med anledning av riksdagens revisorers förslag 1988/89:9

Motion 1988/89:Jo15 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Jol5

av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)
med anledning av riksdagens revisorers förslag 1988/89:9
angående stödet till fiskerinäringen

Inledning

Riksdagens revisorer har granskat vissa planerings- och stödfrågor på
fiskeområdet.

I anledning av revisorernas granskningsrapport har regeringen till riksdagen
framlagt förslag till ändringar av nu gällande regler för stödet till fisket
och fiskberedningsindustrin.

Den svenska fiskeflottans fångstkapacitet

Den svenska fiskeflottan omfattar för närvarande ca 500 fiskeskepp samt ett
antal fiskebåtar, uppskattningsvis omkring 1 500 båtar. Detta är en liten
fiskeflotta med hänsyn till de fisketillgångar Sverige förfogar över.

Sverige förvaltar Skagerack gemensamt med Norge och Danmark genom
ett avtal som löper fram till år 2002. Kattegatt förvaltas gemensamt med
Danmark genom ett avtal som tillkom 1932 och som löper år för år. Dock
blev detta avtal bundet i tio år i samband med överenskommelsen om
gränsdragningen i Kattegatt och runt Bornholm. Förutom fisket i väster
förfogar Sverige över 37 % av Östersjöns vattenområde, och den senaste
överenskommelsen om den s.k. vita zonen har ytterligare tillförsäkrat
Sverige fångstområden där det finns god tillgång på såväl torsk som lax. Med
den fångstkapacitet svenskt fiske har i dag finns outnyttjade kvoter av
sill/strömming i Östersjön men också i Västerhavet dvs. i Kattegatt och
Skagerack.

Därtill är yrkesfiskarna en särskilt viktig grupp även från försvarssynpunkt.
De har stor erfarenhet av och kunskap om sjön vilken blir särskilt
värdefull i ett läge då vår handelsflotta nästan har försvunnit. Även behovet
av båtar för marinens räkning blir ett problem vid ofred, om fiskeflottan
decimeras. Denna aspekt får inte glömmas bort i en diskussion om
dimensioneringen av den svenska fiskeflottan.

Vi slår därför fast att Sverige har en underdimensionerad fiskeflotta både
vad gäller den disponibla fiskekvoten och från beredskapssynpunkt.

Planering

Att planera för fiske utgör en av de svåraste uppgifter någon kan ta på sig. I
det riksdagsbeslut som togs i maj 1978 med anledning av prop. 1977/78:112
beslöts att fiskeristyrelsen i samråd med statens jordbruksnämnd och
Sveriges fiskares riksförbund skulle upprätta rullande femårsplaner. Resul

tatet blev skrämmande. Fiskeristyrelsen och statens jordbruksnämnd kom Mot. 1988/89

fram till att framtiden var så mörk att man borde skrota en tredjedel av den Jol5

bästa och modernaste svenska fiskeflottan.

Fisken i havet rättar sig inte efter prognoser. Man kan konstatera att ingen
biolog kunde förutse att torskfisket skulle bli så rikligt i början och fram till
mitten av 80-talet. Ingen biolog förutsåg att sillstammen i Nordsjön så snabbt
skulle återhämta sig. Biologerna förutspådde stora förekomster av 1983 och
1984 års klasser av den atlantoskandiska sillen. Båda dessa årsklasser är
praktiskt taget helt borta och man kan endast gissa vad som kan ha hänt.

Ingen förutsåg algblomning och förstörelsen av kustvattnen såsom Laholmsbukten,
norra Bohuslän etc. Den planering som påbörjades kan betraktas
som mer eller mindre värdelös trots att stora resurser sattes in.

Möjligen skulle det ha gått att med en betydligt försiktigare planering med
mer hänsyn tagen till verkligheten få fram bättre underlag. Efter denna
stora planering har fiskeristyrelsen i samarbete med Sveriges fiskares
riksförbund gjort en mindre och anspråkslösare planering, vilken har varit
användbar i motsats till den som gjordes efter riksdagsbeslutet 1978.

Delegering till fiskenämnderna

Det är mycket tveksamt om en ytterligare delegering till fiskenämnderna av
fiskerilåneärenden är till gagn. Genom att delegera till ett stort antal
fiskenämnder förloras den övergripande tillsynen över utvecklingen av det
svenska fisket. De lokala fiskenämnderna har ingen möjlighet att ha den
överblick som krävs för en fortsatt utveckling av fisket som helhet. Det har
visat sig att som regel tillstyrker fiskerinämnderna alla ansökningar eftersom
man anser att det gynnar utveckling och sysselsättning inom den egna
regionen. Detta har visat sig få oönskade följder eftersom de mindre båtarna
har begränsat fiskeområde. De mindre båtarna är en dålig arbetsmiljö med
trånga utrymmen både arbetsmässigt och som bostäder. När det gäller dessa
båtar är det därför mera angeläget att de verkar inom regionen och där fisket
kan omfatta ett dygn eller mindre. Vi förordar i konsekvens härmed att
handläggningen av dessa frågor ligger kvar hos fiskeristyrelsen.

Fiskeri- och beredningslån

Sorn framgår av förslag 1988/89:9 tycks det föreligga ett litet intresse och
behov av fiskberedningslån. Den svenska fiskberedningsindustrin har ett
besvärligt konkurrensläge inte minst genom den överenskommelse om tullar
och avgifter som regeringen ingick med EG 1972. Avtalet innebär ensidiga
tullar, där EG fullbelagt den svenska exporten av fisk och fiskprodukter till
EG medan den svenska marknaden står öppen för import utan avgifter och
tullar. Tyvärr har regeringen genom det s.k. anpassningsavtalet med kvoter
och fiskerättighetersom inte står i proportion till uppnådda tullättnader
börjat sälja ut de svenska fisktillgångarna.

Däremot föreligger det ett stort behov av fiskerilån. Kostnaderna för
nybyggen har stigit kraftigt och lånesumman har endast ökat med 10 milj. kr.
sedan 1978.

6

Det vore därför önskvärt att kunna föra över de medel som anslagits till Mot. 1988/89
fiskberedningslån till fiskerilånen. Jol5

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om planeringen av fisket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förvärvs- och lånebesluten,

3. att riksdagen beslutar att slopa fiskberedningslånen och föra över
motsvarande belopp till fiskerilånen.

Stockholm den 23 november 1988
Sven Eric Lorentzon fm)

Thor Mattisson (m)

Ingvar Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)

Ivar Virgin (m)

Mona Saint Cyr (m)

Anders Andersson fm)
Hans Dau fm)

Ingrid Hemmingsson (m)
Anders G Högmark fm)
Karl-Gösta Svenson fm)

7