med anledning av skr. 1998/99:61 Framtid med Asien. En svensk Asienstrategi inför 2000-talet.

Motion 1998/99:U8 av Ingrid Näslund m.fl. (kd)

Sveriges deltagande i det internationella samarbetet för demokrati,
säkerhet och utveckling får aldrig begränsas till vårt närområde och till
Europa utan måste även ske globalt. I Öst-, Syd- och Sydöstasien finns
flertalet av världens fattiga, här finns en svår ekonomisk kris och det är
en region som också är svårt drabbad av både konflikter och andra kriser.
Samtidigt finns här stora utvecklingsmöjligheter både politiskt och
ekonomiskt, vilket också är en förutsättning för en långsiktig utveckling i
positiv riktning. Det är nu hög tid att se över svensk politik i denna del av
världen.

Kristdemokraterna välkomnar därför skrivelsen Framtid med Asien -
Förslag till en svensk Asienstrategi som redogör för en bred ansats till
svensk strategi för Östasien, Sydasien och Sydöstasien inför 2000-talet.
Denna ansats innebär att kontakter måste knytas inom alla samhällsområden
via regering, politiker och myndigheter på olika nivåer, via näringsliv och
handelspartner, folkrörelser och ideella organisationer, bistånds- och
kulturarbetare, akademiker, yrkesfolk och studerande, idrottsfolk och turister
m fl. Många av dessa kontakter kommer att ske med främjande och olika
former av stöd från allmänna medel. Därför bör det ligga i allas intresse och
upplevas som allas ansvar att i sina kontakter delta i spridandet av respekten
för de mänskliga rättigheterna och utvecklingen av demokratin.

Benämningen "Asienstrategi" är däremot något vilseledande, eftersom
strategin bara omfattar asiatiska länder från Pakistan och österut. Det är
därför angeläget att man vid tillämpningen av benämningen understryker den
geografiska avgränsningen, samt att breda strategier utarbetas även för
övriga delar av Asien.

I denna motion vill Kristdemokraterna lyfta fram ett antal frågor där vi
antingen har en annan åsikt än regeringen eller där vi efterlyser förtydligan-
den.

1 Fattigdomsbekämpning

En miljard människor eller tre fjärdedelar av världens fattiga lever i
Asien. Mot den bakgrunden måste fattigdomsbekämpningen inta en
central roll i det internationella samarbetet med och i Asien. Ur den
synvinkeln vill vi kristdemokrater ifrågasätta det faktum att det svenska
biståndet till Asien har halverats på 20 år, detta trots att förutsättningarna
för att uppfylla det övergripande målet för utvecklingssamarbetet, att
minska fattigdomen i världen, har visat sig bättre i Asien än i andra delar
av världen. Större satsningar krävs även för att uppnå OECD-ländernas
mål att halvera antalet fattiga i världen till år 2015. Genom en större
biståndsram, något Kristdemokraterna länge efterlyst och motionerat om,
kan de svenska satsningarna öka utan att det går ut över
utvecklingssamarbetet i övriga delar av världen.

Vi anser också att fattigdomsbekämpning i Asien bör få en större tyngd i
det gemensamma europeiska utvecklingssamarbete som drivs genom EU.
Kristdemokraterna kommer att vara drivande för att så sker. Tillsammans
med likasinnade länder som Danmark och Holland kan vi även verka för en
högre biståndsnivå i övriga EU-länder i syfte att vi tillsammans närmar oss
FN-målet om en biståndsnivå på 0,7 % av BNP.

Det svenska utvecklingssamarbetet kan och bör även ske bilateralt, i ett
utökat samarbete med några av de asiatiska länder som har relativt stark
ekonomi, till exempel Taiwan och Sydkorea.

I skrivelsen redogörs för vikten av reformer och uppbyggnad av
institutioner för fattigdomsbekämpningen. Kristdemokraterna delar synen att
reformer krävs inom ett antal samhällsområden. Däremot anser vi, till
skillnad från regeringen, att Sveriges begränsade resurser inte kan användas
till allt. I skrivelsen framförs att Sverige ska bygga upp en kapacitet för att
medverka i reformer och uppbyggnad inom så gott som alla samhälls-
sektorer. Kristdemokraterna menar att Sveriges utvecklingssamarbete bör
koncentrera sig till de områden vi kan bäst och att en tydlig arbetsfördelning
måste ske inom EU och givarsamfundet i övrigt så att dubbelarbete undviks.
Genom att fokusera på vissa områden bör också Sverige ha en bättre chans
att finna sin nisch och därmed spela en viktig roll.

2 Demokratiutveckling

Uppbyggnaden och utvecklingen av demokratiska institutioner och
rättssamhälle måste spela en central roll i utvecklingssamarbetet. Det
gäller även i enpartistater men det måste ske med stor försiktighet. Vi
måste ställa krav på att få följa utvecklingen av hur dessa institutioner
byggs upp och utvecklas och hur de kunskaper vi söker förmedla
används. Kristdemokraterna menar att vi i ett sådant samarbete måste
ställa krav på öppenhet och möjlighet att utvärdera den utveckling som
följer på våra insatser. Som exempel har följderna av den utbildning, som
skett av administrativa chefer inom rättsväsendet via Raoul Wallenberg-
institutet i Lund, kritiserats av kinesiska människorättskämpar i exil. Vi
tar inte ställning till om kritiken är befogad eller obefogad. En fråga
inställer sig dock. Har utvärdering av utbildningens effekter i
rättsväsendet skett och hur har den i så fall gått till?

I länder som Kina och Vietnam görs ständigt allvarliga övertramp när det
gäller de mänskliga rättigheterna. Bistånd som är riktat till staten, regionala
eller lokala tjänstemän och myndigheter kan alltid ifrågasättas i dessa stater.
Utvecklingssamarbetet består numera ofta av institutionsuppbyggnad och
utveckling och riktar sig då ofta till myndigheter. Kristdemokraterna mot-
sätter sig inte detta men menar att ifrågasättandet av övertrampen när det
gäller de mänskliga rättigheterna måste vara tydligt och klart. Kurser och
utbildning för dessa länders tjänstemän måste tala klarspråk med tydliga
exempel ur ländernas aktuella verklighet. De utbildningsansvariga måste ha
på sitt ansvar att driva människorättsfrågor och vara grundligt utbildade för
detta. I utbildningen bör också människorättsorganisationer som väl känner
förhållandena i dessa länder få delta.

I de fall det är omöjligt att få till stånd ett öppet och förtroendefullt
samarbete med regering och myndigheter i dessa länder, och där man
bedömer att ett sådant samarbete skulle göra mer skada än nytta beträffande
utvecklingen av respekten för mänskliga rättigheter, bör biståndet huvud-
sakligen gå via enskilda organisationer.

3 Det civila samhället

Vi delar regeringens uppfattning att det civila samhället har en avgörande
betydelse för ökad respekt för mänskliga rättigheter och demokratins
utveckling. I Sverige och övriga nordiska länder kan betydelsen för den
demokratiska utvecklingen av framväxten av folkrörelserna inte
överskattas. I slutet av 1800-talet växte frikyrkorna och
nykterhetsrörelsen fram, som hjälpte människor att ta personligt och
samhälleligt ansvar och att göra sin röst hörd. I deras spår följde
rösträttsrörelsen och fackföreningsrörelsen i början av 1900-talet.

Folkrörelserna har också alltsedan slutet av 1800-talet varit vägledande när
det gäller det internationella engagemanget. Genom missionsverksamhet
upprättades förbindelser mellan församlingar i Sverige och samhällen i
Afrika och Asien, kontakter som är levande än idag. Folkrörelserna och de
ideella organisationernas engagemang kan och bör även idag spela en stor
roll i kontakterna med människor i Asien. Detta gäller både i utvecklings-
samarbetet och i utvecklingen av demokrati och respekten för de mänskliga
rättigheterna. Det är därför angeläget att dessa rörelser legitimeras i Asien.
För att det ska kunna ske måste Sverige och det internationella samfundet
betona det civila samhällets betydelse för utveckling. Svenska politiker på
alla nivåer bör i sina kontakter med politiker och myndigheter i asiatiska
länder betona folkrörelsernas betydelse för Sveriges utveckling.

4 Miljö

När en så befolkningsrik del av världen som Asien expanderar måste
miljöhänsyn utgöra en viktig del av den ekonomiska utvecklingen.
Följderna kan annars bli katastrofala inte bara i regionen utan även
globalt. Redan i dag dör årligen 66 000 personer av luftföroreningar bara
i Kina. Fordonstrafiken är ett stort bekymmer som ökar allt eftersom
ekonomin expanderar. Några andra akuta och allvarliga problem i
regionen är vattenföroreningar och vattenbrist, avfallshantering och
skogsavverkning. De stora skogsbränderna i Indonesien 1997, som ledde
till omfattande hälsoproblem och även dödsfall samt innebar stora
ekonomiska kostnader, berodde på markröjning genom bränning. Stora
arealer av jordbruksmark förstörs och eroderar genom dålig skötsel samt
intensiva och olämpliga jordbruksmetoder.

Genom den snabba asiatiska industrialiseringen har miljöproblemen
accentuerats och accelererat. Det sker ett viktigt internationellt samarbete för
att förbättra miljön och miljöpolitiken i Asien, men inte tillräckligt för att
vända den negativa utvecklingen. Utvecklingssamarbetet får inte begränsas
till att ställa krav på länderna i utveckling - vi måste också ställa stora krav
på oss själva och föregå med gott exempel. Svenska Naturskyddsföreningen
har påpekat att internationellt finansierade energiprojekt i Asien, till vilka
även svenska biståndsmedel använts, bland annat syftar till byggandet av nya
kolkraftverk och leder till nya utsläpp av miljardtals ton koldioxid. SNF
pekar också på att stora naturresurser i Sydasien utnyttjas för miljöskadliga
verksamheter som räkodling och oljepalmsplantager för export till industri-
länder.

5 Handel och direktinvesteringar

Kristdemokraterna inser betydelsen av ett frihandelsvänligare Asien och
EU för en positiv utveckling av våra handelsförbindelser och delar synen
att Sverige bör verka för detta i Asien, EU och WTO. Det finns tydliga
drag av protektionism i form av tullkvoter och antidumpingåtgärder i
EU:s handelspolitik gentemot Asien. Det finns dock en rad hinder även
åt motsatt håll. Förutom ovan nämnda hinder märks i flera asiatiska
länder mer indirekta hinder som omständliga procedurer, avvikande
produktstandarder m.m.

Kunskapsspridning om Sverige och det svenska samhället är utan tvivel
viktigt. Det är också väsentligt för alla som vill utveckla ett långsiktigt
samarbete med Asien att skaffa sig djupgående kunskaper om olika folk och
deras språk och kulturer. I detta sammanhang anser vi det värdefullt med en
kontinuitet på de beskickningar i de länder i Asien där vi har representation.
Med tanke på den stora kulturklyftan och de avsevärda språksvårigheterna
när det gäller Asien, krävs längre tid än i mer närliggande länder för att få en
djup kännedom om landet, dess folk och förhållanden. Längre perioder i
ambassadtjänst i dessa länder skulle säkert bidra till vidare och djupare
kunskaper, som kunde komma dem till del som är beroende av att ta olika
kontakter i landet.

Ambassaderna, konsulaten och handelskontoren har en viktig uppgift i att
främja företagsinvesteringar. Vi ser det som positivt att de debiteringar som
tas ut av ambassader för att bistå företag återförs till utlandsmyndigheter för
främjandeinsatser. Det har av flera remissinstanser framkommit att de
svenska beskickningarna i Asien har bristande resurser. Debiteringen får
dock inte vara så hög att den leder till att svenska företag missgynnas i
konkurrensen med utländska företag. Industriförbundet bedömer att andra
länders ambassader tar ut en väsentligt lägre avgift för företagsassistens än
de svenska. Vi anser därför att det svenska avgiftssystemet bör utvärderas ur
konkurrenssynpunkt. Låga avgifter är speciellt nödvändiga för små företag,
som annars inte har råd att tillgodogöra sig dessa tjänster.

Vi ställer oss positiva till den rådgivande grupp som knutits till Utrikes-
departementets enhet för Asien och Oceanien och förutsätter att någon
representant för de mindre företagen finns med i denna grupp.

Exportrådet, ALMI, STATT, ISA och nätverksbyggande mellan de olika
främjande handels- och näringslivsorganisationerna är viktigt liksom kon-
takter med dessa nätverk och stat och myndigheter. Kristdemokraterna har
länge motionerat om att projektexportsekretariatet ska få större resurser och
vi noterar med glädje att sekretariatet nu fått vidgat mandat och större
resurser. Vi anser att det har en viktig funktion att fylla och vill därför att
det
följs upp om huruvida resurserna även fortsättningsvis svarar mot behovet,
speciellt i den mån förväntningar om kraftigt växande svensk export till
Asien blir en realitet.

Kristdemokraterna ser positivt på att resurserna utökats för bevakning av
att Sverige får en rimlig marknadsandel av den multilaterala upphandlingen
och av multilateralt finansierade projekt, samt att projektbevakartjänster
inrättats på flera håll i världen. Att detta leder till ett önskat resultat
måste
noga följas och utvärderas. I den mån kapacitet saknas för att bevaka även
vad som händer inom den privata sektorn i Asien när det gäller projekt-
exportmarknaden måste denna kapacitet byggas upp. Vi anser det angeläget
att regeringen utvecklar de nya stödformer man talar om för att identifiera
och utveckla förslag till lämpliga bärkraftiga projekt, där även småföretag
kan delta.

Vi ser slutligen positivt på de stora möjligheter som finns att sprida svensk
projektexport i miljö- och miljötekniksammanhang. En annan framtids-
marknad är den asiatiska infrastrukturen, som enligt Världsbanken behöver
byggas ut med 1 500 miljarder dollar inom en tioårsperiod.

6 Fred och säkerhet

Asien är en otrygg del av världen. 140 mellanstatliga och interna
konflikter är olösta i regionen, vilket är en starkt återhållande faktor på
ekonomi- och demokratiutveckling. I många konflikter respekteras inte
de mänskliga rättigheterna. Det är de svagaste samhällsgrupperna som
drabbas hårdast. Även om det finns initiativ till en regional
säkerhetspolitik präglas situationen i dag snarare av maktbalans och
alliansbyggande än av gemensamt förebyggande åtgärder. Gränsfrågor,
religiös fundamentalism, överbefolkning som orsakar migration och
etniska motsättningar är några av de osäkerhetsfaktorer som bidrar till ett
ständigt överhängande hot. Att förebygga dessa hot utgör den kanske
allra viktigaste åtgärden för en positiv ekonomisk och politisk utveckling
i Asien. Det måste konsekvent betonas i svensk utrikespolitik, både
bilateralt och i samarbetet inom FN, ASEM och EU.

7 Vietnam

Sverige har ett särskilt ansvar när det gäller utvecklingen i Vietnam på
grund av sina nära och goda förbindelser med landet. Enligt skrivelsen
åtnjuter Sverige en avsevärd goodwill på grund av långvarigt stöd både
politiskt och i form av bistånd. Även om reformer har skett, saknas
mycket i demokratiseringsprocessen. Enpartistaten består med alla
åtföljande problem för oppositionella. De grundläggande fri- och
rättigheterna skyddas inte.

Enligt Kristdemokraternas mening skulle Vietnam lämpa sig utomordent-
ligt väl för ett oberoende gransknings- och utvärderingsuppdrag. Hur har det
politiska stödet utformats? Har det bidragit till demokratiutveckling? Om den
inte skett i större utsträckning, vad beror det på? Hur har biståndet utformats?
Har det varit inriktat på att hävda mänskliga rättigheter? Varför har inte en
tydligare utveckling mot ett samhälle där de mänskliga rättigheterna respek-
teras skett? Kristdemokraterna vill föreslå en sådan oberoende utvärdering.
Skrivelsen talar om ett gott utgångsläge för fortsatt och fördjupat samarbete.
Vi måste dock kunna se ett tydligt resultat på de prioriterade områden som
demokrati och mänskliga rättigheter utgör i vårt utvecklingssamarbete.

8 Kina

En beskrivning görs när det gäller folkrörelser och ideella organisationer
i Asien i allmänhet. Förhållandena ter sig mycket olika i skilda länder.
När det gäller Kina nämns att man knappast kan tala om helt fristående
organisationer utan snarare halvstatliga eller halvfrivilliga. Det civila
samhället växer - trots statens kluvna inställning - fram. I detta
sammanhang kan man nämna de stora husförsamlingsrörelserna, som
vägrar att underordna sig den av staten registrerade och styrda Tre
Självrörelsen. Detta ses naturligtvis inte med blida ögon av stat och
myndigheter, som har stora svårigheter att utöva kontroll.

I maj 1997 samlades åtta ledande pastorer i Henanprovinsen för olika
husförsamlingsrörelser för att tala sig samman och eventuellt bilda ett
nätverk. Detta ledde till att de arresterades. Vid andra tillfällen har
hundratals
ledare arresterats. Verksamheten anses illegal men växer ändå mycket starkt.

Både Tre Självkyrkan och den "underjordiska" kyrkan i Kina i ännu högre
grad har vuxit lavinartat under 1980- och 1990-talen. Man har talat om en
tillväxt från ca 1 miljon vid revolutionen till mellan 35-50 miljoner i slutet
av 80-talet. De flesta anses finnas i den underjordiska kyrkan. I ett län,
Yenling i Henanprovinsen, uppgav regeringsorganet att 14 % av befolk-
ningen var kristna. Denna tillväxt av en del av det civila samhället kommer
säkert att inverka på utvecklingen i samhället, förhoppningsvis i demokrati-
serande riktning. Frågan är om vi i vårt utvecklingssamarbete via mot-
svarande eller liknande svenska organisationer skulle kunna ha ett inflytan-
de? Skulle vi kunna inverka på stat och myndigheter för att få dem att förstå
att dessa rörelser - i stället för att betraktas som samhällsomstörtande -
skulle kunna ses som en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Vi skulle på så
sätt bidra till att motverka trakasserier, fängelse och arbetsläger för männi-
skor som bara begär att få samlas och fritt utöva sin religion. Vi skulle
möjligen också frigöra krafter som skulle kunna användas betydligt mer
positivt.

9 Nordkorea

Svältkatastrofen i Nordkorea har antagit stora proportioner. Häromdagen
nämndes att tre miljoner kan ha svultit ihjäl. Ändå är det ganska tyst om
vad som sker i landet. Sverige har ett särskilt ansvar genom att vi som
enda EU-land har diplomatisk representation i landet och fullgör
skyddsuppdrag för flera länder. Sverige spelar en viss roll genom
enskilda organisationer som verkar humanitärt i landet. FN har vädjat om
hjälp vid fem tillfällen. Sverige bör undersöka om något mer kan göras
för att komma befolkningen till hjälp och för att klargöra om hjälpen går
till befolkningen och inte stannar hos militären, som det ryktats om. Vi
kan inte stillatigande åse hur miljontals människor svälter ihjäl. Vi
efterlyser en humanitär undersökningsgrupp från FN. Visserligen finns
FN:s livsmedelsprogram, WFP, på plats men det vore önskvärt med en
mer centralt underställd undersökningsgrupp med ett vidare och tydligare
mandat att granska vilken hjälp som behövs och i vilken mån den hjälp
som nu ges når fram.

10 Taiwan

Skrivelsen redogör för den officiella svenska inställningen. I vissa
avseenden får dock den formalistiska inställningen orimliga
konsekvenser. Taiwan har utvecklats mycket positivt när det gäller
demokrati, mänskliga rättigheter och sociala reformer och är ett exempel
för andra länder i Asien. Låt oss utnyttja detta genom ett brett samarbete
med Taiwan på alla de områden där det är möjligt. Sverige bör hitta
vägar att samverka med Taiwan i utvecklingssamarbete med andra
asiatiska länder. Kristdemokraterna föreslår att Sverige tillsammans med
Taiwan studerar hur så stora framsteg kunnat ske så snabbt i Taiwan när
det gäller respekten för mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa rön
bör sedan kunna användas i gemensamt utvecklingssamarbete.

11 Hemställan

11 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett utökat bistånd till Asien genom en
större biståndsram,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att gemensamt med vissa asiatiska länder
med en relativt stark ekonomi driva utvecklingssamarbete med
ett tredje asiatiskt land,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att koncentrera Sveriges
utvecklingssamarbete i Asien till ett mindre antal sektorer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på öppenhet och utvärdering i
institutionsuppbyggande samarbete i enpartistater,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om deltagande av representanter för
människorättsorganisationer i utbildning för tjänstemän om
institutionsuppbyggnad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bistånd i vissa fall huvudsakligen bör gå
via enskilda organisationer,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att legitimera folkrörelser och ideella
organisationer,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om längre perioder i ambassadtjänst,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av det svenska
avgiftssystemet för stöd till svenska företag,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om representation från småföretag i den
rådgivande grupp som knutits till Utrikesdepartementets enhet
för Asien och Oceanien,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bevakning i projektexportsyfte av den
privata sektorn i Asien,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en oberoende granskning och utvärdering
av det svenska utvecklingssamarbetet i Vietnam,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökad hjälp till den nordkoreanska
befolkningen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sända en humanitär
undersökningsgrupp från FN till Nordkorea,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samarbete med Taiwan.

Stockholm den 24 mars 1999

Ingrid Näslund (kd)

Jan Erik Ågren (kd)

Åke Carnerö (kd)

Dan Ericsson (kd)

Amanda Grönlund (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Mats Odell (kd)

Fanny Rizell (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Margareta Viklund (kd)

Erling Wälivaara (kd)

Elanders Gotab, Stockholm 1999