med anledning av skr. 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning -- kvalitet och likvärdighet

Motion 1996/97:Ub22 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Inledning

Kvalitet, likvärdighet och
tillgänglighet

Regeringen lyfter fram kvalitet och likvärdighet som
nyckelorden för sin utvecklingsplan. Till orden kvalitet och
likvärdighet skulle vi vilja lägga ordet tillgänglighet.
Tillgänglighet betyder för oss att det skall finnas ekonomiska
möjligheter för kortutbildade vuxna att komplettera sin
utbildning. Vikten av ett generöst och förutsägbart system
för studiefinansiering får inte underskattas. Tillgänglighet
står också för att skolan skall ha fler kontaktytor med världen
utanför - såväl föräldrar, folkrörelser och näringsliv som
högskolan.

Styrinstrument

Utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning
kan sägas vara ett policydokument för statsmakterna. Nu när
statens styrning av skolan skall vara mål- och
resultatorienterad blir det en viktig utgångspunkt för det
lokala utvecklingsarbetet. Frågor om uppföljning,
utvärdering och tillsyn av den kommunala skolverksamheten
har genom den fortsatta decentraliseringen fått ökad
betydelse för såväl statsmakterna som kommunerna.

Arbetet i skolan

En skola för alla

Vänsterpartiet anser att det behövs en genomgripande
förnyelse av skolan. Det kräver en förändring av nuvarande
arbetsformer. Lärares och skolledares yrkesroll behöver
utvecklas med syfte att skapa en stimulerande lärmiljö för
eleverna. Vi behöver arbeta mot en arbetsorganisation med
självständiga enheter där lärare och elever har beslutanderätt
i pedagogiska, ekonomiska och administrativa frågor.
Eleverna skall vara delaktiga i ansvaret för skolans dagliga
verksamhet med inflytande över den inre och yttre miljön.
När resurserna till utbildning minskas drabbar det ofta
verksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd.
Sådana tendenser stärks av den inriktning mot
marknadsstyrning som varit tydlig de senaste åren. Men alla
barn och ungdomar, också de i behov av särskilt stöd, har
enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning.

Segregation

Boendesegregationen i de större städerna är ett stort problem
och hotar likvärdigheten. Den gamla folkskoletanken att det
är värdefullt att alla barn har en gemensam skolgång för att
de senare som vuxna skall förstå och respektera varandra
fungerar endast i områden där befolkningssammansättningen
är någorlunda varierad. Det pågår en smygande
differentiering som har att göra med att hela
samhällsutvecklingen rör sig mot ökade skillnader mellan
människor. Detta gör att det inte längre är möjligt att
åstadkomma några radikala förändringar genom politiska
beslut som rör enbart skolan. Vi behöver veta mer om den
socioekonomiska, etniska och demografiska segregationen.

Skolan är en del av samhället och hur bra eller dåligt skolan fungerar
avspeglar hur väl eller ofullständigt samhället i övrigt fungerar. Problemen i
skolan som de skildras i regeringens skrivelse är inte i första hand av
skoladministrativ eller pedagogisk art utan måste ses som en del i ett större
sammanhang.

Hur mår barnen?

Många tecken visar att barn mår dåligt. Bland de
varningssignaler som bl a Barnombudsmannen framhållit är
den forskning som visar att skillnader i hälsa och utveckling
mellan barn från olika socioekonomiska grupper tenderar att
öka. Antalet anmälda brott mot barn och unga - misshandel
och sexuella övergrepp - har ökat de senaste tio åren. Ett
mycket stort folkhälso- och samhällsproblem är den höga
förekomsten av allergier bland barn. Inom barnomsorgen har
utvecklingen gått mot allt större barngrupper. Utbudet av
kultur- och fritidsaktiviteter minskar. 5 % av flickorna i
gymnasiet befaras lida av ätstörningar.

Antalet barn som varit i kontakt med barnpsykiatriska verksamheter har
ökat med i genomsnitt 30 % de senaste åren. Ökningen kan till stor del
förklaras av nedskärningar och omstruktureringar i andra samhällssektorer.
Det ökade trycket inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg i kom-
bination med nedskärningar av vissa verksamheter inom skolan och barn-
omsorgen leder till att barn och ungdomar inte får det stöd de behöver i bas-
verksamheterna. Vi befarar att det i planeringen ofta saknas en samverkan
gällande de totala insatserna, dvs att konsekvensanalyserna vid nedskärningar
och omstruktureringar begränsas till att gälla endast det egna ekonomiska
ansvarsområdet. Samtidigt som besparingar gjorts har hushållens ekonomi
försämrats.

De snabba förändringar som präglar samhället gör det angeläget att få en
bättre överblick av hur barns och ungdomars psykiska hälsa utvecklas. Den
barnpsykiatriska kommittén bedömer i sitt delbetänkande (SOU 1997:18) att
frågan om utvecklingen av barns och ungdomars psykiska hälsa är av sådan
vikt för beslutsfattare på alla områden att Socialstyrelsen föreslås få i
uppdrag
att utarbeta en modell för systematisk bevakning av barns och ungdomars
psykiska hälsa.

Minskat utbud, sänkt kvalitet och höjda avgifter får stor betydelse framför
allt för barn till låginkomsttagare och ensamstående föräldrar som har små
ekonomiska marginaler. En förhöjd observans då det gäller barns förhållan-
den i förändringstider behövs framför allt i storstadsregionernas resurssvaga
områden.

Också för invandrarbarnen har samhällsklimatet stor betydelse. Den dubbla
kulturtillhörigheten är i grunden något positivt, men kulturmotsättningarna
som finns i samhället gör att barnen kan hamna i kläm vilket ofta är orsaken
till att barnen mår dåligt.

En bärande princip i svensk handikappolitik är att handikappade skall
integreras i möjligaste mån. Nu har antalet elever i särskolan ökat under de
senaste fem åren med 15 %. Mycket tyder också på att det skrivs in fler
elever med lindrig utvecklingsstörning i särskolan i dag än tidigare. En
slutsats som bl a Handikapp-ombudsmannen drar utifrån gjorda undersök-
ningar och befintlig statistik är att skolorna skriver in barn i särskolan
därför
att man inte har resurser att stödja barnen i den vanliga undervisningen.

Utvecklingen inom förskola,
skola och vuxenutbildning

De prioriteringar som stat, kommun och landsting gör i dag
kommer att avspegla sig i morgondagens samhälle. När
Sverige inte längre är ett land med stark ekonomisk tillväxt
prövas vår vilja att sätta barnen i centrum och ge
förutsättningar för en god barndom. Det är av största vikt att
i detta läge följa barnkonventionen (artikel 3) som slår fast
att "vid alla åtgärder som rör barn ... skall barnets bästa
komma i främsta rummet" och att i enlighet med artikel 4 till
det yttersta utnyttja befintliga resurser för att uppnå detta.

Personalens roll

Rektorerna har ansvar för att leda arbetet på skolan och
rapporterar till kommunen om verksamheten. Lärarna är
anställda för att hjälpa eleverna att skaffa sig kunskaper och
färdigheter. Men det finns också fler personer i barnens
närmiljö i skolan - vaktmästare, städare, matpersonal m fl -
som är betydelsefulla för barnens utveckling.

Vi anser att läraryrket behöver en starkare forskningsanknytning. Kun-
skapssamhället kräver en väl utbyggd forskning om lärandet. Vi motsatte oss
den kraftiga besparing på skolforskningen som regeringen genomförde och
ser det som angeläget att fler praktiskt verksamma pedagoger kommer in i
högskolan.

Förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg

Arbetslösa och barnomsorgsplats

Vänsterpartiet menar att kommunens skyldighet att
tillhandahålla barnomsorg bör tydliggöras. Det är vår
övertygelse att tillgången till barnomsorg är utomordentligt
viktig för alla barns utveckling och hälsa. En nyligen
publicerad FoU-undersökning visar också att en fungerande
barnomsorg är nödvändig även för den som är arbetslös.
Utan ordnad barnomsorg är möjligheten att få en ny
anställning minimal. Det är barnets rätt till ett eget rikt liv,
utveckling och utbildning som måste sättas främst.
Daghemmet är för många barn en social mötesplats som
erbjuder kontinuitet, trygghet, lekkamrater och stimulans.

Integration av förskola, skola och skolbarns
omsorg

Vänsterpartiet stödjer integrationen av förskola, skola och
barnomsorg som ger möjlighet till en större helhetssyn på
barnets situation. Vi anser att en av de viktigaste vinsterna
med integrationen är att förskolans arbetssätt kan sprida sig
upp i skolan.

Grundskolan

Skolhälsovårds- och elevvårdspersonal

Skolans elevvård har klart skadats genom minskat antal
skolkuratorer, psykologer och skolsköterskor. Detta är
antagligen en bidragande orsak till att ärendemängden på
barnpsykiatriska mottagningar har ökat. Av den kommun-
enkät som Barnombudsmannen genomförde våren 1995
framgick att skolhälsovården inte fanns omnämnd i en
tredjedel av skolplanerna. Inte heller i regeringens
utvecklingsplan lyfts de här problemen fram. Vänsterpartiet
anser att det är viktigt att frågan om skolhälsovårds- och
elevvårdspersonal uppmärksammas. Speciallärarfunktionen
är också väsentlig.

Sexuella trakasserier av barn

Vänsterpartiet ser allvarligt på förekomsten av sexuella
trakasserier liksom på mobbning och hot av andra slag i
skolan. Vi tycker att det är en brist i regeringens
utvecklingsplan att sexuella trakasserier i skolan inte nämns.
Sexuella trakasserier förekommer i skolan. Det är oftast
flickor som drabbas, men det förekommer också att pojkar
utsätts för det. Vanligast är att elever trakasserar andra
elever, men det finns också fall där lärare utsatt elever för
sexuella trakasserier

Flera instanser har lyft fram frågan. Stockholms skolor har till exempel i en
rapport som heter "Stopp för sexuella trakasserier" presenterat en
undersökning man gjort bland flickor på gymnasiet i Stockholm. Resultaten
visar att 340 av totalt 714 flickor (47 %) någon gång under sin skoltid blivit
utsatta för sexuella trakasserier. Också i Gävle har man gjort en under-
sökning, "Brott mot brytare", där man kan se samma mönster. Där handlade
drygt hälften av fallen om beröring. Också Gymnasieskolekommittén har
tagit upp problemet i sitt betänkande.

Gymnasieskolan

Vänsterpartiet instämmer med regeringen när det gäller
vikten av att så många elever som möjligt skaffar sig en
gymnasieutbildning som ger både bredd och djup. Relevant
teori är väsentlig för anpassningsförmåga och flexibilitet i ett
yrkesliv som ständigt förändras. Den är helt enkelt
nödvändig. Vi menar att gymnasieskolan har en viktig
uppgift i att förbereda eleverna inför arbetslivet och att
uppmuntra självständiga individer med ett kritiskt
förhållningssätt. För att detta skall var möjligt måste eleverna
ha tillgång till en trygg och stimulerande arbetsmiljö.

Elevens behov

Nu går praktiskt taget alla elever vidare till gymnasieskolan.
Vi anser att den totala skoltiden borde betraktas som en
flexibel, sammanhållen resurs och att övergången mellan
grundskola och gymnasieskola måste underlättas. Unga
människor har olika behov och förutsättningar som skolan
måste kunna möta.

Vår vision utgår från det goda mötet i en "stadielös" skola med många
åldersblandade verksamheter, en skola där eleven blir sedd och bejakad som
den hon är, respekterad för sina erfarenheter. Hennes lärande i skolan skall
utgå från och anknyta till hennes erfarenheter.

Lärlingsutbildning

Vi vill ha en öppen skola som tar upp vardagens frågor till
debatt och som är vaken och lyhörd gentemot de stora
förändringar som sker i arbetslivet. Vi anser att verklig
kunskap uppstår i växlingen mellan teori och praktik. Detta
gäller alla utbildningar. Gymnasieskolan är en bra grund för
fortsatta studier eller fördjupad yrkesutbildning.
Resonemanget som regeringen för om en yrkesexamen
ställer vi oss därför avvaktande till. Vi vill här inte heller ta
ställning till den s k nya lärlingsutbildningen. Vi behöver få
mer information för att kunna bilda oss en uppfattning om
vilka konsekvenserna kommer att bli.

Värdegemenskap

Det internationella samfundet kräver stor respekt för högst
olika värderingar och normer. I dag ser vi de mänskliga
rättigheterna kränkas i både Europa och den övriga världen.
På nytt dominerar etniska och religiösa särintressen där de
bittra strider vi ser utvecklas. Frågan är om det finns en
gemensam grund som vi alla kan identifiera oss med och
som samtidigt ger oss den trygghet och fred vi alla längtar
efter. Skolan kan om inte annat vara en neutral plats mellan
olika kulturer, religioner och nationella värdemönster där vi
lär känna varandras värderingar och förhandlar fram
spelregler för samspel. Skolan skall inte ta ställning för en
viss religion, exempelvis den kristna etiken.

Betyg

Vänsterpartiet anser att det inte går att mäta kunskap. Hur det
än görs blir resultatet subjektivt och föga användbart. Betyg
är ett trubbigt verktyg som urvalsinstrument till högre
studier. Barn från studievana hem får oftast bättre betyg. På
så sätt förs det sociala arvet vidare och ger barn från
arbetarhem sämre förutsättningar att studera vidare. Den
sociala snedrekryteringen till högre studier är också
skrämmande hög, och betygen är en av orsakerna till detta.
Den kunskapssyn vi omfattar ser kunskap som något som
inspirerar till kritiskt tänkande och solidaritet och som ger
förståelse för sammanhang och helheten. Läraren skall
fungera som en engagerad handledare för elever som själva
söker kunskap.

Vuxenutbildningen

Ensamstående med barn

När studerande ensamstående mammor i sin trängda
ekonomiska situation i dag söker socialbidrag får de ofta
svaret att "de måste stå till arbetsmarknadens förfogande".
Från kommunala tjänstemän får de rådet att återgå till passiv
arbetslöshet och avbryta sina studier - de studier som skulle
förbättra deras möjligheter till framtida försörjning!
Kvinnorna hamnar i en återvändsgränd, ett Moment 22.
Resultatet för deras del är uppgivenhet och ytterligare en
ekonomisk börda i form av studieskuld.

En studie av ensamstående föräldrar i Stockholm ("Ensamstående föräldrar
i Stockholms län" Rapport 1996:14, Länsstyrelsen i Stockholms län ) visar
att behovet av utbildning för ensamstående kvinnor med barn är stort. Deras
utbildningsnivå ligger klart under de sammanboende kvinnornas med barn.
Enligt undersökningen uppger 53 % av de ensamstående mödrarna att de har
svårt att klara av de löpande utgifterna, vilket självklart försvårar deras
möjligheter till utbildning.

Om regeringen menar allvar med den stora vuxenutbildningssatsning som
inleds nästa läsår måste hinder som dessa undanröjas. Det måste skapas ett
nytt studiestödssystem med god rekryteringseffekt. Det nya studiestödet
måste ge kraftiga förbättringar till gruppen kortutbildade ensamstående
föräldrar, till övervägande delen kvinnor. Regeringen bör också snarast
utvidga möjligheten till kompletterande socialbidrag, så att ensamföräldrar får
reella möjligheter till utbildning och en förbättrad levnadssituation.

Utformandet av det nya studiestödet måste bli klart snart. Vuxenutbild-
ningssatsningen börjar i sommar, och om ett år är det särskilda utbildnings-
bidragets tid över. Regeringen måste garantera kontinuitet på det här området.

Skolans styrning och
kvalitetsutvecklingen

Vänsterpartiet medverkade på 80-talet till att
huvudmannaskapet, för skolan fördes över till kommunerna.
Kommunalpolitikerna skulle ta det praktiska ansvaret och
Skolverket stå för den mer samlade tillsynen. Avsikten var
att en långtgående decentralisering av beslut och ökat lokalt
ansvar skulle öka möjligheterna till aktivare diskussion om
skolan ute i kommunerna. Vi ser fram emot de riktlinjer för
kontinuerliga kvalitetsgranskningar på nationell nivå som
regeringen avser att ta fram.

Det kommunala ansvarsområdet

Vänsterpartiet står fast vid det kommunala
huvudmannaskapet och vi anser att staten inte bör
detaljreglera på skolområdet. Men vi är oroade över att 7 av
10 kommuner enligt undersökningar kommer att spara på
skolan under 1997. Nästan 60 % anger att besparingarna
kommer att ske genom personalinskränkningar. En stor oro
för kvalitetsförsämringar finns även hos
kommunalpolitikerna: hela 47 % av politikerna tror att det
finns risk för försämring av verksamheten i grundskolan.
Samtidigt misstror föräldrarna politikers vilja till
engagemang i frågor som rör barn. I en undersökning
(Winberg, Lindström, Torbjörnsson, "Barn vilse i välfärd"
som presenterades på Rädda Barnens barndagar (Stockholm
mars 1997) framkom att endast en av tio tillfrågade föräldrar
trodde att politiker var engagerade i frågor som rör barn.
Detta är alarmerande siffror. Både för barnen och för
demokratin.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillgänglighet,
2.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om segregation,
4.
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barnomsorg för barn till arbetslösa,
6.
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolhälsovårds- och elevvårdspersonal,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sexuella trakasserier mot barn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg.

Stockholm den 2 april 1997

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bäckström (v)

Owe Hellberg (v)

Tanja Linderborg (v)

Eva Zetterberg (v)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)