Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:86 om åtgärder mot etnisk diskriminering m.m.

Motion 1989/90:Sf48 av Maria Leissner m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:86
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-03-15
Bordläggning
1990-03-16
Hänvisning
1990-03-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sf48

av Maria Leissner m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:86 om åtgärder
mot etnisk diskriminering m.m.

Regeringen föreslår fortsatt utredning angående stärkt samhällsskydd mot
rasistiska organisationer och om regler mot etnisk diskriminering i arbetslivet.
Regeringen ger sin syn på verksamheten vid ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO) och föreslår fortsatt verksamhet. För att stödja projekt
som syftar till att främja goda etniska relationer föreslås att statens invandrarverk
ges ansvar att fördela resurser för detta ändamål.

Som framgår av ovanstående sammanfattning innehåller propositionen få
förslag till förändringar. Det kan ifrågasättas om det är så meningsfullt att
lägga fram propositioner som rymmer så litet av konkreta åtgärder och mest
föreslår nya utredningar. Regeringen kan i stället t.ex. använda statsrådens
informationsstund i riksdagen för att informera om detta.

År 1987 tillsatte regeringen en kommission mot rasism och främlingsfientlighet.
I sin slutrapport (SOU 1989:13 och 14) redovisas en bild av det aktuella
läget i Sverige när det gäller attityder till invandrare och flyktingar
samt ett antal förslag rörande lagstiftning och rättsfrågor. För att utvärdera
verksamheten hos ombudsmannen och nämnden mot etnisk diskriminering
tillkallade regeringen i februari 1989 en särskild utredare. Utredarens arbete
redovisas i ett betänkande (SOU 1989:57).

Förbud mot rasistiska organisationer

Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet föreslog ett förbud mot
rasistiska organisationer. Folkpartiets representant reserverade sig bl.a. med
tanke på det ingrepp i föreningsfriheten detta skulle innebära. Även regeringen
avvisar nu - i likhet med folkpartiet - detta förslag.

Regeringen föreslår i stället att en utredning tillsätts med uppgift att bedöma
vilka alternativ som kan finnas för att - med bibehållen respekt för
föreningsfriheten - genom lagstiftning utöka skyddet mot organisationer
som i sin verksamhet främjar och uppmanar till rasdiskriminering. En viktig
del av bakgrunden är de åtaganden Sverige har gjort i FN-konventionen mot
rasdiskriminering.

Vi vill inte invända mot regeringens förslag att vidare utreda frågan om
hur skyddet mot rasistiska organisationer skall förbättras. De senaste årens
rapporter om att olika inslag av rasistisk våldsbrottslighet ökat bör exempelvis
vara en viktig fråga att studera i detta arbete. Vi kan också konstatera att

Mot. 1989/90

Sf48

Närradion och dess verksamhet

En beredningsgrupp inom justitiedepartementet arbetar med frågan om att
utvidga vårt konstitutionella skydd för yttrandefriheten. I detta sammanhang
föreslås att även överträdelser av gränserna för yttrandefriheten i närradion
tas upp till övervägande.

Det har visat sig att närradion använts av rasistiska sammanslutningar.
Detta förutsågs tydligen inte när betämmelserna för närradioverksamheten
infördes. Den organisation som avstängs från närradion på grund av hets
mot folkgrupp kan med dagens bestämmelser redan efter ett år börja sända
närradioprogram igen. Ett sätt att försvåra detta kan vara genom att förstärka
närradionämndens befogenheter. Detta skulle kunna ske genom att
införa en femårsgräns innan en ny ansökan kan lämnas in för den som fällts
för hets mot folkgrupp i närradion. Den ovan nämnda beredningsgruppen
inom justitiedepartementet bör ges i uppdrag att överväga en förstärkning
av närradiokommitténs befogenheter. Detta förslag har även framförts i en
tidigare fp-motion. Vi förväntar oss därför att frågan behandlas skyndsamt.

Forskning

Med anledning av regeringens forskningspolitiska proposition lägger vi fram
en särskild kommittémotion om multietnisk forskning. I den motionen föreslår
vi att det inrättas en speciell professur i multietnisk forskning vid Uppsala
universitet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den utredning beträffande bl.a. rasistiska organisationer
som aviseras i propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om närradion och dess verksamhet.

denna utredning förutsätts ytterligare pröva frågan om lagstiftning mot etnisk
diskriminering i arbetslivet.

På en punkt vill vi dock redan nu anmäla en stark skepsis. I propositionen
beskrivs en tänkbar lagstiftning som skulle kriminalisera bildande av rasistiska
organisationer liksom alla former av deltagande och verksamhet. Enligt
vår mening kan en rad av de invändningar som riktats mot förslaget om
förbud mot rasistiska organisationer vändas även mot denna tanke. Skall lagen
kunna tillämpas måste man t.ex. kunna peka ut de organisationer den
berör. Det är därför angeläget att föreningsfriheten som princip ges en central
ställning även i det fortsatta utredningsarbetet.

Vad som här anförts om den utredning som aviseras i propositionen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8

Stockholm den 15 mars 1990
Maria Leissner (fp)

Sigge Godin (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Mot. 1989/90

Sf48

Barbro Sandberg (fp)

9

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den utredning beträffande bl.a. rasistiska organisationer som aviseras i propositionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den utredning beträffande bl.a. rasistiska organisationer som aviseras i propositionen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närradion och dess verksamhet.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närradion och dess verksamhet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.