med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion 1997/98:U57 av Carin Lundberg m.fl. (s)

Motion till riksdagen 1997/98:U57 av Carin Lundberg m.fl. (s)

med anledning av skr. 1997/98:89 Mnskliga rttigheter i svensk utrikespolitik

Sverige verkar fr att personer som tillhr nationella eller etniska,
sprkliga eller religisa minoriteter i alla lnder ges mjlighet att p lika
villkor som majoritetsbefolkningen effektivt tnjuta alla de mnskliga
rttigheterna.
Europardets ramkonvention fr skydd av nationella minoriteter r det
frsta juridiskt bindande multilaterala dokumentet rrande minoritetsfrgor i
allmnhet. Konventionen ange de principer staterna tar sig att efterleva till
skydd fr det nationella minoriteterna. Skyddet av nationella minoriteter r
en viktig del av skyddet fr mnskliga rttigheter.

Vi freslr att Sverige ratificerar ramkonventionen. Vi anser att det r
viktigt att Sverige, som av tradition vrnat om skyddet fr mnskliga fri- och
rttigheter, ratificerar ramkonventionen och drmed markerar sitt beslut att
skydda sina egna nationella minoriteters rtt. Fr att uppfylla ramkonven-
tionens intentioner och syfte, br Sverige lgga grunden fr en samlad och
vergripande minoritetspolitik. En sdan politik br vara direkt inriktad p
skydd fr de nationella minoritetsgrupperna i Sverige. I enlighet med
konventionen br tgrder vidtas som frmjar deras mjligheter att bevara
och utveckla sin kultur och identitet.

Vi freslr ocks att de nationella minoriteterna erknns genom att de
nmns vid namn i samband med ratificeringen: samer, tornedalingar, sverige-
finnar, judar och romer.

Minoritetssprkskonventionen syftar till att skydda och stdja europeiska
landsdels- eller minoritetssprk som en vrdefull del av Europas fler-
kulturella och flersprkiga arv. Srskilt skydd ges till de sprk som har en
historisk geografisk bas i staten, medan de sprk som saknar geografisk bas,
territoriellt obundna sprk, ges svagare skydd. Minoritetssprkskonventionen
kan drmed beskrivas som en kulturkonvention med regional inriktning.

Vi fresl att Sverige ratificerar minoritetssprkskonventionen fr
samiska, finska inklusive men kieli samt romani chib som historiska minori-
tetssprk i Sverige. De historiska landsdels- eller minoritetssprken r en
vrdefull del av Sveriges och Europas kulturhistoriska arv och har som
sdana rtt till och behov av std fr att kunna fortleva.

I dag betonas i mnga olika sammanhang vrdet av den kulturella
mngfald som invandringen till Sverige lett till. Samiska, finska och romani
chib och de kulturer som hnger samman med sprken har funnits i Sverige
under mnga hundra r och har bidragit till en historisk, kulturell och
sprklig mngfald. Det r drfr ndvndigt att dessa historiska sprk och
kulturer erknns och uppmrksammas som en del av det mngkulturella
Sverige.

Sverige br ratificera minoritetssprkskonventionen fr att p det sttet ge
sprken ett uttalat std och skydd s att de kan fortleva som en viktig del av
det svenska kulturarvet och samhllet av idag.

Vi anser att det r viktigt att Sverige ratificerar de bda europardskonven-
tionerna som en markering att Sverige, i linje med tidigare frd politik,
stller sig bakom arbetet med ett kat skydd fr mnskliga fri- och
rttigheter.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om ratificering av Europardets ramkonvention till
skydd fr nationella minoriteter samt Europardets
minoritetssprkskonvention.

Stockholm den 27 mars 1998

Carin Lundberg (s)

Ulf Kero (s)

Paavo Vallius (s)