med anledning av skr. 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1996

Motion 1996/97:U13 av Birgitta Gidblom (s)

Djurskyddsfrågorna

Den svenska målsättningen då det gäller arbete med
djurskyddsfrågor inom den europeiska unionen uttalades
mycket tidigt. Redan i inledningsanförandet vid öppnandet
av Sveriges förhandlingar om EG-medlemskap den 1
februari 1993 framhöll dåvarande EG-ministern Ulf
Dinkelspiel att kraven på miljö-, livsmedels-, djurskydds-
och fodermålsområdena är långtgående. Det framhölls också
att Sverige "genom att upprätthålla dessa krav vill bidra till
en högre ambitionsnivå och till en vidareutveckling av de
europeiska reglerna i dessa avseenden".

Den svenska strategin för arbetet med djurskyddsfrågor inom unionen har
diskuterats vid ett flertal tillfällen. Den förra jordbruksministern redovisade
bland annat att hon ansåg att diskussionerna måste fördjupas.

För att Sverige ska kunna nå optimala framgångar i sitt arbete med
djurskyddsfrågor inom unionen krävs att insatserna samordnas tydligt. Med
tanke på att flera organisationer, till exempel djurskyddsorganisationerna,
bedriver omfattande internationell verksamhet samt även har hög kompetens
i de olika sakfrågorna så måste dessa organisationer tidigt komma in i
Sveriges arbete.

Då flera djurskyddsfrågor hamnar på olika departement (när det till
exempel gäller arbetet med att få till stånd ett importförbud mot päls från
djur som fångats i bensax så involverar det minst tre departement, nämligen
Utrikesdepartementet, Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet) är
det extra viktigt att det finns en genomarbetad strategi och en lika tydlig
målsättning.

På konsumentområdet har regeringen tidigare redovisat sin strategi i en
speciell skrivelse till riksdagen. Motsvarande arbete bör ske då det gäller
djurskyddsfrågorna.

EU:s uttalade målsättning om att
djurförsöken ska minska med 50 %

I kommissionens 5th Environmental Action Programme har
man slagit fast att djurförsöken ska minska med 50 % före år
2000. Beslutet innebär att kommissionen och
medlemsstaterna har ansvar för att målsättningen uppfylls.

Under förra valrörelsen uttalade samtliga riksdagspartier sitt stöd för EU:s
uppsatta mål. Arbetet med att realisera EU:s målsättning om att djurförsöken
ska minska med 50 % har alltså en stark politisk förankring.

Regeringen bör därför i samarbete med djurskyddsorganisationerna ta fram
en handlingsplan för hur man ska agera för att EU:s uttalade målsättning
uppfylls. Handlingsplanen bör till exempel belysa det faktum att det idag inte
finns något EU-organ som specifikt har till uppgift att se till att minska
djurförsöken inom EU. Den bör också ta upp hur arbetet i Sverige ska
organiseras.

EU:s beslut om att förbjuda
kosmetikatester på djur och
försäljning av djurtestad kosmetika

Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat sin uppfattning att
kosmetikatester på djur ska förbjudas. Jordbruksutskottet
anförde följande i sitt betänkande 1995/96:JoU18:

I juni 1993 beslutade EU att införa ett förbud mot kosmetikatester på djur
(avser råvaror och färdiga produkter) fr.o.m. år 1998. Samtidigt inträder ett
försäljningsförbud för sådana produkter. Förbudet kan skjutas upp i två år
om alternativa testmetoder inte finns tillgängliga senast år 1997.
Kommissionen skall göra en lägesbedömning senast den 1 januari 1997 (dir.
93/35/EEG, tillägg till dir. 76/768/EEG). Enligt utskottets mening ankommer
det på regeringen att följa utvecklingen på detta område och internationellt
bedriva ett aktivt arbete för att få till stånd skärpta regler på
djurförsöksområdet, inte minst när det gäller djurförsök i samband med
tillverkning av kosmetika. EU:s regler om märkning av kosmetiska produkter
får självfallet inte lägga hinder i vägen för att konsumenterna på ett
lättillgängligt sätt kan upplysas om huruvida en sådan produkt testats på djur
eller ej. Fortsätta skärpta krav på detta område kan även förväntas påskynda
arbetet med utvecklandet av alternativa metoder för testning av kosmetika-
och hygienprodukter där sådana alternativ ännu ej finns tillgängliga.

Regeringen har tidigare uttalat (se svar från dåvarande
socialministern Ingela Thalén på en fråga från mig, daterad 9
maj 1995) att man har gott om tid på sig att följa upp frågan,
påverka den så att man får fram bra test som alternativ, men
också att reagera i tid innan det blir något ställningstagande
inför några förändringar.

I regeringens skrivelse nämns ingenting om Sveriges agerande i denna
fråga. Med facit i hand (CATP-kommittén beslutade den 20 mars 1997 att
skjuta upp införandet av direktivet) kan man konstatera att Sverige inte nått
det man uttalat.

Regeringen borde därför intensifiera arbetet för att förbudet mot
kosmetikatester på djur och försäljning av djurtestad kosmetika införs år
2000. Regeringen bör bland annat se till att Sverige mer aktivt deltar i de
arbetsgrupper som ska bedöma alternativ till djurtesterna. Vidare bör man
även lyfta fram den svenska uppfattningen, nämligen att kosmetikatester på
djur ytterst är en etisk fråga.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en skrivelse
med förslag på strategi för arbetet med djurskyddsfrågor inom unionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall vara pådrivande inom Europeiska unionen för att
EU:s uttalade målsättning om att djurförsöken skall minska med 50 % också
omsätts i praktiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall vara pådrivande inom Europeiska unionen så att
EU:s beslut om att förbjuda kosmetikatester på djur och försäljning av
djurtestad kosmetika införs den 1 juni 2000.

Stockholm den 3 april 1997

Birgitta Gidblom (s)