med anledning av skr. 1996/97:169 De fattigas rätt - vårt gemensamma ansvar. Fattigdomsbekämpning i Sveriges utvecklingssamarbete

Motion 1997/98:U6 av Johan Lönnroth m.fl. (v)

Motion till riksdagen 1997/98:U6 av Johan Lnnroth m.fl. (v)

med anledning av skr. 1996/97:169 De fattigas rtt - vrt gemensamma ansvar. Fattigdomsbekmpning i Sveriges utvecklingssamarbete

Kamp mot fattigdomen -
fr demokrati och social
jmlikhet

Inledningsvis vill vi understryka att vi anser att regeringens
skrivelse De fattigas rtt - vrt gemensamma ansvar.
Fattigdomsbekmpning i Sveriges utvecklingsarbete
(1996/97:169) i flera avseenden r en utmrkt genomgng av
fattigdomsproblemen i vrlden och att vi instmmer i de
flesta frslag som stlls i den. Den r dessutom vlskriven
och lttillgnglig. Vi uppskattar att svl kns- som
barnperspektivet finns med och r integrerat i skrivelsen.
Efter att ha konstaterat detta vill Vnsterpartiet likafullt peka
p vad som saknas.

Ekonomisk frdelning och
frdelning av makt

Klyftorna mellan fattiga och rika fortstter att vxa. De vxer
mellan lnderna men ocks inom lnderna. Gapet mellan den
rikaste och den fattigaste femtedelen av jordens invnare
frdubblades p 30 r. Den fattigaste femtedelen fick sin
andel av vrldens tillgngar snkt frn 2,3 till 1,4 %. Medan
en fjrdedel av jordens befolkning finns i lnder dr
tillvxten varit snabb - frmst i stasien - lever en miljard
mnniskor i de 70 lnder dr ekonomin gick bakt under
1980-talet. De flesta fattiga lever i Afrika - i lnder sder om
Sahara. U-lnderna har slunda utvecklats mycket olika. En
del r utvecklingslnder, andra r underutvecklade.

Trots att betydande resultat har uppntts i kampen mot fattigdom, svlt,
undernring och okunnighet, r fortfarande en halv miljard mnniskor
kroniskt undernrda. Andelen barn som gr i primrskolor har p 30 r kat
frn 48 till 77 %, men fortfarande finns det 130 miljoner barn som inte fr g
i skolan. Till det gamla fattigdomselndet har nu ocks kommit aids - 90 %
av de hivsmittade finns i u-lnder.

Jmstlldheten mellan kvinnor och mn gr framt - men mycket
lngsamt. Fortfarande r endast en tiondel av vrldens parlamentariker
kvinnor. Flickorna r oftare utestngda frn skolan. Analfabetismen r
dominerande bland kvinnorna.

I regeringens skrivelse finns tv nyckelmeningar som egentligen sger det
mest om vad fattigdomsbekmpning handlar om. D sidan 8 str att lsa:

"Till stor del mste analyser gras fr ett land som helhet, men detta r
ofta otillrckligt eftersom det centrala r att identifiera de fattiga grupperna
inom ett lands befolkning." P sidan 14 str det vidare:

"Avgrande r huruvida ett lands beslutsfattare har den politiska viljan och
frmgan att bedriva en politik som gynnar folkflertalet."

Problemet r allts att det inte bara handlar om rika och fattiga lnder utan
ocks om att det finns klasser med olika levnadsvillkor i ett och samma land.
Vidare r problemet att det i fattiga lnder antingen saknas politisk vilja att
frndra klassfrhllandena och minska klassklyftorna eller att den politiska
frmgan att gra detta r fr svag.

I det frsta fallet handlar det om regimer som har intressen som str i
motsttning till folkflertalets. Det handlar helt enkelt om diktaturregimer som
understdjer och stder sig p en privilegierad minoritet i samhllet.
Statsledningarna skyddar denna minoritet och hller sig kvar vid makten med
vld. Regimerna pressar inte sllan ned en stor del av befolkningen i en s
djup fattigdom att den medfr apati och ofrmga att p ngot effektivt stt
hvda sin vilja och sina intressen.

I det andra fallet handlar det om att den politiska viljan hos styrande
regimer kanske finns men att det samtidigt finns andra maktcentra i
samhllet som har strre inflytande p samhllsutvecklingen n politiken.
Dessa maktcentra driver samhllsutvecklingen i en riktning som str i
motsttning till folkflertalets intressen. Hr kan det allts handla om
regeringar som r demokratiskt tillsatta men som likafullt r maktlsa nr det
gller att pverka samhllsutvecklingen.

I det frstnmnda fallet har regimen tillkommit p icke demokratisk vg. I
det sistnmnda fallet r statsledningen demokratiskt tillsatt, men maktls.

Fattigdomsbekmpning handlar sledes ytterst om makten i samhllet. En
framgngsrik kamp mot fattigdomen ligger i folkmajoritetens intresse. Fr att
folkmajoritetens uppfattningar skall kunna frverkligas frutstter detta
fljaktligen ett demokratiskt styrelseskick. Men inte bara det. Det frutstter
att de politiska ledningar som vljs har mjlighet att hvda sin vilja gentemot
andra maktcentra i samhllet.

Politiken satt p undantag

Under 1980-talet och i brjan av 1990-talet var den
frhrskande ideologin vrlden ver nyliberalismen. Den
satte sin prgel p varje omrde i samhllet. Politiken sattes
p undantag - fr att inte sga - smutskastades. Alltfler
viktiga beslut skulle undandras politiken och drmed
undandras demokratisk insyn och demokratiskt
beslutsfattande.

Under namn av individens frihet hngav man sig t elitism. Demokratiskt
beslutsfattande skulle ersttas med marknadskrafternas "fria" spel. Allt
skulle betraktas som varor och tjnster p en marknad. Den offentliga
sektorn ansgs hmmande och skadlig och skulle - med undantag fr statens
regressiva funktioner - skras ned. Statens sociala taganden skulle dremot
minskas. Politiken som sdan sattes p undantag. Och drmed demokratin.
Detta r en snabbt tecknad bild av nyliberalismen. Vilka effekter en sdan
ideologi skulle f i tredje vrldens fattiga lnder kunde mnga redan d se.
Det r nnu lttare att se i dag.

Strukturanpassningsprogra
mmen

De strukturanpassningsprogram, framdrivna av
Vrldsbanken och IMF, vilka brjade tillmpas under 1980-
talet hade en starkt nyliberal slagsida. De kom att i stor
utstrckning enbart att handla om att snka budgetunderskott
och f fattiga lnder att betala sina skulder till Vrldsbanken
utan att man tog hnsyn till den konkreta sociala situationen i
de lnder som skulle genomfra programmen. I och med att
strukturanpassningsprogrammen utformades p ett stelbent
och dogmatiskt stt och sgs som ett universalrecept kom de
att bli ett uttryck fr nyliberal ekonomisk dogmatism. Den
blev till en ideologi som kunde tillmpas i vilket land och i
vilken situation som helst. Detta fick i flera lnder frfrande
sociala konsekvenser, i flera fall s allvarliga att
strukturanpassningsprogram och social nd p flera hll kom
att ses som identiska begrepp.

Nr regeringen nu i sin skrivelse frklarar att fattigdomsbekmpningen
mste integreras i strukturanpassningsprogrammen kan detta krav fr mnga
sannolikt uppfattas som att man egentligen vill avskaffa dessa program,
eftersom de inte sllan per definition uppfattats som detsamma som
infrande av social misr.

Strukturanpassningsprogrammen var tnkta att fungera ekonomiskt
stabiliserande men fungerade i stllet politiskt destabiliserande till fljd av
att de sociala klyftorna i flera lnder vidgades.

Strukturanpassningsprogram r emellertid i sig inte av ondo. Det finns
flera lnder - frmst i tredje vrlden men ocks annorstdes - dr den
statliga byrkratin vuxit ut till en svulst p samhllskroppen och nepotism
och korruptionen blivit regel i stllet fr undantag, vilket inneburit slseri
med ekonomiska resurser. Strukturanpassningsprogram med syftet att
komma till rtta med dessa problem skulle ha frigjort resurser fr en sundare
ekonomisk utveckling och gynnat folkflertalet i berrda lnder.

Det som bringade strukturanpassningsprogram i vanrykte under 1980-talet
var att de inte lste problemen med byrkrati och korruption. De bestod i
stllet i direktiv uppifrn om sociala nedskrningar och privatiseringar. En
politik som knappast kunde vinna ngot bredare folkligt gehr. Srskilt inte
om de tgrder man vidtog medfrde vxande sociala och ekonomiska
klyftor med tfljande konflikter i samhllet. Byrkrati botas inte med
direktiv uppifrn. Botemedlet mot byrkratism botas med demokrati och
folkligt inflytande underifrn.

Regeringen pekar sjlv i sin skrivelse p de frhllandet att djupa sociala
klyftor fungerar destabiliserande s till vida att de leder till olika typer av
konflikter - nationella, etniska osv. 1990-talet knnetecknas just av ett
kraftigt kat antal djupa etniska och andra konflikter som ftt blodiga fljder.

"Fri", "fungerande" och
"social" marknad

Regeringens skrivelse anvnder begreppet marknad en aning
vrdslst. Ibland skriver man att tillvxt endast kan tryggas
med hjlp av en "fri" marknad. P andra stllen talar man om
en "fungerande" marknad. Och p ngot stlle talar man till
och med om en "social" marknad.

Om en marknad skall vara social frutstts att det finns ett subjektivt
medvetande hos marknaden, en bestmd vilja hos marknaden att vara social.
Men marknaden i sig kan naturligtvis aldrig ha ngon vilja. Samma
invndning kan gras mot begreppet "fungerande" marknad. Vilket
funktionsstt r bra? Vem bedmer vad som r bra eller dligt, dvs. icke-
fungerande? Knappast marknaden sjlv. Och skall vi samtidigt tala om att
marknaden r "fri", lr den vara s full av stridiga individuella viljor att
ingen kan ge dess framfart ngon medveten inriktning.

Framfr allt kan marknaden inte utgra en ersttning fr demokratiska
institutioner. I bsta fall r det en prismekanism. Men ofta menas ngot
annat. Marknaden handlar d inte om utbud, efterfrgan och pris. Marknaden
r d i stllet en liten grupp penningstarka och till fljd av sitt gande av
produktionsmedel mycket mktiga personer, vars beslut bestmmer miljoner
mnniskors levnadsvillkor. Om denna marknad skall bra beteckningen "fri",
r denna frihet begrnsad till ett ringa ftal. Marknaden har d upphrt att
vara prismekanism i klassisk mening. Den har ftt en viljeinriktning. Men det
r inte folkflertalets vilja som rder utan det rika ftalets. Vi r ter
tillbaka
till frgan om makten, demokratin och den ekonomiska och sociala
jmlikheten som en frutsttning fr en demokratisk utveckling.

Det nya Fattigsverige

Regeringens skrivelse beskriver fattigdomen som ett allmnt
frekommande fenomen i vrlden. ven om per capita-
inkomsten i vrlden kat har frdelningen blivit desto
ojmnare. Den finns verallt, i varje vrldsdel, i varje land.
Skrivelsen behandlar fattigdomens utbredning i praktiskt
taget varje hrn av vrlden. Den tycks dock saknas p en
plats - Sverige. Sjlvklart vet vi att fattigdomen ser
annorlunda ut i Sverige n i u-lnderna. I Sverige drabbas vi
inte av hungersnd eller frhrjande farsoter. Vrt land r
dock inte lyckligt befriat frn fenomenet fattigdom. Vi har en
omfattande dold och ppen arbetslshet. Klyftorna i det
svenska samhllet vxer. Alltfler mnniskor sls ut, upplever
sig som verfldiga och tappar sin tro p framtiden. Mnga
drabbas av utbrndhet.

F mnniskor i vrt land anser i dag att Sverige r ett land utan fattigdom.

Praktiskt taget alla de fenomen som beskrivs i skrivelsen kan vi finna
ocks i Sverige. Mnga av de tgrder som regeringen freslr i sin skrivelse
fr att komma till rtta med fattigdomen - av vilka de flesta r mycket bra -
skulle kunna tillmpas ven i Sverige.

Varfr denna vita flck? Varfr denna underltenhetssynd att inte vilja se
problemen i det land man sjlv r satt att styra? Varfr denna
underltenhetssynd att inte nmna att de tgrder man freslr fr andras
rkning ven skulle kunna glla en sjlv?

Skulle det inte vara lmpligt att ta upp frgan om makten i samhllet ven i
Sverige, frgan om hur lngt politiken och demokratin strcker sig och nr
andra mktiga krafter i samhllet som inte r demokratiskt styrda och ledda
tar ver? Varfr inte precisera vilka dessa krafter r och hur de ser ut och vad
de gr?

Sverige inte ngot undantag

Den blinda flck som blottas i regeringens skrivelse pverkar
ven andra delar av resonemangen i skrivelsen ssom
diskussionen om partnerskap nr det gller bistndspolitiken.
Vi r anhngare av det allmnna synstt som regeringen fr
nr det gller partnerskap i bistndspolitiken och nr det
gller regeringens strvan att komma bort frn ett gammalt
paternalistiskt synstt i bistndsfrgor. Om Sverige inte
erknner att det finns fattigdom i Sverige, om n av ett annat
vsen n i u-lnderna, stnger man drren fr andra lnders
synpunkter p frhllandena i vrt land. Vi tar oss dremot
friheten att ha synpunkter p frhllandena i deras lnder.
Genom att inte ppet erknna vra brister nr det gller vr
inhemska fattigdomsbekmpning drjer sig rester av gamla
paternalistisk synstt kvar.

En annan aspekt p partnerskapsfrhllandet som vi anser skrivelsen
behandlar otillrckligt r betydelsen av partnerskap och internationellt utbyte
p det lokala planet nr det gller frivilligorganisationer och myndigheter.
Regeringens skrivelse behandlar frmst folkrrelsernas betydelse p
toppniv. Vi anser det vara viktigt att partnerskapet utvecklas p lokal niv
nr det gller frivilligorganisationerna, nr det gller kommuner och
kommunala organ. Ett samarbete p denna niv genom till exempel olika
typer av vnortsprojekt skulle frmja solidariteten. Nra kontakter mellan
lokala myndigheter och frivilligorganisationer skulle sannolikt ocks ka
frstelsen fr frhllanden i andra lnder och strka bistndviljan.

Makter i en globaliserad
vrld

Vrt land r inte i hgre grad ngot undantag i den alltmer
internationaliserade vrld vi lever i. Vi knner alla till vilken
makt vrt lands storfretag har p den svenska
samhllsutvecklingen. Vi vet vilken effekt makthavare
utanfr Sverige har - sdana som finansmannen Soros och
andra. Inte sllan frfras man ver vilka perspektiv dessa
stora fretagsledare och finansmagnater har.

De bda tyska journalisterna Hans-Peter Martin och Harald Schuman
beskriver i boken Globaliseringsfllan. Angreppet p demokrati och vlfrd
(s. 13) den framtida utvecklingen p fljande stt:

Sedan 1980-talet har europerna varit rdda fr tv-tredjedelssamhllet, men
det r inte lngre det som beskriver den framtida frdelningen av vlstnd
och samhllsstllning. Framtidens vrldsmodell fljer formeln 20 till 80. En-
femtedelssamhllet anas vid horisonten och i det mste de utestngda
mnniskorna lugnas med tittytainment. En grov verdrift? (s. 13)
(Tittytainment = nyhetsfrmedling som omvandlats till snitsig och
spektakulr underhllning.)

Det kanske mest skrmmande med deras bok r inte bara
beskrivningen av framtiden utan att de ocks kan bertta att
de mktiga mn som str i spetsen fr den tekniska
utvecklingen accepterar en sdan beskrivning som
ofrnkomlig och drmed godtagbar utveckling. Vi fr ett
samhlle som inte r till fr mnniskorna utan skall tjna
ngot eller ngra andra - ngra f andra, en minoritet.

Samtidigt har denna utveckling medfrt att samhllet blivit extremt
ekonomiskt knsligt. Ett enda finansinstituts konkurs kan ver en natt dra de
andra med sig och f en dominoeffekt ver hela vrlden. Hans-Peter Martins
och Harald Schumans slutsats blir att de multinationella ekonomiska
krafterna mste tmjas och att "den frmsta uppgiften fr demokratiska
politiker p trskeln till nsta rhundrade blir att terupprusta staten och ge
politiken fretrde framfr ekonomin." (s. 21).

Med "staten" torde dock inte frfattarna avse statsapparaternas repressiva
funktioner utan den offentliga sektor som innefattar vrd, omsorg, skola,
utbildning och forskning m.m.

Det r folkflertalets medvetna vilja uttryckt i demokratiska institutioners
och organisationers arbete och grundlggande medborgerlig mentalitet som
mste stta grnser fr svl marknadens blinda som det rika ftalets cyniska
framfart.

Inte bara en frga om
ekonomi

I regeringens skrivelse behandlas fattigdomsproblematiken
fretrdesvis som ett ekonomiskt problem som botas med
ekonomiska tgrder. Men fattigdomen r ocks frbunden
med andra svra problem.

Regeringens skrivelse beskriver och analyserar olika fattigdomsbegrepp p
ett nyanserat stt. Vissa frgor kvarstr dock att diskutera mer ingende.

I UNDP-rapporten fr 1997 frklarar man:

Human poverty is more than income poverty - it is the denial of choices and
opportunities for living a tolerable life. (Mnsklig fattigdom handlar om mer
n fattigdom i frga om inkomster - den bestr i att man frnekas vlja och
utnyttja mjligheter nr det gller att leva ett drgligt liv.)

Vilka valmjligheter har mnniskor som hyser avvikande
mening frn de makthavande i lnder som Colombia, Peru,
Nigeria, Irak eller Iran att ge uttryck fr sina stndpunkter?
Den grupp mnniskor som i lnder som dessa ger uttryck fr
frn regimen avvikande meningar har med all skerhet en
vsentligt lgre medellder n den vriga befolkningen.

Slunda r demokratiska rttigheter ssom yttrande-, tryck-, tanke- och
religionsfrihet m.m. och mjligheterna till folkligt inflytande p politiken
inte bara en frutsttning fr en sund ekonomisk utveckling, utan bristen p
demokrati r i sig ett fattigdomsbevis. Och ett sdant fattigdomsbevis br
ven diskuteras inte bara fr lnder dr demokratin r satt helt p undantag.

Vidare kan demokratiproblemet som en fattigdomsaspekt diskuteras ven
nr det gller lnder i den rika delen av vrlden, dr en stor del av makten i
samhllet ligger utanfr demokratiskt valda institutioner. Det vore rimligt att
s skedde ven utifrn det partnerskapsperspektiv som bde vi och
regeringen r anhngare av.

Milj- och naturkatastrofer finns ocks med i bilden nr det gller
uppkomst av fattigdom. De senaste ren av missvxt i Nordkorea r exempel
p detta. De r fljden av en kombination av ett illa fungerande ekonomiskt
och politiskt system och olyckliga klimatologiska vxlingar. Miljproblem i
form av jordfrstring i olika delar av vrlden tvingar mnniskor att lmna
sina jordar och ska sig andra stt att frsrja sig - ofta med dligt resultat.
rligen frstrs 20 miljoner hektar tropisk regnskog. 200 miljoner
mnniskor drabbas av kenspridningen.

Den vervldigande delen av vrldens flyktingar lever i fattigdom. Mnga
flyktingstrmmar r orsakade av miljkatastrofer, men r ibland ocks en
fljd av politiska beslut. Den omfattande vapenhandeln i vrlden och den
ltthet med vilken de inblandade i en konflikt kan f tillgng till vapen
frvrrar och frdjupar naturligtvis konflikternas destruktiva fljder. Mnga
regeringars liberala regler nr det gller vapenexporten r en bidragande
orsak till att konflikter frvrras, flyktingstrmmarna vxer och fattigdomen
frdjupas.

Varken frgan om miljkatastroferna eller vapenexport som en bidragande
orsak till att fattigdomen frdjupas och ger redan rika ytterligare mjligheter
att berika sig p andras elnde behandlas regeringens i skrivelse. Det r en
brist att de krafter inte behandlas som p olika stt medverkar till att rusta
upp och bevpna sidorna infr intrffade eller kommande konflikter och
drmed bidrar till skev inkomstfrdelning, globala orttvisor, resursslseri
och vxande fattigdom.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om demokrati, ekonomisk jmlikhet och frdelning av den totala
makten i samhllet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om strukturanpassningsprogrammen i tredje vrlden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om begreppet marknad i regeringens proposition,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att fattigdom r ett fenomen som ocks existerar i Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om partnerskap p det lokala planet mellan frivilligorganisationer och
myndigheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om faran fr ett framtida enfemtedelssamhlle,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om fattigdomens orsaker.

Stockholm den 19 september 1997

Johan Lnnroth (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bckstrm (v)

Owe Hellberg (v)

Tanja Linderborg (v)

Eva Zetterberg (v)

Gotab, Stockholm 1997