med anledning av riksdagens revisorers förs. 1987/88:22 om granskning av kostnaderna för högskoleutbildningar

Motion 1988/89:Ub1 av Göran Allmér m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ubl

av Göran Allmér m. fl. (m)

med anledning av riksdagens revisorers förs.
1987/88:22 om granskning av kostnaderna för
högskoleutbildningar

Mot.

1988/89

Ubl

Riksdagens revisorer har enligt vår mening gjort en värdefull granskning av
den ekonomiska redovisningen rörande vissa högskoleutbildningar. Av
granskningen framgår bl. a. att det finns stora brister i redovisnings- och
uppföljningssystemen. Vi kan därför instämma i de förslag till åtgärder som
revisorerna framlägger. Dessa innefattar bl. a. en översyn av formerna för
planering och finansiering av den grundläggande högskoleutbildningen.

Det är emellertid anmärkningsvärt att regeringen inte redan presenterat
något förslag rörande högskolans styr- och anslagssystem.

En proposition i ärendet var anmäld till vårriksdagen 1988 men planerna
ändrades uppenbarligen. Enligt propositionsförteckningen kommer någon
proposition inte heller att avlämnas under hösten.

Vi hävdade i vår partimotion 1987/88:Ub806 att den socialdemokratiska
politiken i denna för den högre utbildningen stora fråga gör ett förvirrat och
okunnigt intryck. Det finns i dag dess värre inga uppgifter som innebär att
denna bedömning kan omprövas.

Sedan ett antal år har man från regeringens sida sagt att det pågår en
översyn av högskolans anslags- och styrsystem inom regeringskansliet.

Redan i prop. 1984/85:100 anmälde regeringen sin avsikt att ... se över
anslagssystemet för högskolan och därmed också formerna för medelstilldelning
och styrning. Härvid bör också belysas vilken roll högskolemyndigheterna
på olika nivåer bör spela i detta avseende. Någon klarhet skapades dock
inte i frågan om hur en sådan översyn skulle genomföras, vilket syfte den
skulle ha eller hur de närmast berörda skulle beredas insyn och möjligheter
till påverkan i arbetet.

Hösten 1986 skedde ett utspel i frågan om regionstyrelsernas avskaffande
och förändrad sammansättning av högskolestyrelserna. Det dröjde dock
till våren 1987 innan en proposition i ämnet kom på riksdagens bord. Då hade
frågan om översynen av anslagssystemet enligt formuleringen i propositionen
reducerats till en fråga om ekonomiadministrativt utvecklingsarbete.

När riksdagen tog ställning till prop. 1986/87:127 (UbU 1987/88:1) gjordes
ett tillkännagivande av innebörden att regeringen borde framlägga ett förslag
till nytt anslagssystem i budgetpropositionen 1988. I denna inskränker sig
emellertid regeringen till att anmäla att frågan skall tas upp i en särproposition
under 1988. Någon öppen redovisning av något utredningsarbete har
inte skett sedan avsikten att göra en översyn först offentliggjordes.

Regeringens hantering av ärendet om en översyn av högskolans anslags- 1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr Ubl

och styrsystem är djupt otillfredsställande. Ställt i relation till det ursprungli- Mot. 1988/89

ga, ovan citerade, uttalandet i frågan präglas handläggningen av brist på Ubl

överblick och konsekvens. De närmast berörda inom högskoleorganisationen
har helt ställts utan insyn och inflytande.

Ett nytt anslags- och styrsystem

Högskolans anslags- och styrsystem bör, enligt vår mening, ses i ett
helhetsperspektiv, eftersom dess utformning har grundläggande betydelse
för förhållandet mellan högskolan och statsmakterna. Enligt vår uppfattning
bör en översyn ske med utgångspunkt i dels en ambition att stärka högskolans
autonomi i förhållande till staten, dels en strävan att ytterligare förenkla
högskolans organisation och att öka möjligheterna att avväga skilda resursslag
mot varandra.

En reform av anslags- och styrsystemen bör därför innebära både
förändringar i dagens anslagskonstruktioner och förändringar i organisationen
på den nationella myndighetsnivån. Till dessa förändringar knyts därvid
naturligen en förändring av redovisningssystemen.

Anslagssystemet

Vad gäller anslagssystemet ansluter vi oss till det tidigare refererade
uttalandet av riksdagen. Det däri angivna syftet kan t. ex. uppnås genom att
resp. högskola så långt möjligt får ett samlat anslag över riksstaten. Detta bör
vara gemensamt för den grundläggande utbildningen men differentieras med
hänsyn till fakultetsorganisationen.

Det är vidare väsentligt att medel för lokalkostnader och utrustning räknas
in i de av oss föreslagna samlade högskoleanslagen. Eftersom huvudsyftet
med denna förändring är att möjliggöra för högskolans ledningsorgan att
göra avvägningar mellan olika resursslag innebär detta att tyngdpunkten i
inflytandet över lokalanvändning och lokalplanering förskjuts från byggnadsstyrelsen
till högskolan.

I det nu föreliggande förslaget anges att det antytts att en övergång till
treåriga budgetramar vore önskvärd också för grundutbildningen. Av
formuleringen frestas man tro att riksdagens revisorer inte känner till
regeringens uttalande i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil
10):

För att öka det lokala ansvaret och samtidigt begränsa det omfattande
arbetet med årliga anslagsframställningar bör för hela högskolan tillämpas
ett system med treåriga planeringsperioder och budgetbeslut av i princip
samma slag som sedan år 1979 tillämpas för forskning och forskarutbildning
... Ett sådant system bedöms kunna införas tidigast fr. o. m. budgetåret
1990/91....

En tolkning är att regeringen nu avser att ändra inriktning och frångå den
tidigare strategin att införa treåriga budgetramar.

Vi anser för vår del att treåriga budgetramar skall eftersträvas både för att
skapa förutsättningar för en större långsiktighet i planering och för en ökad

självständighet vid medelsanvändningen. Treåriga budgetramar för den Mot. 1988/89

högre utbildningen innebär också ökade möjligheter att samordna planering Ubl

av grundutbildning med planering av forskning och forksarutbildning.

Riksdagen bör därför ånyo hos regeringen begära förslag till nytt anslags- och
styrsystem för högskolan i enlighet med vad som ovan anförts.

De centrala högskolemyndigheterna

I såväl 1987 som 1988 års budgetpropositioner har regeringen gjort uttalanden
rörande UHÄ:s framtida roll. Dessa har varit mycket allmänt hållna och
huvudsakligen rört det önskvärda i att ämbetsverket i framtiden mer ägnar
sig åt uppföljning och utvärdering än åt planering.

Vi angav i vår partimotion 1987/88:Ub806 att vi finner det beklagligt att
regeringen ägnar en så förströdd uppmärksamhet åt den nationella myndighetsnivåns
utformning och funktion. Vi finner det knappast realistiskt att en
myndighet som under ett antal år har utsatts för dels besparingar, dels
upprepade fall av desavouering skall kunna förnya sina arbetsuppgifter och
sitt arbetssätt utan ett mer aktivt stöd från regering och riksdag.

Flera centrala myndigheter har i dag sin verksamhet främst inriktad mot
högskolan. Förutom UHÄ gäller detta bl. a. UUH (utrustningsnämnden för
universitet och högskolor), NUU (nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggnad) och FRN (forskningsrådsnämnden). Organisationen på den
nationella myndighetsnivån måste självfallet anpassas till ändrade förutsättningar
och behov. Den nuvarande ansvarsfördelningen har funnits i tio år.

Under denna tid har stora förändringar ägt rum på lokal nivå i fråga om
organisation och finansieringsstruktur.

Frågan om vilka centrala högskolemyndigheter som skall finnas och vilka
förutsättningar som skall gälla för deras verksamhet bör därför övervägas.

Erfarenheterna från större organisationsförändringar i andra sammanhang
visar att en sådan dels måste förankras väl i omgivningen, dels måste ges ett
väsentligt stöd i genomförandeskedet.

Regeringens passivitet i fråga om den nationella myndighetsnivån gör att vi
anser det nödvändigt att kräva en översyn under parlamentarisk medverkan.

I en sådan översyn bör uppgifterna för den centrala myndighetsnivån och
antalet myndigheter prövas med utgångspunkt i bl. a. stränga krav på
enkelhet och effektivitet i myndighetsarbetet. En annan viktig utgångspunkt
bör vara behovet av att skapa en stark verksorganisation med goda
möjligheter att stödja högskolan i dess arbete lokalt och att företräda den i
förhållande till andra samhällssektorer och statsmakterna. Översynen bör
också syfta till att fastställa en lämplig dimensionering för den centrala
myndighetsnivån och vilka åtgärder som krävs i personalpolitiskt och
kompetensutvecklande syfte.

Mot denna bakgrund anser vi att en parlamentarisk utredning bör tillsättas
med uppgift att pröva uppgifterna för den centrala myndighetsnivån, liksom
antalet myndigheter samt föreslå en lämplig dimensionering av verksamheten
på denna nivå.

3

Redovisning av uppdragsutbildning och uppdragsforskning Mot. 1988/89
Ubl

Sedan några år utgör uppdragsforskning och uppdragsutbildning en del av
högskolans verksamhet. Vi anser att dessa verksamheter kan vara av stort
värde för såväl högskolor som uppdragsgivare.

Högskolans kontaktyta mot samhället vidgas. Basen för verksamheten kan
öka. Uppdragsutbildning och uppdragsforskning kan ge erfarenheter och
intäkter som kan bidra till att utveckla både grundutbildning och forskning.

Ett oavvisligt krav är emellertid att dessa verksamheter särredovisas samt
att de bedrivs i former som stödjer högskolans ordinarie verksamhet och inte
utarmar den.

Under senare tid har uppgifter förekommit om att ekonomiska resurser
avsedda för grundutbildning fått fungera som subvention för uppdragsutbildning.
Om så sker är detta i strid mot gällande bestämmelser. Redovisningssystemet
måste vara så utformat att uppdragsutbildningens och uppdragsforskningens
intäkter och kostnader särredovisas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt styr- och
anslagssystem för högskolan i enlighet med vad som i motionen
anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
med uppgift att göra en översyn av den nationella myndighetsnivån
såvitt avser styrsystemet tillsätts i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om redovisning av uppdragsutbildning och uppdragsforskning.

Stockholm den 10 oktober 1988
Göran Allmér (m)

Birger Hagård (m) Ann-Cathrine Haglund (m)

Hans Dau (m) Rune Rydén (m)

Ingela Gardner (m)

gotab Stockholm 1988 15904

4