med anledning av redog. 2005/06:RRS18 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens stöd till regional projektverksamhet

Motion 2005/06:N18 av Lars Lindén m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge den regionala projektverksamheten en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom den regionala projektverksamheten skapa transparens i beslutsfattandet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att säkerställa att utvärderingar genomförs inom den regionala projektverksamheten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta initiativ till att projekten blir färre och större.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka kontrollen av regelefterlevnaden inom den regionala projektverksamheten.

Motivering

Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens stöd till regional projektverksamhet (2005/06:RRS18) visar att en stor del av stödet inte används effektivt och inte i tillräcklig grad bidrar till de mål som riksdagen och regeringen satt upp.

Kristdemokraterna har fler gånger påpekat bristerna i regeringens regionalpolitik. Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens stöd till regional projektverksamhet visar att det krävs en rejäl översyn av hela den regionala utvecklingspolitiken.

Faktum är att den socialdemokratiska regeringen, under alla år vid makten, inte har lyckats åstadkomma regional utjämning och utveckling i Sverige. Situationen har snarare försämrats än förbättras. Riksrevisionen har tidigare påpekat att den regionala utvecklingspolitiken är oklar och att det finns behov av en ökad tydlighet i den regionala stödgivningen.

Cirka 25 procent av Sveriges befolkning bor i områden med brist på bostäder, brist på arbetskraft, höga boendekostnader, stora trafikproblem. Samtidigt bor nästan lika många människor i inlands- och glesbygdskommuner som har motsatta problem. Arbetslöshet, tomma bostadsområden och minskade skatteintäkter skapar obalans och försämrad livskvalitet.

För att varaktigt vända trenden för den svenska glesbygden krävs tillväxtfrämjande åtgärder. Satsningar på infrastruktur i glesbygd är nödvändiga för att näringslivet ska kunna överleva.

Kristdemokraternas näringspolitik skulle radikalt förbättra näringslivsklimatet i Sverige, inte minst i glesbygd. För att fler människor ska kunna starta och driva framgångsrika företag måste skatterna sänkas och reglerna som omgärdar företagen förenklas. Dessutom måste attityden gentemot företagande och företagare förbättras, inte minst från myndigheterna sida. Generellt förbättrade villkor för alla företag och företagare skulle ge bättre resultat också i vårt lands svaga regioner än vad dagens riktade stöd gör, eftersom de ofta har dålig träffsäkerhet och kort livslängd.

Kristdemokraterna stödjer, som ett första steg mot en bättre fungerande regional utvecklingspolitik, de rekommendationer som Riksrevisionen föreslår i skrivelsen:

• Ge projektverksamheten en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt. Det kan ske genom att i styrdokument klargöra att medel inte bör beviljas till egen organisation och att stöden inte får medföra en rundgång av offentliga medel. Tydliga krav bör också ställas på att miljö- och jämställdhetsfrågor prövas i varje ärende.

• Skapa transparens i beslutsfattandet. Det kan ske genom krav på att programinriktningar och beslutskriterier ska redovisas öppet samtidigt som ansökningar jämförs med varandra under en avgränsad ansökningsperiod. Både bifall och avslag bör motiveras skriftligt.

• Säkerställ att utvärderingar genomförs. Det kan ske genom att ansvariga myndigheter och stödgivare får i uppdrag att dels utveckla enhetliga indikatorer inriktade mot måluppfyllelse, dels genomföra utvärderingar en tid efter det att projektet avslutats.

• Ta initiativ till att projekten blir färre och större. Därigenom möjliggörs en ökning av näringslivets involvering, underlättas att utvärderingar genomförs samt förbättras förutsättningarna att öka måluppfyllelsen.

• Öka kontrollen av regelefterlevnaden. Det kan ske genom att en myndighet ges i uppdrag att löpande bedriva sådan kontroll. Särskilt bör kontrolleras att projekten inte finansierar ordinarie verksamhet hos stödgivare eller hos andra myndigheter.

Stockholm den 6 mars 2006
Lars Lindén (kd)
Maria Larsson (kd)	Mikael Oscarsson (kd)
Mats Odell (kd)	Stefan Attefall (kd)
Annelie Enochson (kd)	Per Landgren (kd)
Lars Gustafsson (kd)