med anledning av redog. 1997/98:RJ1 Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1997

Motion 1997/98:Ub14 av Gunnar Goude m.fl. (mp)

I motionen föreslår vi att det utarbetas en etisk policy för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds placeringsverksamhet.

Etiska investeringar – en definition

Tanken bakom etiskt investerande är att förränta kapital samtidigt som investeringen uppfyller vissa etiska kriterier och på så sätt ger spararen en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Etiskt investerande är ett samlingsnamn över hur investeringar placeras utifrån moraliska, sociala och/eller ekologiska kriterier.

Investeringskriterierna kan delas upp i två undergrupper, positiva och negativa kriterier. Negativa kriterier är de verksamhetsområden man vill undvika med en investering, t ex miljöförstörande verksamhet, produktion och försäljning av tobak och tobaksprodukter, etc. Positiva kriterier listar verksamhetsområden som man vill stödja med sin investering, t ex avfallsåtervinning, hälsovård, alternativa energikällor, etc. De positiva kriterierna kan också, för investeringar i alla typer av företag, innebära att företaget skall uppfylla vissa krav när det gäller t.ex. miljöarbete, uppträdande gentemot anställda, sociala krav på att inte anlita barn som arbetskraft, etc.

Bakgrund – etiska investeringar

I USA börjar det bli allt vanligare att organisationer, pensionsstiftelser och kommuner sätter upp kriterier för sina placeringar. Där talar man om att etiskt sparande blivit "main stream". Etiska investeringar i USA beräknas stå för upp till 15 % av de totala investeringarna, och ca 20 % av fonderna beräknas ha en etisk placeringsinriktning. I England som är det land i Europa där etiska investeringar har utvecklats snabbast ökade det etiska fondsparandet 1995 med 33 % och med lika mycket under 1996. Etiska investeringar beräknas idag omfatta ca 1,3 miljarder pund (jan -97) eller ca 17 miljarder kronor.

I Sverige har vi de senaste tio åren fått i genomsnitt en ny fond om året (idag 12 fonder) med en etisk placeringsinriktning och med totala tillgångar dec -96 på ca 2,5 miljarder kronor, dock med mycket skiftande kvalitet. De har t ex kritiserats för att de inte håller vad de lovar beroende på otydliga definitioner på sina kriterier. Då är det inte inräknat stora institutionella ägare såsom t ex vissa försäkringsbolag och ideella organisationer som valt att inte placera i t ex tobaksindustrin bl a av etiska skäl.

I Sverige är det förutom ideella organisationer nästan uteslutande individer via fonder som visat störst intresse för etisk kapitalförvaltning. Utomlands har dock kommuner, landsting, universitetsstiftelser och pensionskassor i allt större utsträckning börjat att placera sitt kapital efter etiska placeringspolicies och dessutom börjat uppträda som aktiva ägare och ställa krav på bolagsstämmorna beträffande bolagens skötsel när det gäller en hållbar utveckling.

I USA är det vanligt att delstaters (som t ex Kalifornien), universitets (som t ex Harward och Stanford) och kommuners egna tillgångar samt deras anställdas pensionspengar (som t ex New York City) är placerade enligt etiska kriterier. Ofta erbjuder man de anställda att pensionsspara enligt etiska kriterier hos en fondförvaltare. Förutom en placeringspolicy med etiska kriterier har man också en policy för hur man ska uppträda på olika bolagsstämmor och rösta i olika frågor. New York Citys pensionskassa med sina 60 miljarder dollar är en aktiv ägare som driver ekonomiska, ekologiska och sociala frågor på bolagsstämmorna. Dessa olika pensionskassor svarar för 25,8 % av det totala börsvärdet på Wall Street – en betydande maktfaktor som håller på att förändra amerikanskt näringsliv.

Även i England blir det allt vanligare att olika kommuner förvaltar donationsfonder och pensioner i enlighet med etiska kriterier. Försäkringsbolaget Friends Providents etiska fonder har kommuner som kunder. Berkshire, London/Croydon, Devon, Hampshire, Lincolnshire, Edinburgh och Merseyside. I regel handlar det om en del av kommunernas pengar.

Finanschefen för Nottinghamshire säger:

• Anledningen till intresset är dels att medborgarna uppskattar dessa initiativ, de överensstämmer med kommunernas målsättningar när det gäller miljö och social utveckling och dels att det blir allt tydligare att dessa investeringar kan ge en mycket god avkastning eftersom det finns ett samband mellan god miljöpolitik, mänskliga rättigheter och finansiell avkastning.

Det senaste exemplet i raden är att två pensionskassor, varav en tillhörande den schweiziska kantonen Genève (CIA), tillsammans nyligen har skapat den etiska investeringsfonden ETHOS – Den schweiziska investeringsfonden för en hållbar utveckling. Fonden ska stödja en hållbar utveckling genom sin etiska placeringspolicy. Den innebär att fonden bland annat placerar efter miljökriterier och människorättskriterier. Fonden placerar långsiktigt för att dess medlemmar ska få bästa möjliga avkastning och ansamling av kapital den dag de går i pension. I Sverige sker urvalet efter research gjord av CaringCompany och i Schweiz av Centre Info Suisse (CI) som också konsulteras i själva urvalsprocessen.

Avkastning

Etisk kapitalförvaltning strävar precis som traditionell kapitalförvaltning efter hög avkastning och skyddandet av kapital för framtida ändamål. Allting tyder på att etiska fonder i världen har utvecklats mycket väl, till och med bättre än den konventionella genomsnittsfonden. Det finns ett antal skäl för det: Etiska fonder har en mindre andel av de största företagen därför att de inte möter de etiska kriterierna och har därmed en större andel i mindre företag. De senare har mer utrymme för tillväxt och de är många gånger snabbare än de större på att fånga upp nya strömningar på marknaden, även om de självfallet också är mer känsliga för förhållandet på marknaden.

Förvaltarna av etiska fonder, med tillgång till riktiga etiska analyser, vet betydligt mer om de företag de investerar i och är därför mer välinformerade innan de fattar beslut.

Det borde vara en logisk följd att företag som uppfyller etiska kriterier blir mer effektiva, producerar mindre avfall, har en mer motiverad och produktiv arbetskraft samt löper mindre risk för allmänna åtal, dålig publicitet, juridiska restriktioner, etc.

En ny studie från konsultföretaget ICF Kaiser International INC. (jan -97) visar på ett klart positivt samband mellan ett företags miljöprestanda och dess finansiella situation. Företag som förbättrar sin miljöprestanda reducerar sin miljörisk och därmed sin finansiella risk. Reducerad miljörisk ger en klar signal till marknaden, och priset på aktier stiger. Följden enligt Kaiser är att dessa företag kan se en ökning av värdet på sina aktier med så mycket som 5 %.

Domini Social Index, det enda etablerade och välrenommerade index som mäter hur amerikanska börsföretag godkänns enligt de flesta amerikanska etiska fondernas kriterier, har varje år sedan indexet startade för 6 år sedan i genomsnitt visat en bättre avkastning än Standard & Poors index, så när som under det sista kvartalet 1996. Samtidigt så är förvaltningskostnaden något högre i etiska fonder eftersom de uppenbarligen kräver mer efterforskning och kontroll än icke-etiska fonder.

Riksbankens Jubileumsfond

Placeringspolicyn för Riksbankens Jubileumsfond regleras av stiftelsens stadgar. Dessa är dock mycket allmänt hållna och nämner inte specifikt något om etiska krav på investeringarna. Något sådant nämns inte heller i verksamhetsberättelsen för 1997. Enligt underhandsuppgifter undviker stiftelsen att investera i företag med anknytning till tobaks- och vapenindustrin. Därutöver har inte någon speciell inriktning på etiska investeringar diskuterats i bolagets styrelse.

Riksbankens Jubileumsfond förvaltar stora belopp i aktier. Vid utgången av 1997 var marknadsvärdet på fondens aktieinnehav 2,78 miljarder kronor, varav 1,75 miljarder i svenska och 1,03 miljarder i utländska företag. Jubileumsfonden är alltså en viktig aktör på finansmarknaderna, och det är därför angeläget att fonden skaffar sig en etisk policy för sina investeringar. Det är särskilt angeläget att en statlig fond på detta sätt går före och visar vägen för andra investerare. I dagens globaliserade ekonomi kan krav på en etisk inriktning från de stora placerarnas sida vara ett av de främsta instrumenten att bibehålla och utveckla en marknadsekonomi med ekologiskt och socialt ansvar.

Förslag

Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger Jubileumsfondens styrelse tillkänna vad i motionen sägs om en etisk investeringspolicy för Jubileumsfonden. Styrelsen bör själv vara mest kompetent att utforma en sådan policy. Förebilder och kunskap att ta idéer från finns på många håll både i Sverige och utomlands. När arbetet är klart önskar vi att det redovisas i en redogörelse till riksdagen och att styrelsen varje år i fondens årsberättelse lämnar en redogörelse för hur de etiska placeringskriterierna uppfylls.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond till känna vad i motionen anförts om etisk policy för fondens placeringar

Stockholm den 4 mars 1998
Gunnar Goude (mp)
Roy Ottosson (mp)	Eva Goës (mp)
Barbro Johansson (mp)	Ronny Korsberg (mp)