsreduktion, tillämpning av asperationsprincipen eller villkorlig frigivning. Straffmätningsvärdet motsvarar således sällan det allmänna rättsmedvetandet. Befolkningens förståelse för de olika instituten varierar, och accep­tansen av de praktiska effekterna av den samlade straffmätningen är ringa. Även om Sverigedemokraterna på andra håll förespråkar en övergripande straffrättsreform så finns i detta ärende skäl att beröra just den villkorliga frigivningen.

Regeringen föreslår genom propositionen vissa förändringar gällande den i dag automatiska villkorliga frigivningen efter två tredjedelar av avtjänat straff. Den föreslagna ordningen innebär att det i vissa fall, då intagna ej deltar i rehabiliterings­verksamheten eller vid allvarlig misskötsel, möjliggörs att skjuta upp den villkorliga frigivningen.

En sådan ordning torde anses som omvänd, då presumtionen alltjämt är att villkorlig frigivning ska ske efter två tredjedelar av avtjänat straff. Utgångspunkten för villkorlig frigivning bör snarare vara att en sådan inte ska ske, utan snarare utgöra ett incitament för gott beteende och styrkt rehabilitering under fängelsetiden. När det gäller återfalls­förbrytare eller dem som har begått synnerligen allvarlig brottslighet bör dock villkorlig frigivning aldrig tillämpas.

 

 

Adam Marttinen (SD)

 

Katja Nyberg (SD)

Bo Broman (SD)

 

Yrkanden (3)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa automatisk villkorlig frigivning och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2020/21:JuU8
    Utskottets förslag
    Bifall
    Kammarens beslut
    Bifall
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkorlig frigivning ska kunna ske i särskilda fall vid gott beteende och styrkt rehabilitering och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2020/21:JuU8
    Utskottets förslag
    Bifall
    Kammarens beslut
    Bifall
  • 3.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkorlig frigivning aldrig ska kunna meddelas gällande återfallsförbrytare eller vid synnerligen allvarlig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2020/21:JuU8
    Utskottets förslag
    BifallDelvis
    Kammarens beslut
    BifallDelvis

Behandlas i betänkande (1)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.