med anledning av prop. 2021/22:36 Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Motion 2021/22:4275 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag i den del det innebär att termen kunskapskrav ska ersättas av termen betygskriterier i alla årskurser och i de olika skolformerna.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta termen kunskapskrav med kunskapskriterier i alla skolformer och årskurser där betyg sätts och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att risken för sämre likvärdighet med en ny princip för betygsättning kan motverkas genom införande av centralt och externt rättade nationella prov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att risken för betygsinflation med en ny princip för betygsättning kan motverkas genom införande av centralt och externt rättade diagnostiska prov i de ämnen och årskurser där nationella prov inte utförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Moderaterna kommer aldrig att acceptera en grundskola som årligen lämnar 16 000 elever utan godkänd grundskoleexamen. Svensk skola behöver flera nödvändiga reformer för att alla elever ska nå sin fulla potential, bl.a. genom fokus på kunskap och bildning. Läroplaner måste revideras och bli konkreta och tydliga och kunskapskraven måste fokusera på ämneskunskaper som ska vara mätbara. Alltför tidigt läggs fokus på en avancerad analytisk förmåga, utan att eleverna har den grundläggande faktakunskap som krävs för att resonera, jämföra, värdera och dra slutsatser. Den progressiva pedagogik som präglat svensk skola i decennier måste upphöra. En mer lärarledd undervisning med kunskapsfokus ska införas.

I propositionen föreslås att ordet kunskapskrav ersätts med termen betygskriterier i alla skolformer och i alla årskurser där betyg sätts samt att en ny princip för betygsättning ska införas. Moderaterna anser att ordet kunskap är centralt för skolans uppdrag och kunskapskrav är mer eftersträvansvärda för en elev än betygskriterier. Vi avslår därför regeringens förslag att ersätta ordet kunskapskrav med termen betygskriterier i samtliga årskurser och skolformer. Regeringen konstaterar också att de reviderade kunskapskraven som delvis infördes hösten 2021 och delvis kommer att införas 2022 ligger nära till hands för vad som avses med betygskriterier, dvs. en generell beskrivning av en kunskapsnivå. Med andra ord är termbytet en semantisk fråga där vi moderater anser att ordet kunskapskrav bättre signalerar värdet för skolans uppdrag än ordet betygskriterier. Vi föreslår att termen kunskapskrav ska ersättas med termen kunskapskriterier när det handlar om de kriterier som beskriver olika betygsnivåer som används vid betygsättning. För bedömning av kunskaper i årskurser eller delar av skolformer där betyg inte sätts ska fortsatt ordet kunskapskrav användas.

Moderaterna välkomnar propositionens förslag om en återgång från kursbetyg till ämnesbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Det är en efterlängtad förändring som kommer att främja elevers kunskapsutveckling.

Moderaterna välkomnar också en ny princip för betygsättning där läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Flera remissinstanser framhåller att en ökad autonomi för läraren att sätta betyg kan riskera likvärdigheten i betygsättningen och minska transparensen för densamma. Moderaterna menar att detta skulle kunna motverkas om externt rättade nationella prov infördes. Vi vill att de nationella proven blir jämförbara över tid, följer läroplanernas mål och genomförs i olika årskurser. Proven ska genomföras digitalt och rättas och bedömas externt av lämplig skolmyndighet. Externt rättade nationella prov skulle också bli ett viktigt verktyg för att motverka betygsinflation, då de ger läraren en god indikation för hur eleven förhåller sig till det nationella snittet i ett visst ämne. Vi vill också i de ämnen och årskurser där man inte utför nationella prov se centralt och externt rättade diagnostiska prov för att motverka betygsinflation.

Kristina Axén Olin (M)
Lars Püss (M)	Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Noria Manouchi (M)