med anledning av skr. 1990/91:50 Åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna

Motion 1990/91:Fi15 av Olof Johansson m.fl. (c)

Innehållsförteckning 1.
Inledning2 2.
Sänkta offentliga utgifter3 3.
Förstärkt konkurrenskraft6 4.
Sänkt skatt på nödvändig konsumtion8 5.
Ökat hushållssparande9 6.Europafrågorna9 7.
Marknadssignaler11 8.
Hemställan12

1. Inledning

Bakgrund

Läget i svensk ekonomi är allvarligt.
Samhällsekonomin är krisdrabbad och har
fundamentala obalanser. Utsikterna för ekonomin
inför de närmaste åren ger anledning till stigande
oro.

Den ekonomiska aktiviteten försvagas allt mer,
arbetsmarknadsläget försämras snabbt,
näringslivet tappar marknadsandelar utomlands,
bytesbalansunderskottet är stort och ökar,
ränteläget är högt vilket inte minst beror på
spekulationer mot den svenska kronan, pris- och
kostnadsutvecklingen är trots detta fortfarande
betydligt snabbare än i konkurrentländerna.

Samtidigt visar den internationella situationen
tecken på att den långvariga högkonjunkturen som
under några år mattats något, nu försvagas på ett
mer markant sätt. I det korta perspektivet kommer
Sverige därför inte, som under 80-talet, att ha
internationell draghjälp och på så vis kunnna dölja
de ekonomiska strukturproblemen.

Såväl den inhemska som den internationella
utvecklingen drar således nu åt samma håll och
medför en snabb försämring av den svenska
ekonomin.

Under oktober drabbades svensk ekonomi av en
akut kris. Valuta uppgående till sammanlagt 16
miljarder kr strömmade ut ur landet under två
veckor. Det motsvarar ca 20 % av den totala
valutareserven. Riksbanken tvingades höja räntan
i två omgångar och med sammanlagt 5
procentenheter för att vända valutaströmmarna.
Det var anledningen till att regeringen så
småningom presenterade skrivelse 1990/91:50.

Skrivelsen redogör översiktligt för de åtgärder
som regeringen säger sig vilja vidta. Dessa åtgärder
bekräftas dock inte förrän propositioner lagts på
riksdagens bord. Centern har ingen anledning att
närmare ta ställning till regeringens förslag förrän
detta inträffat.

Först i efterhand när propositioner presenterats,
kan också det totala paketets omfattning och
inriktning bedömas. Regeringen anger i skrivelsen
att åtgärderna innebär utgiftsminskningar i
storleksordningen 15 miljarder kr. Effekten på
statens utgifter sägs i skrivelsen i vissa fall vara
omedelbar, beträffande andra åtgärder sägs att det
tar längre tid. För budgetåret 1991/92 sägs i
skrivelsen att åtgärderna förstärker budgetsaldot
med 13,2 miljarder kr. Förstärkningen består både
i utgiftsminskningar och skattehöjningar.

Regeringens beskrivning av de finansiella
effekterna av paketet kan ifrågasättas. Enligt vår
bedömning finns mycket som talar för att
saldoförstärkningen är lägre än vad som anges i
skrivelsen.

Skrivelsens åtgärdsförslag lär inte vara
tillräckliga för att åstadkomma avgörande effekter
på den reala ekonomin i det korta och medellånga
perspektivet.

Motionens innehåll

Föreliggande motion besvarar regeringens
skrivelse 1990/91:50 och tar sin utgångspunkt i
centerns partimotion 1990/91:Fi11. Där redovisas
centerns övergripande ekonomiska politik på
medellång sikt, d.v.s. i tidsperspektivet 1993. Där
ges också en redovisning av centerns syn på den
ekonomiska bakgrunden, internationellt och
nationellt, samt centerns syn på de ekonomiska
utsikterna inför de närmaste åren. Vi hänvisar till
denna motion vad gäller dessa aspekter på
ekonomin.

I den här motionen redovisar centern mot
bakgrund av motion 1990/91:Fi11 sin syn på
regeringens skrivelse och de ekonomisk-politiska
åtgärder som är nödvändiga på kort sikt.
Framställningen är översiktlig. Till den närmare
utformningen återkommer vi i samband med
regeringens propositioner samt i allmänna
motionstiden. Då redovisas också centerns
alternativ till regeringens budget, med fler förslag
till åtgärder för att stabilisera ekonomin.

Centerns bedömningar innebär sammantaget
besparingar i de offentliga utgifterna på i
storleksordningen 20 miljarder kr under budgetåret
1991/92. Samtidigt ser vi det som angeläget med
sänkt mervärdeskatt på nödvändig konsumtion.
Skatteförslagen i motionen innebär dessutom
sammantagna ett sänkt skattetryck. Budgeten för
1991/92 förstärks med i storleksordningen 15
miljarder kr.

2. Sänkta offentliga utgifter

Inledning

En stram finanspolitik med inriktning på sänkta
offentliga utgifter är nödvändig för att upprätthålla
balans i statsbudgeten och inom ramen för en
inflationsdämpande och räntedämpande politik
åstadkomma ökad produktivitet och förstärkt
konkurrenskraft. Regeringens besparingar
härvidlag är inte tillräckliga. Centern vill spara mer
i de offentliga utgifterna än vad skrivelsen anger.
Detta redovisar vi dels i det följande i denna
motion, dels i samband med vårt budgetalternativ
under allmänna motionstiden.

Statlig administration och myndighetsväsende

Skrivelsen tar bl.a. upp att regeringen avser att
genomföra ett treårigt program där hela den
statliga administrationen reduceras med 10 %.
Detta förslag ligger i linje med vår syn. I första hand
bör reduktionen avse de centrala ämbetsverken.
Överföringen av folkbokföringen från kyrkan till
skattemyndigheterna är ett exempel på ny statlig
administration som ej borde ha tillskapats.

Transfereringar

Arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring,
rehabilitering

Vi förordar, i likhet med vad regeringen anger
för sin del i skrivelsen, en samordnad arbetsskade-
och sjukförsäkring som bygger på en helhetssyn på
den enskilda människan.

Sjuklön

Regeringen frångår genom skrivelsen tidigare
förslag om införande av sjuklön. Vi anser att det
skall fullföljas. Arbetsgivarens åliggande skall gälla
för de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall.

Sjukpenning: sjukdom

Regeringen föreslår i skrivelsen att den högsta
ersättningsnivån vid sjukdom sänks till 75 % de tre
första sjukdagarna och 90 % därefter. Av detta
förutsätts arbetsgivaren betala 10 procentenheter.

Vi anser att förändringar med denna inriktning
är nödvändiga. Vårt förslag redovisas utförligt i en
kommande motion i anledning av proposition
1990/91:59.

Sjukpenning: rehabilitering och utbildning

Sjukpenning utgår också under tid för
rehabilitering och för utbildning.
Riksförsäkringsverket har konstaterat att
praxisförändringar lett till ökad omfattning av
sjukpenningen. När det gäller utbildning finns det i
praktiken ingen gräns för hur länge en försäkrad
kan uppbära sjukpenning. En försiktig bedömning
tyder på att detta varje år orsakat miljardutgifter.
Vi förordar en uppstramning av regler och praxis.

Arbetslöshetsförsäkring

Vi förordar att de egna avgifterna i
arbetslöshetsförsäkringen höjs från 5 % till 10 %.
Förändringen bör göras så att inte skillnaderna
mellan de olika arbetslöshetskassorna förstärks.
Förändringen åstadkommer ingen förstärkning av
statens budget, men väl en sänkning av de totala
offentliga utgifterna.

Bostadssubventioner

Regeringen har i proposition 1990/91:34
föreslagit ett nytt system för bostadsfinansiering,
baserat på s.k. räntelån. Centern har i motion
1990/91:Bo5 motsatt sig detta, och istället förordat
ett alternativt system baserat på att en
bassubvention ges lika till alla.

Belastningen på statsbudgeten blir lägre med
vårt system, framför allt på längre sikt. Det medför
ett kostnadskänsligt system som gör att
byggkostnaderna begränsas.

De kraftigt ökade boendekostnaderna riskerar
leda till att antalet tomma lägenheter snabbt ökar.
Planeringen för nyproduktion av bostäder bör då
kunna läggas på en nivå i storleksordningen ca
40.000 lägenheter. Samtidigt beräknar vi att våra
förslag leder till en ökad ombyggnadsverksamhet.

Barnomsorg och skola

Regeringen föreslår i skrivelsen en flexibel
skolstart, och en närmare samverkan mellan
barnomsorg och skola. Vi kan i och för sig tänka oss
förändrade regler för bl.a. skolstarten, men vill
också framhålla att skolan är en framtidsinvestering
som totalt sett bör prioriteras vid
resurstilldelningen. Själva besparingspotentialen i
regeringens förslag är dessutom tveksam.

Övrigt

Sjukvården

Skrivelsen tar upp sjukvården och föreslår bl.a.
att försök görs där ansvaret för produktionen och
finansieringen skiljs åt. Detta är en viktig princip
för förnyelsen av den offentliga sektorn. Centern
anser dessutom att det är dags för översyn av
sjukvårdens framtida organisation, verksamhet och
finansiering. En parlamentariskt tillsatt kommitté
med denna uppgift bör tillsättas, vilket är ett krav
som framförts i centerns motion med anledning av
regeringens proposition 1990/91:14 om
äldreomsorgen.

Biståndsanslaget

Regeringen föreslår i skrivelsen att en del av
förläggningskostnaderna i Sverige för
asylberättigade flyktingar från u-länder ska
finansieras från biståndsanslaget. Centern anser att
bistånd inom 1%-målets ram skall användas till
åtgärder som främjar utvecklingen i u-länder i
enlighet med de av riksdagen fastslagna
biståndspolitiska målen.

Vi föreslår däremot att biståndsmedel används
för ett program som syftar till att utbilda flyktingar
från tredje världen i Sverige, med inriktning på att
de skall kunna återvända hem och bidra till sina
länders uppbyggnad.

Vi föreslår dessutom att u-garantier återinförs
inom kreditgarantisystemet och avsätter
biståndsmedel för detta. Det minskar behovet att ta
ut premier av företag och stimulerar handeln
mellan Sverige och u-länderna.

Utrikesförvaltningen

Regeringen aviserar i skrivelsen att
neddragningar ska göras av ambassader. Vi anser
att det är viktigt att organisationen är flexibel och
ständigt anpassas till rådande och kommande
behov. Vi vill samtidigt understryka att det kommer
att finnas behov av att också öppna nya ambassader
i t.ex. ett framtida fritt Baltikum.

Försvaret

Regeringen aviserar i skrivelsen besparingar på
repetitionsutbildningen. En urholkning av
repetitionsutbildningen får inte fortgå, men en
neddragning under en kortare period är acceptabel.

I försvarskommitténs uppdrag ingick inte att
göra någon översyn av den centrala
myndighetsorganisationen inom försvaret. Vi anser
att regeringen bör återkomma till riksdagen med en
minskning av utgifterna inom försvarets centrala
myndigheter med 100 milj kr.

3. Förstärkt konkurrenskraft

Inledning

En stärkt konkurrenskraft är nödvändig för att
bromsa försämringen av handelsbalansen,
åstadkomma ökade investeringar inom Sveriges
gränser och förhindra en kraftig uppgång i den
öppna arbetslösheten.

Lönebildning

Samhällsekonomiskt ansvarsfulla löneavtal
inför kommande år är av central betydelse för att
åstadkomma ett trendbrott i ekonomin.
Förutsättningarna för att få till stånd låga nominella
löneökningar för 1991 borde vara goda. Det beror
inte minst på att flertalet centrala avtal löper ut
samtidigt. Vi stöder arbetet att få till stånd
stabiliseringsavtal för arbets- och
hyresmarknaderna. Hot mot sådana möjligheter är
dock skattereformens prishöjande och
snedfördelande effekter samt den omfattande
löneglidningen. Bägge företeelserna rubbar
balansen mellan olika grupper på arbetsmarknaden
och skapar kompensationskrav.

Centern avvisar prisstopp, förhandlad
inkomstpolitik och lagstiftning mot löneökningar.
Lönebildningen skall enligt vår mening ske i fria
förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Vi anser att alltför svaga incitament för låga
avtal är en viktig orsak till problemen. Vi förordar
mot denna bakgrund följande åtgärder:
regeringen måste stå fast vid att en urholkad
konkurrenskraft inte pareras med devalveringar.
Arbetsmarknadens parter måste veta att de får ta
ett stort ansvar för effekterna av för höga
lönekostnadsökningarpolitiken skall inriktas på
regional balans för att inflationsdrivande
överhettning och löneglidning skall motverkas
rättvis fördelning för att motverka
kompensationskrav. Låg skatt på nödvändig
konsumtion är ett led i detta. Återhållsamhet måste
iakttas med politiskt beslutad inflationdet
samhällsekonomiska utrymmet för
lönekostnadsökningarna får inte enbart intecknas
av staten. Därför bör inte arbetsgivaravgifterna
höjas över dagens nivåer utan bör istället
långsiktigt sänkasden offentliga konsumtionen
måste minska för att istället ge ett större utrymme
för reallöneökningarskattetrycket får inte öka
utan skall långsiktigt sänkasen samordning av
olika avtalsperioder bör alltid eftersträvas
böterna för vilda strejker bör höjas.

Dessa åtgärder skulle enligt vår uppfattning
kunna skapa bättre förutsättningar för
löneökningar inom den samhällsekonomiska
ramen.

Statlig näringsverksamhet

Centern föreslår försäljning av en rad statliga
företag. Det är viktigt inte minst i nuläget med risk
för kommande budgetunderskott, svag
produktivitet och osäkerhet och spekulationer mot
den svenska valutan.

I en trepartimotion (1989/90:N214) tillsammans
med moderata samlingspartiet och folkpartiet har
vi anvisat vilka företag som vi anser ska säljas ut i
en första försäljningsomgång.

Regeringen föreslår nu även att Vattenfall ska
ombildas till ett aktiebolag. Vi välkomnar denna
förändring, men anser att riksdagen ska ta steget
fullt ut och göra ombildningen enligt våra tidigare
redovisade förslag innebärande att Vattenfall
uppdelas i ett moderbolag och fem regionala
dotterbolag, som en del i en energipolitik för att
skapa förutsättningar för en energimarknad med
många aktörer.

Små- och medelstora företag

För att stärka konkurrenskraften krävs också en
satsning på teknik- och idéutveckling, samt den
kommersiella fortsättningen på detta --
nyföretagandet. De små och medelstora företagen
är ryggraden i det svenska näringslivet, och
samtidigt de företag som skall växa och skapa fler
jobb och trygga välfärden. Centern har i en rad
motioner klarlagt vad som krävs för att bygga under
en sådan utveckling.

Centern säger nej till regionala statliga
riskkapitalbolag och indragningen av medel från
utvecklingsfonderna.

Livsmedelspolitik

Regeringen aviserar i skrivelsen ändringar i
gällande jordförvärvslag och neddragningar i
rationaliseringsbidragen till lantbruket,
trädgårdsnäringen och fisket. Dessa förändringar
avvisas. I det jordbrukspolitiska beslutet lades fast
vilka regler som skall gälla under den kommande
femårsperioden. Detta beslut måste ligga fast.
Riksdagsbeslutet innebär att Sverige ska minska
regleringarna i takt med omvärlden. Ensidiga
neddragningar av gränsskydd och
exportfinansiering avvisas i enlighet med
riksdagens beslut.

Investeringsfrämjande åtgärder

Investeringsverksamheten, särskilt inom
industrin, minskar nu kraftigt. De höga svenska
räntorna, det höga pris- och kostnadsläget, den
försvagade lönsamheten, de försämrade
marknadsandelarna och de ogynnsamma
framtidsutsikterna håller nere
investeringsverksamheten.

Samtidigt finns behov av investeringar, inte
minst för att öka produktiviteten. Vi anser mot
denna bakgrund att det är konjunkturpolitiskt
riktigt att nu tillåta frisläpp av allmän
investeringsfond för alla typer av investeringar i
större områden. Vi föreslår därför att
frisläppsförordningen (1987:941) ändras så att
företag, efter ansökan, kan medges att ta i anspråk
medel avsatta till investeringsfond (enligt lagarna
1955:256 och 1979:609) för alla typer av
investeringar i alla delar av landet, med undantag
för de områden som omfattas av investeringsskatt
enligt lagen 1989:471. I de senare områdena skall
dock även fortsättningsvis frisläpp för
miljöinvesteringar vara möjliga, enligt nuvarande
bestämmelser.

Infrastruktur

Det gäller nu att lägga grunden för en god
ekonomisk utveckling på längre sikt. Därför måste
investeringar i infrastruktur genomföras. Centern
föreslår bl.a. ett 10-årsprogram för omfattande
investeringar i miljövänlig järnvägstrafik.

I regeringens skrivelse finns mot denna
bakgrund vissa formuleringar som inger oro, och
som torde innebära en ytterligare försämring för
det lågtrafikerade vägnätet och för
länsjärnvägarna.

Högskoleutbildning

Centern väckte under föregående riksmöte ett
antal motioner där vi lyfte fram
högskoleutbildningens och forskningens betydelse
för framtida välfärd och regional utveckling.

Nu inser tydligen också regeringen att det finns
behov av åtgärder. Tyvärr är förslagen otillräckliga
och alltför begränsade till omfördelningsåtgärder
och vissa effektivitetshöjande förslag.

4. Sänkt skatt på nödvändig konsumtion

Inledning

Skattereformen medför att konsumentprisindex
stiger med ca 3 % under 1990 och ca 3,5 % under
1991. Detta är olyckligt i ett läge där landets största
samhällsekonomiska problem är de alltför höga
pris- och kostnadsökningarna. Det snedfördelande
ekonomiska utfallet av skattereformen innebär
också kompensationskrav i lönerörelsen och
försvårade möjligheter till ett stabiliseringsavtal på
arbetsmarknaden.

Vi ser det därför som angeläget att sänka
mervärdeskatten på nödvändig konsumtion, för att
sänka konsumentpriserna och dämpa
kompensationskraven i lönerörelsen.

Centern har tidigare i höst lagt en partimotion
med förslag till skattepolitiska åtgärder
(1990/91:Sk1). Vi återkommer till dessa åtgärder i
samband med motion i anledning av proposition
1990/91:54 om kvarvarande frågor i
skattereformen.

Sänkt mervärdeskatt på nödvändig konsumtion

Vi föreslår att:mervärdeskatten på basmat
sänks. Skatt utgår med 60 % av ordinarie
påläggssatsmervärdeskatten på tjänster
avseende byggnads- och anläggningsentreprenad
eller annan tjänst som avser fastighet (s.k.
''byggmoms'') utgår med 60 % av ordinarie
påläggssats.

Den närmare utformningen av våra förslag har
utförligt redovisats i flera motioner. Vi hänvisar
främst till motionerna 1989/90:Sk96 och
1989/90:Sk113.

Finansiering av våra förslag

Finansiering för skattesänkningsförslagen
erhålles dels via andra skattehöjningar, dels via
besparingar i de offentliga utgifterna. Genom
denna konstruktion åstadkommes även en viss
sänkning av den totala skattekvoten redan under
nästa budgetår.

Vi föreslår att:skattereduktionen för
fackföreningsavgift slopas och arbetsgivares avdrag
för medlemsavgift avskaffasinvesteringsbidrag
till byggande ej införesskatteskalan inte justeras
upp utöver inflationsskydd.

Borttagande av fackföreningsreduktionen och
arbetsgivarnas avdrag medför en likabehandling
som vi ser som nödvändig. Genom att byggmomsen
ej höjs bortfaller behovet av ett investeringsbidrag.

Grundavdraget justeras endast för inflation.
Dessutom tyder mycket på svag eller obefintlig
reallöneutveckling nästa år. En justering av
skatteskalan utöver inflation skulle därför bli en
omotiverad skattesänkning som endast skulle
tillfalla de högst avlönade. Vi anser därför att ur
rättvisesynpunkt justering ej skall göras utöver
inflationsskydd.

Fastighetsskatten

I regeringens skrivelse aviseras ett förslag om att
höja fastighetsskatten på kontor, butiker och andra
kommersiella lokaler under 1991 och 1992 till 3,5
%.

Överhettningen minskar nu, samtidigt som
näringslivets lönsamhet försvagas. Vi ser därför
inga motiv för att höja fastighetsskatten ytterligare.
Förslaget avvisas.

5. Ökat hushållssparande

Ett ökat sparande är angeläget för att öka
utrymmet för investeringar och minska
underskottet i bytesbalansen. Vi anser att
hushållssparandet måste prioriteras framför
offentligt sparande. Centern har mot denna
bakgrund i en rad motioner bl.a. föreslagit att
personliga investeringskonton införs.

6. Europafrågorna

Målet för den samlade svenska Europapolitiken
måste vara en alleuropeisk gemenskap. Vare sig
Sverige deltar i den europeiska
integrationsprocessen som medlem i EG eller som
självständig part i EES måste vår inriktning vara att
samarbetet successivt skall utvidgas så att det
kommer att omfatta hela Europa. Det finns redan
ett europeiskt nätverk av samarbetsorgan, där
Europarådet får en allt bredare förankring och FNs
Europakommission ECE spelar en viktig roll på
miljöområdet. ESK-processen är en viktig drivkraft
i det all-europeiska samarbetet.

I utrikesutskottets betänkande om Sverige och
den västeuropeiska integrationen våren 1988 slogs
bl.a. följande fast: ''Integrationsarbetet får inte
leda till att Västeuropa reser murar mot omvärlden.
För Sverige är det därför en utgångspunkt att
Europa inte är liktydigt med EG och den
västeuropeiska integrationen inte är det enda målet
för våra strävanden. Sverige önskar att se ett
närmare samarbete mellan Europas östra och
västra delar.'' Sedan detta riksdagsuttalande
gjordes har händelseutvecklingen gjort denna
ståndpunkt både viktigare och mera möjlig att
förverkliga.

Frågan om Sveriges framtida relationer med EG
hör till våra absolut viktigaste framtidsfrågor.
Sveriges starka mänskliga, kulturella och
ekonomiska band till övriga Europa gör det viktigt
för oss att aktivt deltaga i det europeiska
integrationsarbetet. Samtidigt innebär detta
oundvikligen åtaganden som kan få både inrikes-
och utrikespolitiska konsekvenser. Mest påtagligt
gäller detta naturligtvis om vi väljer att söka
medlemskap i EG och därmed avstår
beslutanderätt till överstatliga organ. Denna fråga
kan därför inte hanteras som instrument i ett
åtgärdspaket för att lösa en akut ekonomisk kris,
utan kräver mer seriösa överväganden.

Konsekvenserna av ett vägval i relationerna till
EG påverkas i hög grad av skeenden som befinner
sig i en avgörande fas det närmaste året. I december
påbörjas två regeringskonferenser om bildandet av
en monetär, respektive politisk union inom EG.
Slutresultatet av dessa båda förhandlingsomgångar
kan ingen idag med säkerhet förutsäga, men det
torde inte råda något tvivel om att de kommer att
leda till grundläggande förändringar av EGs
karaktär, bl.a. avspeglade i omskrivning av EGs
konstitution, Romtraktaten.

Samtidigt pågår förhandlingarna mellan EG och
EFTA-staterna om bildandet av ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde, EES. Dessa
förväntas snart komma in i ett avgörande skede.

För närvarande vet vi alltså inte hur det EG
kommer att se ut som vi eventuellt skulle bli
medlemmar i eller hur våra relationer till EG blir
om vi väljer att stå utanför och samarbeta inom
ramen av EES. Bägge dessa frågor avgörs i hög
grad av EGs regeringskonferenser samt EES-
förhandlingarna.

Centern är positivt till att Sverige mer aktivt
prövar förutsättningarna för medlemskap, mot
bakgrund av utvecklingen inom EG och Europa i
övrigt. Samtidigt bör det stå klart att såväl EGs
regeringskonferenser och EES-förhandlingarnas
utgång som säkerhetspolitiskt viktiga skeenden
inom bl.a. ESK får avgörande betydelse för vårt
lands slutliga ställningstagande. Inte minst är detta
viktigt för bedömningen av om ett medlemskap går
att förena med en trovärdig neutralitetspolitik.
Utgångspunkten för det slutliga ställningstagandet
måste vara vårt behov av oberoende och respekt för
våra grundläggande värderingar.

Det är viktigt att Sveriges handlande sker i
samråd med övriga EFTA-länder och i synnerhet de
nordiska länderna. Ett gemensamt nordiskt
uppträdande i frågan om relationerna till EG bör
eftersträvas.

Det är nödvändigt att svenska folket i sin helhet
får möjlighet att bilda sig en uppfattning om och ta
ställning till Sveriges roll i det europeiska
samarbetet. Särskilda medel bör därför ställas till
förfogande för studieförbund, politiska partier och
andra folkrörelser för omfattande studie- och
rådslagskampanjer av det slag som föregick 1970-
talets energibeslut.

7. Marknadssignaler

Inledning

Tydliga marknadssignaler, såväl till inhemska
aktörer som till omvärlden, är nödvändigt för att
påverka förväntningsbilden, minska pressen på den
svenska valutan och för att kunna sänka räntan.
Spelreglerna i ekonomin måste vara kända,
entydiga och ligga fast över längre perioder för att
enskilda och företag skall våga göra långsiktiga
ekonomiska val såsom investeringar.

Valutapolitiken

Devalvering av den svenska kronan avvisas. Att
göra avsteg från valutapolitikens mål är helt
uteslutet. Den fortsatta utvecklingen av den
svenska valutapolitiken bör gå i riktning mot en
ökad anknytning till starka valutor, men de
avgörande åtgärderna måste vara att skapa
trovärdighet genom stabiliseringspolitik på
hemmaplan.

Maktkoncentration

Såväl statlig som privat maktkoncentration
avvisas. Fasta spelregler skall gälla i ekonomin.
Engångsskatter och lagstiftning med retroaktiv
inriktning skall inte användas.
Maktkoncentrerande fonder ska avvecklas.
Löntagarfonderna ska avvecklas och bl.a. användas
till infrastrukturella investeringar. Utvecklingen
mot ett ökat antal konkurrensbegränsande fusioner
inom det privata näringslivet måste brytas.

1:a--3:e AP-fonderna skall inte kunna köpa mer
aktier än enligt nuvarande placeringsregler.
Däremot bör en övergripande analys av
försäkringssektorn och dess framtida roll i
samhällsekonomin verkställas enligt flera förslag i
remissvaren på Långtidsutredningen. En sådan
analys bör bl.a. omfatta den ökade
branschglidningen inom bank- och
försäkringssektorn och samgåendet mellan banker
och försäkringsbolag.

Omställning av energisystemet

Klara signaler till marknaden är nödvändiga
beträffande det framtida energisystemet.
Avvecklingen av kärnkraften ska inledas så snart
det är praktiskt och juridiskt möjligt. Den sista
reaktorn skall tas ur drift senast år 2010 i enlighet
med folkomröstningens resultat och riksdagens
beslut. En stor satsning görs på effektivare
energianvändning och inhemska, förnybara och
miljövänliga energialternativ såsom sol, vind och
biobränslen. Överläggningar med regeringen pågår
i dessa frågor.

8. Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts
hemställs 1.
att riksdagen med anledning av regeringens
skrivelse 1990/91:50 som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inriktning och
omfattning av nödvändiga åtgärder för att
stabilisera den svenska ekonomin,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts angående
omställning av energisystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Sveriges
framtida relationer med EG.

Stockholm den 20 november 1990

Olof Johansson (c)

Görel Thurdin (c)

Karl Erik Olsson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Karin Söder (c)

Gunnar Björk (c)

Gunilla André (c)

Pär Granstedt (c)

Karin Israelsson (c)

Agne Hansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Larz Johansson (c)