med anledning av skr. 1989/90:137 1989/90

Motion 1989/90:N77 av Loui Bernal och Krister Skånberg (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N77

av Loui Bernal och Krister Skånberg (båda mp)

med anledning av skr. 1989/90:137 1989/90

Redovisning av allmänna pensionsfondens N77

verksamhet årl989

AP-fondernas och löntagarfondernas
kärnkraftsinvesteringar

Det är allmänt bekant att AP-fonderna har investerat betydande belopp i
form av obligationslån till de svenska kärnkraftsföretagen. Det framgår dock
ej av den nu föreliggande redogörelsen hur stora belopp det rör sig om och
vilka säkerheter som föreligger för lånen.

Av tradition har finansiering av kraftbolagens investeringar ansetts vara
de minst riskfyllda av alla penningplaceringar inom industrin. Denna föreställning
har utan diskussion överförts på investeringar i kärnkraft.

Vi vill framhålla att detta är en felaktig föreställning. Investeringar i kärnkraftverk
ligger på en helt annan risknivå än investeringar i vattenkraftverk,
fossila kraftverk och kraftledningar. Kärnkraften existerar under ett katastrofhot
av en helt annan omfattning än andra kraftverksanläggningar vilket
haveriet i Tjernobyl med förfärande tydlighet demonstrerat. Här talas om
katastrofkostnader mellan 1 000 och 3 000 miljarder svenska kronor, belopp
som inget kraftbolag i världen kan ansvara för, ja, sådana konsekvenser leder
uppenbarligen till en nationell katastrof.

Även mindre omfattande kärnkraftshaverier såsom de i Harrisburg, Vancellos
m.fl. har lett till stora ekonomiska konsekvenser.

Därtill kommer att en ny kärnkraftskatastrof av Tjernobyl-typ på annat
håll i världen kan förväntas leda till demokratiska beslut om en snabbast
möjliga avveckling av svensk kärnkraft. En situation som därför bör förutses
och omfattas av den statliga framtidsplaneringen. Ytterligare ett tecken på
att kärnkraften innebär höga risker är att skadepremier till fullt värde hos
försäkringsbolagen är så höga att det blir olönsamt för kraftbolagen.

Det är därför angeläget dels med en detaljerad redogörelse för hur mycket
av pensionärernas respektive löntagarnas pengar som är placerade inom
kärnenergiverksamheten, dels ett klarläggande av vilka säkerheter som finns
för dessa investeringar.

Säkerhetsfrågan kan delas upp i tre alternativa framtidsscenarier:

a. I normalfallet med kärnkraftsavveckling enligt nu gällande riksdagsbeslut.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr N77

b. I det fall att riksdagen beslutar om en snabbavveckling av kärnkraften Mot. 1989/90
p.g.a. kärnenergikatastrofer utanför vårt land. N77

c. I det fall då det inträffar ett kärnkraftshaveri med stora konsekvenser i
Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för AP-fondernas
och löntagarfondernas investeringar i svenska kärnkraftverk,

2. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för kärnkraftsinvesteringarnas
säkerhet vid katastroffall i enlighet med motionen.

Stockholm den 10 maj 1990

Loui Bernat (mp) Krister Skånberg (mp)

gotab 96666, Stockholm 1990