med anledning av skr. 1999/2000:137 Barn - här och nu. Redogörelse för barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter

Motion 2000/01:So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en barnbilaga
skall följa med varje statlig budget.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om det livslånga lärandet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om arbetstidsförkortning för barnens och ungdomarnas
skull.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om en mera utförlig analys av könsperspektivet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om mobbning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om kulturen i skolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om nya grepp för att komma åt problemet med alkohol,
narkotika och tobak.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om funktionshindrade barn och ungdomar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om att när det gäller utbildning av departementen om
barnkonventionen, barns situation i dag och förebyggande arbete, är
Barnpsykiatrikommitténs betänkande Det gäller livet en mycket bra
lärobok.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om asylsökande barn.

Barn - här och nu

Så lyder titeln på barnskrivelsen, som jag hade hoppats skulle bli en
beskrivning av förbättringar som måste göras för att stämma överens med
barnkonventionens tillämpning. I Barn - här och nu saknas förslag på
vilka konkreta åtgärder som måste göras.

Studiedagar, manifestationer, jubileer med anledning av barnkonventionen
m.m. har hittills mest varit av karaktären tomtebloss snabbt uppflammande
slocknade till kvällen.

Barn är utan tvivel de mest fotograferade och de minst lyssnade på av
samhällets medborgare (Roger Hart, professor - ur boken Barndom pågår av
BO).

Men, tack vare att barnskrivelsen är en skrivelse med motionsrätt - och
inte endast en redogörelse eller ett utbildningsmaterial för departementen
(även om detta har sin betydelse) så kommer den tillsammans med
motionsförslag att lyfta och hålla barnangelägenheten levande. Regeringen
måste inte bara med jämna mellanrum beskriva barnens situation och den
bedrivna barnpolitiken utan även blicka framåt.

För att mer utförligt studera vad Miljöpartiet anser om olika frågor som
berör barn och deras tillvaro kan Miljöpartiets motioner om Ett samhälle för
barn och Det våldsamma samhället läsas.

Barnkonventionen skall genomsyra arbetet

Det viktigaste i hela skrivelsen finns på sidan elva. I alla beslut som rör
barn skall barnkonventionens fyra grundläggande principer beaktas.

Detta är för Miljöpartiet ingenting nytt. Vi har i många år motionerat om
detta och påpekat denna grundbult i många sammanhang. Vi har också
motionerat om barnkonsekvensanalyser. Naturligtvis är det viktigt att
barnperspektivet inte glöms bort i frågor som inte alltid har en naturlig
koppling till barn. Vi menar snarare att det ibland kan se ut som om det inte
finns en naturlig koppling till barn.

Det är bra att den nybildade uttalade samordningsfunktionen skall
uppmärksamma och samordna sådana frågor om barn och ungdomar som
berör flera departement och att det skall finnas ett tydligt barnperspektiv i
beslutsprocessen inklusive resursfördelningen i budgeten.

På flera ställen skrivs "strävan efter" eller att "på sikt" låta
barnkonventionen genomsyra det politiska arbetet men Miljöpartiet menar
dock att det inte räcker med det. Det måste ske nu! Vi har inte råd att vänta
och en barnbilaga skall följa varje budget.

Barns situation i dagens Sverige

Kapitlet under denna rubrik är en skönmålning. Se t.ex. delbetänkandet
från kommittén Välfärdsbokslutet.

Välfärdsbokslutet visar på de stora nedskärningar som har skett på 90-talet
och att återuppbyggnaden inte heller pågår i den omfattning som önskas eller
som det sägs att det gör. Nu utlovas det i den relativt lyckosamma statliga
höstbudgeten mer pengar, men detta kommer tyvärr inte kommuner och
landsting till del i någon större utsträckning. Här sker fortfarande
nedskärningar på många håll. Om kvalitet i skola och förskola samt på
fritidshem har vi utvecklat i vår partimotion Utbildning och forskning.

I skrivelsen används uttryck som "skall erbjudas resurser", "åtgärds-
program skall upprättas", "bör erbjudas" , bör initieras. Det förpliktar inte
till någonting. Då är det bättre att barns och ungdomars situation endast
beskrivs utifrån dagens läge. Syftningar på förbättringar skall skrivas endast
om förslagen är mycket konkreta - det saknas i skrivelsen.

Barn idag

Under rubriken Barn idag står: "Dagens unga har dock helt andra
möjligheter än tidigare generationer att ångra studieval, börja om och
pröva nytt. Genom vuxenutbildning och kompetensutveckling finns idag
goda möjligheter till omstarter senare i livet." Allt detta är en stor
överdrift. Studiemedelssystemet är uppbyggt utifrån att man relativt klart
måste veta vilken utbildningsväg man skall gå i och med att det finns ett
tämligen lågt satt tak för antalet beviljade terminer med studiemedel.
Pensionssystemet och reglerna för vad man får räkna som pensionspoäng
gynnar inte heller ett livslångt lärande. Dessutom börjar nu en
nedskärning av vuxenutbildning.

Tid för barnen

I skrivelsen tas upp hur föräldrar skall kunna kombinera ett krävande
förvärvsarbete med föräldraskap och att det ur barnets perspektiv är ett
rimligt krav att föräldrar har tid och ork för barnen.

Miljöpartiet anser att det är viktigt att generellt sänka normalarbetstiden - i
ett första steg till 35 timmar i veckan men med sikte på 30 timmar. Det är inte
bara de riktigt små barnen som har rätt att kräva tid av sina vuxna. Den rätten
har även alla ungdomar .En generell arbetstidsförkortning till skillnad från
längre semester ger förutsättningar för mer tid för barnen varje dag.

Genderperspektiv

En stor brist i skrivelsen är avsaknaden av genderperspektiv/analys.
Författarna har ansträngt sig att på olika håll nämna orden pojkar och
flickor, men ett användande av statistik, resonemang och meningsfulla
åtgärder saknas. Man löser knappast "problemet" med flickors IT-
okunskap genom att skriva att man skall stimulera "flickors intresse för IT
och andra otraditionella yrkesval".

Ett genderperspektiv i princip saknas även under kapitlet
Brottsförebyggande åtgärder och unga lagöverträdare. Vad det gäller
lagöverträdelser är män klart överrepresenterade.

Mobbning

Mobbning i skolan har fått ett eget litet avsnitt. Stor variation finns
beträffande skolors handlingsprogram och kunskaper. Miljöpartiet anser
att ansvaret för att minska mobbning vilar helt på de vuxna.

Man skriver att det är skolans ansvar att "utveckla barnens förmåga att
hantera förändringar, att ge och ta åsikter i öppna diskussioner och att kunna
leva sig in i andra människors situation och känslor". Då krävs det en helt
annan skola med små klasser och mycket vuxentid för varje elev. Att "skolan
håller på att förändras för att kunna möta dessa nya behov", som det också
skrivs, anser vi inte överensstämma med verkligheten. Det är snarare tvärtom.

Det som beskrivs är ett idealtillstånd av skolan och vad som vore den rätta
vägen under de bästa omständigheter att till exempel handskas med
mobbning. Att få en skola som fungerar på detta sätt kräver som sagt mycket
av skolan, både av engagemang och resurser. Vi tror att det är möjligt att nå
dit men vägen ser annorlunda ut än vad som anges i skrivelsen. Så här långt
får vi nog nöja oss med värdegrundsmaterial och handlingsplaner och försök
till att följa detta så gott det går!

Miljöpartiet har skrivit mer om mobbning i partimotionen Utbildning och
forskning.

Kultur

Beskrivningen av kultur i skola och förskola är också en icke-existerande
idealbild. Det har tyvärr varit så att man i bistra tider i första hand skurit
ned på olika kultursatsningar. Bland annat har den kommunala
musikskolan på många håll varit hårt drabbad med mindre utbud av
kurser och högre avgifter.

Även på kulturområdet saknas i redogörelsen en beskrivning av flickors
respektive pojkars olika behov av och möjligheter till kultur.

Barns och ungdomars fysiska och psykiska
hälsa

Naturligtvis skall vi vara tacksamma att sjukdomar som t.ex. difteri,
polio, TBC är så gott som försvunna i Sverige. Vi får emellertid inte slå
oss för bröstet och därmed minska på förebyggande insatser för barn.

Det är bra att man i skrivelsen har poängterat att en kraftsamling krävs
beträffande psykisk hälsa samt allergi och annan överkänslighet. Men i detta
sammanhang bör noteras att forskning kring hur man behandlar ungdomar
som är sjuka är mycket eftersatt. Pediatrik finns, men vi har endast en
docentur i ungdomsmedicin i Sverige. Precis som vad det gäller alla andra
grupper är det viktigt att det blir rätt i mötet mellan till exempel en ung
diabetiker eller astmatiker och doktorn. Det kan vara avgörande för
sjukdomens förlopp.

Att argumentera för förebyggande vård har alltid varit svårt och stött på
motstånd. Den ekonomiska vinsten av den tidiga insatsen syns alldeles för
sent för att passa in i traditionell kortsiktig penningekonomi. På ett
förebyggande område har emellertid Sverige varit överlägset i världen -
barntandvården. Vinsten har dessutom varit lätt att se och lätt att mäta. Ibland
smyger det sig in i spardebatten att här skulle man kunna spara lite pengar,
genom att ta ut avgifter på barntandvården. Detta får aldrig ske.

I skrivelsen finns en bra text om barnavårdscentralerna, också ett svenskt
flaggskepp. Nästan 100 % av små barn kommer till BVC. Här har man redan
gjort besparingar. Utbildning i föräldrautbildning börjar bli sällsynt och
pediater (specialistläkare i barnmedicin) är mycket få. Hur detta ska åtgärdas
saknas det text om i skrivelsen.

Alkohol, narkotika och tobak

Den sammanfattande beskrivningen börjar så här: Alkoholproblemen
bland barn och ungdomar i Sverige är begränsade. Tecken till ökning av
konsumtionen finns dock. Det var mycket försiktigt skrivet. Det här är ett
mycket allvarligt problem, som ökar och även kryper ner i lägre åldrar.

Den upplysning och information som hittills bedrivits, även vad det gäller
tobak, har tyvärr inte varit särskilt verksam. Här krävs det nya och annorlunda
grepp. Det är bra att man i skriften nämner vikten av hälsoarbete i stället för
skräckbilder. Så länge tillgängligheten till alkohol är stor och alternativ till
"att supa för att ha roligt" är små har dock inte hälsoarbetet någon större
påverkan.

Den viktigaste slutsatsen, där man antagligen måste börja, är att
ungdomars alkoholvanor uppvisar likheter med den övriga befolkningens.

Miljöpartiet motsätter sig alla förslag om sänkt alkoholskatt. En av
anledningarna till det är just att begränsa ungdomars alkoholintag, vilket vi
tror skulle kunna öka om priset sänktes. Sänkt alkoholskatt vore en mycket
dålig signal till ungdomarna.

Barn- och ungdomshabiliteringen samt
hjälpmedel

I Välfärdsbokslutet har konstaterats att kraften att "slåss för" det man
behöver och dessutom har rätt till har minskat.

Det föreligger stora brister när det gäller hjärnskadade barns
rehabiliteringsmöjligheter. En skillnad mellan vuxna och barn härvidlag är att
vuxna kan vara sjukskrivna och få hjälp av försäkringskassan att "jaga"
rehabilitering. Vuxna har också ofta en arbetsgivare som i bästa fall är
angelägen om en snabb och bra rehabilitering.

I skrivelsen upprepas: "För barn och ungdomar med funktionshinder är det
viktigt med tidiga åtgärder." I otaliga rapporter har detta faktum bekräftats,
därmed vet vi det alltså, nu behövs inte fler utredningar om detta utan
konkreta åtgärder.

Barnpsykiatrikommittén

Under rubriken Barnpsykiatrikommittén finns ett litet avsnitt som handlar
om hälsofrämjande insatser för nyanlända barn och ungdomar. Man tar
även upp behovet av hjälpmedel och habilitering för funktionshindrade
barn. Problemet är stort och det är bråttom.

Det saknas dock ett större resonemang om hälsan hos barn med
invandrarbakgrund. För de flesta av barnen torde invandrarbakgrunden utgöra
en tillgång, men som grupp betraktat har de dock en högre förekomst av
psykiska och sociala problem än jämnåriga med enbart svensk bakgrund.
Barn med invandrarbakgrund har ett större behov av kroppssjukvård än
genomsnittet. En studie från Stockholms län visar att barn till föräldrar födda
utanför Sverige konsumerar dubbelt så mycket vård för nyfödda, har 40 %
fler vårddagar på barnmedicinsk klinik och mellan 30 och 40 % fler
öppenvårdsbesök än jämförbara barn till svenskfödda föräldrar. Ungdomar
födda i Sverige i invandrarfamiljer konsumerar 125 % mer slutenvårdsdagar
på BUP-kliniker än barn med svenskfödda föräldrar och barn med
utlandsfödda föräldrar som själva är födda utomlands. Detta tas bland annat
upp i SOU 1998:31 Det handlar om livet.

Detta är ett mycket viktigt kapitel, men samtidigt svårt att skriva om. Det
nämns flera rubriker ur kommitténs betänkande, rubriker som handlar om det
som f.ö. finns i skrivelsen. Det hela är lite rörigt. Över huvud taget kan sägas
att om det gäller att utbilda departementen m.fl. om barnkonventionen, barns
situation och vilka åtgärder som behövs, så skulle Barnpsykiatribetänkandet
Det gäller livet vara en alldeles utomordentlig lärobok. Den innehåller bra
beskrivningar samt konkreta och tydliga förslag på förebyggande åtgärder.
Det är sorgligt att utredningen och betänkandet inte givit upphov till en
proposition.

Sista kapitlet i betänkandet Det gäller livet handlar om ekonomiska
konsekvenser och är mycket intressant läsning, om det nu är så att man menar
allvar med att vilja satsa på barn och ungdomar och om det skall stämma med
regeringsförklaringen: barns och ungdomars villkor idag är avgörande för
hur framtidens Sverige kommer att se ut. Detta borde ha ingått i
barnskrivelsen för att visa på seriositeten i regeringens skrivelse.

Asylsökande barn m.fl.

Stycket Asylsökande barn m.fl. börjar med en osanning: Ett målmedvetet
arbete har bedrivits för att utveckla barnperspektivet i asyl- och
mottagandeprocesserna. Det är ett påstående som för oss känns väldigt
främmande och inte stämmer med vår bild av verkligheten. Huruvida
detta stämmer vill vi att regeringen ger tillkänna.

Såväl BO som Rädda Barnen har påpekat att asylsökande barn har sämre
rättigheter beträffande skolgång, rätt till förskola och rätten att bli hörd.
Asylsökande barn diskrimineras på detta sätt. Ett tungt vuxenansvar vilar
också många gånger på barnen genom att de kan vara tvungna att agera som
tolk till sina föräldrar. Här finns många grupper som trycker på, och
förhoppningsvis kan vi vänta oss förbättringar.

Avslutning

En brist i regeringens skrivelse Barn - här och nu är oförmågan att se
helheten, att se hur allting hänger ihop. I barnens värld är allt sammansatt
och länkat i varandra. Mycket av detta kan också ses som ett
förebyggande arbete vad det gäller att förhindra ungdomsbrottslighet,
rökning, bruk av droger och det allmänna hälsotillståndet. Det börjar
redan med MVC, BVC och förmågan att hantera konflikter i exempelvis
skolan samt relationen till föräldrar, kamrater och samhället i stort. Allt är
länkat med varandra och måste betraktas i ett helhetsperspektiv. Det
helhetsgreppet saknas tyvärr i skriften även om ett försök görs. Konkreta
förslag och visionära planer för att på ett nytt sätt lösa de problem som
finns lyser med sin frånvaro.

Denna skrivelse är också tänkt att tjäna som utbildningsunderlag för
departementen. Miljöpartiet föreslår istället att Barnpsykiatrins betänkande
Det gäller livet används, med skrivelsen Barn - här och nu som bilaga.

Stockholm den 4 oktober 2000

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Thomas Julin (mp)

Ewa Larsson (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Gunnar Goude (mp)