med anledning av skr. 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996

Motion 1995/96:U27 av Birgit Friggebo (fp)

Vid EU:s regeringskonferens 1996 blir en av
huvudpunkterna att föra den europeiska unionen närmare
medborgarna. För att öka legitimiteten hos EU inför
medborgarna måste förberedelserna av EU:s lagstiftning ske
öppet och inte i slutna rum. Medborgarna måste ges ökade
möjligheter att påverka lagstiftningen. I första hand är det
naturligt att det sker genom att de nationella parlamenten
involveras mer i lagstiftningsarbetet än som hittills varit
fallet.

Vid den kommande regeringskonferensen kommer de nationella
parlamentens roll att behandlas. Enligt min mening skall EU inte styra de
nationella parlamenten. I stället måste den grundläggande demokratiska
legitimiteten utgå från dessa. Däremot är det viktigt att de nationella
parlamenten och därigenom medborgarna i varje enskilt land ges möjlighet
till inflytande över lagstiftningsprocessen inom EU genom att åtgärder vidtas
som möjliggör en inflytandeprocess. Målet bör vara att vi i Sverige skall
kunna upprätthålla den normala beredningsprocessen för lagstiftning, dvs.
med utredningsbetänkanden, remisser och parlamentarisk medverkan på bred
front. Regeringen bör med kraft driva denna fråga.

Riksdagens begäran hos regeringen om en skrivelse till riksdagen
motiverades bl.a. med att regeringen borde redovisa hur förberedelsearbetet
skulle gå till. En sådan redovisning har lämnats. Men förberedelsearbetet
uppvisar brister. Redan förra våren kunde regeringen ha tillsatt utredningar i
olika sakområden med experter och parlamentariker. Deras arbete kunde ha
gått ut på remiss och legat som underlag för antagande av positioner i EU-
nämnden. EU 96-kommitténs arbete är värdefullt men det räcker inte.

Riksdagens arbete i samband med EU kanaliseras i första hand genom dess
EU-nämnd. Regeringsföreträdare skall regelmässigt uppträda inför nämnden.
I samband med ministerrådsmötena skall EU-nämnden höras. När nämnden
inrättades föreslog också konstitutionsutskottet att riksdagens utskott skulle
vara aktiva i ett tidigt skede av lagstiftningsarbetet inom EU. Riksdagen
beslöt också i enlighet med KU:s förslag och uttalade att relationen mellan
EU-nämnden och utskotten skulle utvärderas efter ungefär ett år. En sådan
utvärdering kommer också att göras under våren 1996.

Allt väsentligt lagstiftningsarbete förbereds under lång tid inom
ministerrådets arbetsgrupper och inom Coreper. När regeringen så rådgör
med riksdagens EU-nämnd sker detta vanligen på ett mycket sent stadium i
lagstiftningsprocessen där möjligheterna till verkligt inflytande ofta är
ringa.
Detta är föga tillfredsställande.

I KU:s betänkande 1994/95:22 framhävs att den svenska riksdagens utskott
i ett tidigt skede bör ha en nära befattning med lagstiftningsprocessen inom
EU. Mot den bakgrunden föreslår jag att riksdagen bör ha någon eller några
tjänstemän närvarande i Bryssel som kan tjäna som en mer stadigvarande
förbindelselänk och ge information och service åt riksdagen. Det bör härvid
inte bli fråga om att skapa någon ny separat organisation eller enhet.
Riksdagens representanter kan lämpligen vara placerade vid den svenska
representationen i Bryssel.

I FN har ett antal riksdagsmän sedan lång tid tillbaka getts möjlighet att
följa arbetet i form av parlamentariska FN-delegater under höstsessionerna.
Ett liknande system borde inrättas för riksdagsmännen i förhållande till EU:s
arbete. Om utskotten skall spela en viktigare roll bör dess ledamöter vara
underkunniga om hur arbetet går till på plats. Ett antal riksdagsledamöter
kunde under en viss begränsad tid ges möjlighet att följa lagstiftningsarbetet
inom EU. Den svenska representationen i Bryssel utgör den naturliga basen
för en sådan verksamhet.

Sverige kommer att driva frågor om öppenhet och tillgång till dokument
inför regeringskonferensen 96. Vår offentlighetsprincip utgör den naturliga
utgångspunkten i detta arbete. I vår strävan till större insyn bör vi - för att
framgång skall nås - söka bundsförvanter i andra länder. Riksdagen bör
kunna hjälpa till i detta arbete. Mot denna bakgrund bör den svenska
riksdagen intensifiera sitt samarbete med andra EU-länders parlament i denna
fråga.

Jag föreslår därför att riksdagsledamöter ges möjlighet att besöka andra
länders parlament för att arbeta för en större öppenhet inom EU i den anda
som anges av vår offentlighetsprincip. Riksdagens ledamöter och utskott bör
kunna delta i en planmässig påverkansprocess gentemot andra parlament.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att verka för att
riksdagen skall delta i påverkansprocessen gentemot andra parlament
för en utökad öppenhet inom EU.

Stockholm den 26 januari 1996

Birgit Friggebo (fp)