med anledning av skr. 1998/99:61 Framtid med Asien. En svensk Asienstrategi inför 2000-talet.

Motion 1998/99:U3 av Karin Falkmer (m)

Utvecklingen i Asien har mycket stor betydelse för den
globala ekonomin, och för Sverige har de ekonomiska
relationerna med Asien i hög grad påverkat vårt lands
ekonomi. Utanför Europa utgör Asienregionen den största
marknaden för svenska varor och tjänster. I detta
sammanhang är såväl Sverige som nation som svenska
företag utsatta för en knivskarp konkurrens.

Ökat samarbete på det ekonomiska planet inom Asienregionen är till nytta
för såväl Sverige som för de asiatiska länderna. Ekonomisk tillväxt är själva
förutsättningen för att höja levnadsnivån, stärka de mänskliga rättigheterna
och förbättra miljön i de fattigare länderna i regionen. De ekonomiska
aspekterna är i detta hänseende alltför litet speglade i regeringens förslag
till
Asienstrategi.

De ekonomiska relationerna mellan Sverige och Asien och hur svenskt
näringsliv och svensk forskning och utbildning bör möta utvecklingen i
Asien för att på sikt behålla och stärka Sveriges konkurrenskraft i regionen
bör tydligare vägas in i den svenska Asienstrategin. Fortsatt tillväxt i Asien
och ett ökat svenskt engagemang i regionen är ett viktigt svenskt intresse.
Asiens växande ekonomiska betydelse för vårt eget land bör därför få en mer
framträdande roll och de ekonomiska aspekterna bör ges en överordnad
ställning i den svenska Asienstrategin.

Mot bakgrund av Asiens stora betydelse för vårt eget lands ekonomi och
med hänsyn till det konkurrensutsatta läge som Sverige befinner sig i
internationellt och inte minst på de viktiga asiatiska marknaderna, bör
Sverigefrämjandet få en mer framträdande roll i den svenska Asienstrategin.
Främjandemålet bör fastslås som en grundläggande utgångspunkt för UD:s
verksamhet i Asien.

Japan intar en särställning inom Asienregionen. Japan, världens näst
största ekonomi, står ensamt för 65-70 % av regionens BNP. Japans roll på
de internationella finansiella marknaderna kan knappast överskattas. Japan är
den största handelspartnern och den dominerande utländska investeraren för
flera länder i regionen. Japan är också en av världens största biståndsgivare.
Utvecklingen i Japan är central för utvecklingen i regionen och den är även
mycket viktig för hela världsekonomin. Detta borde komma fram tydligare i
såväl de övergripande avsnitten som i landavsnitten.

Japan står också forskningsmässigt i en klass för sig. Detta gäller såväl
kvalitativt som kvantitativt och då särskilt inom naturvetenskap, teknik och
företagsekonomi. Det är därför av stor betydelse för Sverige och det svenska
näringslivet att forskningssamarbetet med Japan på dessa områden får en mer
framträdande roll i den svenska Asienstrategin.

Betydande insatser görs av både statliga och privata aktörer när det gäller
att upprätthålla och öka forsknings- och studentutbyte med Japan. För att
ytterligare stimulera till kvalificerade studier i Japan, Asiens mest
välutvecklade land, bör former för studentutbyte med Japan utvecklas så att
de blir minst lika goda som de som diskuteras inom Linnaeusprogrammet.

För att upprätthålla och fördjupa forsknings- och studentutbyte med Japan
bör särskilt beaktas behovet av information, administrativa insatser och
kontinuitet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de ekonomiska aspekterna på den svenska Asienstrategin,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om främjandemålet som en grundläggande utgångspunkt för UD:s
verksamhet i Asien,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Japans centrala betydelse för utvecklingen i Asien och för den
svenska Asienstrategin,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördjupat forskningssamarbete och främjande av studentutbyte
med Japan.

Stockholm den 23 mars 1999

Karin Falkmer (m)