Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 1996/97:64 Alternativ till traditionell burhållning av höns

Motion 1996/97:Jo9 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 1996/97:64
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1997-01-22
Bordläggning
1997-01-23
Hänvisning
1997-01-28

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Inledning
Riksdagen antog 1988 en lag som innebär att traditionell
burhållning av höns skulle upphöra senast 1 januari 1998.
Detta var en naturlig konsekvens av den debatt som under en
längre tid hade förts om behandlingen av djuren.
Skälet var och är att traditionell burhållning av höns är i strid mot svensk
djurskyddslagstiftning som tydligt anger att djur "skall skyddas mot onödigt
lidande och sjukdom samt att djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö
och hållas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet
att bete sig naturligt". För hönornas del innebär denna lag bl a att möjlighet
skall ges till att sandbada, värpa i rede, ha tillgång till sittpinne och att
kunna
röra sig.
Ett flertal forskningsprojekt har bedrivits sedan lagstiftningen om burhöns
antogs 1988. Många problem återstår dock innan alternativa produktions-
modeller kan börja användas hos våra största äggproducenter. För små och
mellanstora producenter finns delvis alternativ, men också för dessa återstår
många problem. Ny teknik skall både säkra en god djurmiljö, arbetsmiljö och
ge konkurrenskraftig produktion.
Regeringens förslag
Vi kristdemokrater delar regeringens förslag till förändring
av 9 § djurskyddsförordningen (1988:539) så att
funktionskrav skrivs in. Funktionskraven anger att höns skall
ha tillgång till rede, sittpinne och sandbad. Dispensregler
skall användas för de anläggningar som saknar alternativ till
dagens burhållning vid tiden för lagens ikraftträdande.
Vi delar också regeringens åsikt att ett särskilt investeringsstöd för alter-
nativa inhysningssystem är nödvändigt. Förslag till ett sådant investerings-
stöd bör föreligga i regeringens kommande budgetförslag. Vidare delar vi
regeringens förslag om utökade resurser till utbildning och rådgivning samt
till inriktning för arbetet med dessa frågor inom EU.
Marknaden och
konsumenterna
Regeringen menar att det är konsumenternas vilja att betala
ett merpris för ägg från djurvänliga system som kommer att
vara avgörande för om produktionen från dessa system skall
kunna hållas uppe. Denna uppfattning delar vi. Man säger
sedan vidare att det bör göras undersökningar om hur mycket
konsumenterna är beredda att betala för ägg som produceras i
djurvänliga system. Idag saknas en vetenskapligt belagd
kunskap inom området.
Vi menar att regeringen inte bara kan nöja sig med att undersöka
betalningsviljan och sedan överlåta ansvaret för information, upplysning och
marknadsföring till andra aktörer som t ex konsumentorganisationerna. Det
bör åläggas Livsmedelsverket att ansvara för en central informationskampanj
i syfte att skapa medvetenhet hos konsumenterna om en mer djurvänlig
äggproduktion och dess villkor. Vi vet av många exempel att konsument-
makten är stor och att den på kort tid kan förändra produktionsmetoder.
Bortväljandet av klorblekt papper är ett bra exempel på vad som kan hända.
Men för att detta skall bli verklighet krävs det att konsumenterna får
nödvändig information.
Mer forskning på "Pettsson-
hönor"
I regeringens skrivelse påtalas behovet av ytterligare
forskning vilket måste få följder för kommande
budgetförslag.
För de producenter som i dagsläget saknar alternativ teknik att övergå till,
är situationen pressad. Det gäller inte minst anläggningar som redan nu är
nedgångna. När den föreslagna lagstiftningen träder i kraft får Sverige de
ojämförligt strängaste kraven på djurskydd för äggproduktion inom (och
utom) EU, krav som kostar pengar som antingen konsumenter skall ha en
vilja att betala eller som under ett övergångsskede måste kompenseras på
annat sätt. I annat fall leder lagstiftningen inte till något annat än att
inhemsk
produktion drastiskt minskar och att produktionen samtidigt ökar i utlandet.
Detta förbättrar inte djurens situation. Ett minimum i denna situation är att
garantera att nödvändiga forskningsanslag skall säkras och finnas tillgängliga
för branschens behov. För en bransch som lever under mycket hård prispress
redan i dagsläget är detta nödvändigt för att stärka framtidstron.
Många har kanske, förutom ägget på frukostbordet, endast haft kontakt
med höns genom barnböckerna om Pettsson och katten Findus. Det skiljer
dock åtskilligt mellan den harmoniska hönsskocken i dessa böcker och den
produktionshöna som värper våra frukostägg. Den moderna värphönan har
tagits fram av internationella avelsföretag för att leva i äggindustrins burar.
Det har därför inte funnits behov av att avla på en god social förmåga. Enligt
vissa forskare finns det ett klart samband mellan hög äggproduktion och
aggressivitet. Bakom detta ligger en del av problematiken i de försöksprojekt
som bedrivits. Graden av aggressivitet, kannibalism etc är för hög för att det
enkelt skall gå att gå tillbaka till den produktionsform (golv) som fanns innan
burhållningssystemen introducerades. Dagens höna är dessutom alltför
känslig.
Ett av de mest angelägna forskningsområdena bör därför vara avelsforsk-
ning. Det är nödvändigt att få fram en lugnare, härdigare sort som alltjämt
värper bra. Idag bedrivs inget avelsarbete för höns på golv i Sverige.
Det är märkligt att veta att vi för drygt femtio år sedan hade inhemska
lanthöns över hela vårt avlånga land som levde upp till alla de egenskaper vi
efterfrågar nu. Små rester av dessa bestånd har upptäckts under 80-talet vilket
kanske kan vara användbart för avelsarbetet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om hönsnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett investeringsstöd för äggproduktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en informationskampanj i syfte att öka kunskapen hos
konsumenterna om ägg som produceras i djurvänliga system,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av forskning och avelsarbete för äggproduktion på golv.

Stockholm den 22 januari 1997
Holger Gustafsson (kd)
Ulf Björklund (kd)

Dan Ericsson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Göran Hägglund (kd)

Mats Odell (kd)

Michael Stjernström (kd)


Yrkanden (8)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om hönsnäringen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om hönsnäringen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett investeringsstöd för äggproduktion
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett investeringsstöd för äggproduktion
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en informationskampanj i syfte att öka kunskapen hos konsumenterna om ägg som produceras i djurvänliga system
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en informationskampanj i syfte att öka kunskapen hos konsumenterna om ägg som produceras i djurvänliga system
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av forskning och avelsarbete för äggproduktion på golv.
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av forskning och avelsarbete för äggproduktion på golv.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.