med anledning av skr. 2000/01:59 En nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering

Motion 2000/01:Sf24 av Kerstin-Maria Stalin och Yvonne Ruwaida (mp)

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en gemensam diskrimineringslag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att antidiskrimineringsklausuler inte utgör handelshinder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge antidiskrimineringsorganisationer resurser så att de kan
delta i FN:s världskonferens mot rasism.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ratificiera The International Convention on the Protection
of the Rights of All Migrant Workers and Members of Their Families.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Schengenavtalets risker.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att genomföra beslutet om att ta bort ordet ras från svensk
författningstext.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vilken sorts instans som skall ha tillsyn över högskolorna och
universiteten när det gäller diskrimineringslagstiftningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om polisernas utbildning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrad utbildning för ordningsvakter och väktare.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en granskningsinstans för anmälningar mot
ordningsvakter med polisiära befogenheter.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om mångfaldsplaner.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att satsa resurser på forskning och utbildningsprojekt som
belyser både kolonialismens konsekvenser och aktuella folkmord.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa ett nytt kärnämne i skolan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att NGO:er får i uppdrag att driva ett antirasistiskt center och
fond.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att anordna en årligt återkommande konferens mot
diskriminering.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om antidiskrimineringsklausuler vid offentlig upphandling.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om indragning av utskänkningstillstånd.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lokala diskrimineringsombudsmän.

Inledning

Vi välkomnar en handlingsplan mot rasism,
främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. Ett
effektivt motverkande av diskriminering är nyckeln till
integration. Äntligen har regeringen insett detta och ger flera
goda förslag på hur diskriminering ska motverkas. Flera av
de konkreta förslagen i skrivelsen är idéer som Miljöpartiet
de gröna har drivit länge. Några exempel är frågan om att
samordna lagstiftningen mot diskriminering i arbetslivet, att
utöka den till att omfatta fler samhällsområden samt
införande av antidiskrimineringsklausuler i alla statliga
upphandlingar. På en del punkter vill vi gå längre än
regeringen, och i vissa ståndpunkter skiljer vi oss åt.

Ett flertal organisationer som arbetar mot rasism och diskriminering har
påpekat att regeringens satsningar på området har haft kortsiktig karaktär.
Resurser har tilldelats till olika projekt och man har saknat permanenta
strukturer som kan möjliggöra ett långsiktigt arbete.

Diskriminering behöver inte ha sin grund i rasism, främlingsfientlighet
eller homofobi, utan kan bero på okunskap och fördomar. Många människor
diskriminerar omedvetet, ofta beter vi oss slentrianmässigt och utan att
reflektera. Det är arbetet mot denna dolda och vardagsmässiga diskriminering
som nu måste prioriteras.

Internationellt arbete mot
rasism,
främlingsfientlighet,
homofobi och
diskriminering

Regeringen bör, inför FNs världskonferens mot rasism i
Sydafrika hösten 2001 (WCAR), uttala att
antidiskrimineringsklausuler inte utgör handelshinder och
verka för att det skrivs in i konferensens slutdokument.
Sverige har ratificerat FNs konventioner mot diskriminering.
Det blir därmed fel att i efterhand påstå att ett aktivt arbete
mot diskriminering utgör handelshinder.

NGO:er som arbetar med diskrimineringsfrågor bör få en rimlig chans att
delta i konferensen. Resurser bör tilldelas specifikt till dessa organisationer
så
att deras deltagande kan bli möjligt.

Sverige bör ratificera konventionen om skydd till arbetskraftsinvandrare
och deras familjer, The International Convention on the Protection of the
Rights of All Migrant Workers and Members of Their Families.

Det finns risk för kränkning av de mänskliga rättigheterna i och med
Schengenavtalet. Sverige måste på ett konsekvent sätt följa de internationella
konventionerna som har undertecknats.

Arbetet mot rasism,
främlingsfientlighet,
homofobi och
diskriminering i Sverige

Miljöpartiets motion Begreppet ras i lagstiftningen,
1996/97:K535, om att omdefiniera de delar i vår författning
där ordet ras förekommer bifölls men har ännu inte
genomförts. Det finns inte någon vetenskaplig grund för att
dela upp människor i skilda raser och därför ingen anledning
att använda begreppet ras i författningstexter. Ideologier som
bygger på en sådan tro delar upp människor efter ytliga
egenskaper som till exempel hudfärg. Det räcker då i sådana
fall att skriva: diskriminering på grund av hudfärg,
nationalitet, etniskt ursprung eller trosbekännelse.

Likabehandling i högskolan

Enligt regeringen är det Högskoleverket som ska utöva
tillsyn över huruvida högskolorna och universiteten lever
upp till diskrimineringslagarna. Studenternas rättsskydd
kommer inte att kunna stärkas på så vis. Vi föreslår därför
att tillsynen även här ska utövas av de ombudsmän (eller den
samlade ombudsmannen) som finns till för att motverka
diskriminering. Det skulle vara märkligt om ombudsmännen
skulle utöva tillsyn över allt annat förutom högskolan.

Polisen

Det måste finnas fler kreativa förslag för att motverka
diskriminering på po-lisområdet än att rekrytera personer
med invandrarbakgrund till polisutbildningen. Alla
människor, även personer med invandrarbakgrund, bär på
fördomar.

Polisen borde därför satsa ordentligt på utbildning, för att öka
medvetenheten om fördomar och diskriminering och för att motverka
mobbning som förekommer inom polisen. Polisen bör även ha återkommande
diskussionsmöten samt fortbildning där teman som människors lika värde tas
upp. Rekryteringen av poliser måste utgå från ett säkert system där personer
med bakgrund i främlingsfientliga sammanhang och organisationer inte tas in.
Det har i praktiken funnits ett ointresse från polisens sida att prioritera
hatbrott. Orsaken är förmodligen att förståelsen för sådana brott är för liten i
proportion till brottets betydelse. I Köpenhamn har polisen i ett projekt
samarbetat med invandrarföreningar och antidiskrimineringsorganisationer.
Projektet har lyckats väldigt bra. Sverige skulle kunna lära sig av liknande
projekt som det danska.

Ordningsvakter och väktare

Alltför många ordningsvakter och väktare har misstänkts för
att ha varit inblandade i brott med rasistiska förtecken. Det
är viktigt att man tar itu med utbildningen av väktare och
ordningsvakter så att ett fördomsfullt agerande motverkas.
Konflikthantering borde ingå som en självklar del. Dessutom
måste anmälningar mot ordningsvakter med polisiära
befogenheter granskas av en oberoende instans.

Arbetsmarknad och arbetsliv

Statliga myndigheter ska sedan förra året upprätta
handlingsplaner för att främja etnisk mångfald på
arbetsplatsen samt motverka alla former av diskriminering.
Tyvärr framgår det inte i handlingsplanen hur arbetet ska
följas upp och utvärderas.

I likhet med jämställdhetsplaner bör arbetsplatser med fler än tio anställda
ta fram mångfaldsplaner. Krav om detta bör införas i lagen.

En nationell
handlingsplan mot
rasism,
främlingsfientlighet,
homofobi och
diskriminering

Invandrare är dåligt representerade i departement,
myndigheter, statliga utredningar och i de politiska partierna.
De olika instanserna kan förändra det genom
mångfaldsplaner och annan typ av aktiv strategi. De
politiska partierna har ett ansvar att inför nästa val 2002 lyfta
fram personer med invandrarbakgrund på listorna.
Därigenom kan de politiska församlingarna under nästa
mandatperiod, i större utsträckning än vad som är fallet idag,
återspegla landets befolkning.

Det är förvånande att regeringen inte ser betydelsen av att belysa de
folkmord som har ägt rum i de delar av världen varifrån många svenskar med
invandrarbakgrund kommer. Kolonialismens illgärningar måste
uppmärksammas. Miljontals indianer har mördats, trängts undan och
diskriminerats till den grad att de idag utgör den så kallade fjärde världen,
det
vill säga befinner sig allra längst ner i samhället. Miljontals människor har
tillfångatagits, sålts som boskap på en människomarknad och fraktats över
Atlanten från den afrikanska kontinenten till Amerika. Både svarta och
indianer lever i dagens Syd- och Nordamerika under en struktur av synlig och
dold rasism som nästintill omöjliggör en förändring av deras situation som
grupp.

En tydlig eurocentrism genomsyrar skrivelsen. Aktuella folkmord
uppmärksammas inte, till exempel folkmorden i Rwanda och i före detta
Jugoslavien. Vi föreslår resurser till en satsning på forskning och
utbildningsprojekt som tar upp, belyser och analyserar orsakerna till förtryck
och till de ovannämnda folkmorden.

Skolan

Ett av de viktigaste målen i skolan är att förankra
grundläggande demokratiska värderingar som människors
lika värde. Men skolan fokuserar ofta mer på läroplanens
konkreta mål som till exempel ämneskunskaperna än på de
övergripande. Anledningen är att det är svårt att konkret
arbeta med demokratifrågor. Projektet om värdegrunden som
Utbildningsdepartementet drivit har just visat på denna
svårighet. Diskussionerna blir väldigt abstrakta och
värdeförankringen hos eleverna misslyckas. Det är därför
nödvändigt att införa ett nytt kärnämne i skolan, som kan
kallas till exempel Livsviktigt. Syftet är att skapa ett forum
där eleverna kan ställa de svåra existentiella frågorna om
livet.

Demokrati är ett värde som hela tiden måste försvaras och utvecklas. För
att lyckas med detta måste vi återkomma till frågan: Varför är demokrati det
bästa styrelsesättet? Man måste skapa ett forum inom skolan för detta.
Dessutom skulle ett särskilt ämne möjliggöra den välbehövliga utvecklingen
av värdegrunden. Samhällets grundläggande värderingar som människors lika
värde kan på så sätt befästas samtidigt som en dialog öppnas med dem som
har andra synsätt än samhället generellt.

De lärare som är ansvariga för värdegrundsprojektet i sina skolor måste få
resurser och tid för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Nätverk mellan de
ansvariga lärarna på de olika skolorna och kommunerna måste uppmuntras.

Antirasistiskt center och fond

Det arbete som Forum för levande historia förväntas driva är
vällovligt men långt ifrån tillräckligt. Den antirasistiska
rörelsen bör få i uppdrag att driva ett nationellt antirasistiskt
center. Medel bör tilldelas för att kunna bilda och driva
centret samt för att öppna en fond för konkreta aktiviteter
som syftar till att motverka diskriminering. I Holland har ett
sådant center som vi föreslår verkat på ett föredömligt sätt.
Av centret har bland annat diskrimineringsbyråer fått stöd
och hjälp. Centret har stått självständigt från staten, det har
drivits av NGO:er.

En årlig återkommande nationell konferens mot rasism och diskriminering
behövs. Den kan organiseras inom ramen för ett antirasistiskt center.

Ett samlat grepp om
diskrimineringslagstiftningen

Regeringen föreslår att man ska utreda möjligheterna till en
generell lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla
eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden.
Vår ståndpunkt är att alla diskrimineringsgrunder ska
omfattas. Det är viktigt att undvika att könsdiskriminering
ännu en gång hålls utanför en förbättring av lagarna mot
diskriminering.

Även en utredning för att samla flera eller alla ombudsmän föreslås. Vår
vilja är att alla ombudsmän samlas under ett tak, en ombudsman för
mänskliga rättigheter. En samordning kommer att effektivisera tillämpningen
av diskrimineringslagstiftningen. Vi anser därför att utredningen bör få i
uppdrag att föreslå hur samordningen och utvidgningen kan göras. I
Australien är diskrimineringslagstiftningen samlad och leds av en
rättighetsombudsman bistådd av tre underställda ombudsmän med ansvar för
kön, etnicitet och funktionshinder (Australien Human Rights and Equal
Opportunities Commission). Det är viktigt att utredningen drar lärdom av
sådana exempel som det australiensiska.

Hets mot homosexuella

Miljöpartiet har redan tagit ställning för att hets mot
homosexuella kriminaliseras. Det är anmärkningsvärt att
detta ännu inte har införts i lagstiftningen.

Antidiskrimineringsklausuler vid
offentlig upphandling

Miljöpartiet anser att antidiskrimineringsklausuler vid
offentlig upphandling kan och bör användas. Det är ett
viktigt verktyg för att motverka diskriminering. Sådana
klausuler har prövats i till exempel Storbritannien, USA och
Kanada. Enligt EG-kommissionens eget meddelande (KOM
[98] 143) är en korrekt skriven klausul förenlig med gällande
EG-rätt. Statens alla upphandlingar ska innehålla en klausul
där leverantören åtar sig att inte bryta mot någon av de
gällande diskrimineringslagarna. Därutöver ska klausulen
klarlägga att staten förbehåller sig rätten att häva avtalet med
en leverantör som överträder förbuden.

Indragning av
utskänkningstillstånd

Regeringen antar att ett utskänkningstillstånd kan dras in när
en restaurangägare gjort sig skyldig till olaga diskriminering.
Men detta har ännu inte prövats lagmässigt. Miljöpartiet tror
att en lagprövning skulle kunna leda till att
utskänkningstillståndet indras. Men betydligt större verkan
gör ett villkorat avtal. Ingen kommun har, tyvärr inte ännu,
ställt ett tillståndsvillkor om att näringsidkare inom
restaurangbranschen ska följa antidiskrimineringslagarna.
Dessutom kan man leva upp till diskrimineringslagarna på
ett bättre sätt när man skriver in i tillståndet att
restaurangägarna måste respektera dessa lagar. Varje
restaurangägare känner till det som står i vederbörandes
utskänkningstillstånd.

Lokal verksamhet mot
diskriminering

Vi delar regeringens positiva syn på
diskrimineringsbyråernas verksamhet. Men vi vill dessutom
föreslå lokala diskrimineringsombudsmän, som kan
cementera de olika ombudsmännens roll och verkan.

Stockholm den 23 februari 2001

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)