med anledning av skr. 1995/96:190 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1995

Motion 1995/96:U44 av Bodil Francke Ohlsson (mp)

I enlighet med riksdagsordningens 3 kap. 6 § har regeringen
lagt fram en skrivelse om verksamheten i EU under 1995.

Miljöpartiet välkomnar denna skrivelse; vi anser det vara av yttersta vikt att
regeringen på detta sätt redogör för sitt agerande inom EU. Dock hade en mer
grundlig och problematiserande genomgång av alla de frågeställningar som
behandlats varit önskvärd.

Detta är speciellt viktigt med tanke på att regeringens skrivelse är
utgångspunkt för den 36-sidiga skriften "I EU 1995 - om EU:s verksamhet
och Sveriges agerande i EU under året som gått", som i sin tur skall fungera
som en remiss till allmänheten. Regeringen inbjuder med denna svenska
folket till kritik och debatt om EU:s utveckling och Sveriges agerande i EU.
Vi hoppas att regeringen får gehör för sin efterlysning och att en livlig
diskussion kring EU-frågorna initieras. Vi hoppas också att regeringen i fram-
tiden kommer att lyssna till och ta till sig befolkningens åsikt i EU-frågorna.

På grund av EU-systemets grundläggande natur kan inte heller en sådan
skrivelse bli så fullödig som den borde ha varit. Regeringen hänvisar i sin
skrivelse till att man har agerat i och drivit en rad frågor. Faktum är dock att
EU:s ministerråd, som inom EU är den institution där lagar stiftas, i motsats
till de nationella parlament där lagar normalt stiftas, ej sammanträder i
offentlighet vilket innebär att det är omöjligt att veta vem som verkligen har
agerat i och drivit frågor. Problemet förstärks genom att de flesta beslut i
praktiken fattas av den förberedande instansen Coreper, med om möjligt än
sämre insyn i ärendenas hantering. Detta förhållande gäller även de många
arbetsgrupperna inom EU.

I skrivelsen redogörs för en lång rad ärenden, från frågan om linbanors
utformning till etableringsrätt för advokater, och det är naturligtvis varken
önskvärt eller möjligt att här i detalj gå igenom alla de frågor som tas upp i
regeringens skrivelse. Miljöpartiet har under 1995 i EU-nämnden dessutom
löpande framfört sina åsikter om och sin kritik mot regeringens agerande i de
ärenden som där behandlats. Bland dessa kan nämnas skatteväxling,
biologisk mångfald, patent på bioteknologiska uppfinningar, dataskydds-
direktivet, genmanipulerade produkter, fusionsforskning, djurtransporter,
momsharmonisering och sysselsättningsfrågor. Då flera av ärendena som tas
upp i regeringens skrivelse dessutom är slutbehandlade finns det föga
anledning för oss att återkomma till dessa i vår motion.

Några av de saker som redogörs för i skrivelsen finns det dock all
anledning att återkomma till:

Frågan om EMU och konvergenskriterierna behandlas i skrivelsen. Det
redogörs utförligt för scenariot för genomförandet av den gemensamma
valutan, men bara några korta rader hänvisar till att det, enligt regeringen, är
Sveriges riksdag som ska fatta beslutet om Sveriges medverkan i projektet.
Detta återfinns också i konvergensprogrammet, men nämns ej i skrivelsens
redogörelse för denna. Miljöpartiet är dock av den uppfattningen att frågan
om svensk medverkan i EMU är så viktig att den bör bli föremål för en
folkomröstning.

Anmärkningsvärd är också den utrikespolitiska synen i skrivelsen. Det
talas i del 3 om att Sveriges EU-medlemskap gett svensk utrikespolitik "en
dimension" och att det ses som ett komplement. Det sägs också att Sverige
upprätthåller sin aktiva roll i FN-sammanhang. Samtidigt erkänner man att
"den nationella profilen kanske blivit litet mindre framträdande". Miljöpartiet
anser att vårt EU-medlemskap har varit ytterst negativt för Sveriges förmåga
att driva en självständig utrikespolitik. Bland de av regeringen prioriterade
områdena för arbetet inom EU återfinner man anmärkningsvärt nog inte
solidaritet och utvecklingssamarbete med tredje världen. Nu när biståndet i
svenskt budgeterande minskas till 0,7 % finns ytterligare anledning att ta med
det i prioriteringslistan för det svenska EU-arbetet.

När det gäller den s k tredje pelaren är regeringens okritiska syn
anmärkningsvärd. Man talar i sin skrivelse om Europolkonventionen,
Schengensamarbetet, gemensam "spärrlista" över tredjelandsmedborgare,
harmoniserad asylpolitik och förenklad utlämning utan att med ett ord
kommentera de eventuella problem dessa åtgärder skulle medföra.

Regeringen hävdar också att "Sverige kan påverka i EU". Vad som är
odiskutabelt är det faktum att EU påverkar Sverige. En redogörelse för all den
nya lagstiftning som Sverige måst inkorporera och anpassa sig till som en
följd av EU-medlemskapet hade därför varit på sin plats.

När det gäller den viktiga frågan om EU:s nyligen inledda regerings-
konferens har Miljöpartiet vid ett flertal tillfällen bland annat haft anledning
att kritisera regeringens bristande information till riksdagen i frågan. När det
gäller frågan om regeringskonferensen så har den dock nyligen behandlats av
riksdagen, varför den inte behandlas här.

Det finns i sammanhanget också anledning att önska att den demokratiska
kontrollen av regeringens arbete inom EU vore bättre. Exempelvis ansåg en
majoritet av EU-nämndens medlemmar att Sverige, av hänsyn till de brott
mot mänskliga rättigheter som begås i Turkiet, skulle säga nej till EU:s
tullunion. Regeringen valde dock att köra över majoriteten i denna fråga.
Frågan om EU-frågornas behandling i riksdagen är för närvarande dock
aktualiserad på annat håll, varför den ej diskuteras vidare här.

Intressant är också att notera något av det som inte finns med i skrivelsen.
En av de viktigaste frågorna för EU under fjolåret var Frankrikes
kärnvapenprovsprängningar vid Mururoa. Miljöpartiet kritiserade vid ett
flertal tillfällen regeringen för dess i vårt tycke försiktiga agerande i
frågan. I
sin årsberättelse väljer regeringen att överhuvudtaget inte nämna ärendet och
sitt agerande.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att aktuella frågor och ärenden i det svenska EU-
arbetet bör behandlas grundligare och i mer problematiserande form i
framtida skrivelser om verksamheten inom EU.

Stockholm den 15 april 1996

Bodil Francke Ohlsson (mp)