med anledning av skr. 2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-talet

Motion 2001/02:Sf27 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillfälligt arbetstillstånd i avvaktan på uppehållstillstånd.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättringar av sfi-undervisningen (svenska för invandrare).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sfi bör kombineras med arbetsplatspraktik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om snabbare validering av flyktingars kunskaper.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett indirekt besittningsskydd i hyreslagstiftningen.

Sammanfattning

För att människor skall kunna växa sig starka måste samhället präglas av tolerans och mångfald, och skillnader och olikheter mellan människor måste bejakas. I strävan efter självförverkligande måste alla få uppmuntran för att utvecklas positivt. I det decentraliserade samhälle som Centerpartiet förespråkar skall man bejaka olikheter och ha tilltro till varje människas förmåga att själv ansvara för sitt liv. Attityder och fördomar inom arbets- och näringslivet tillsammans med en stelbent arbetsmarknadspolitik har gjort att utrikesfödda inte har kommit in på arbetsmarknaden, vilket lett till segregering och utanförskap.

Idag uppfyller varken offentliga eller privata arbetsgivare kraven på mångfald inom arbetslivet. Stora invandrargrupper utgör i dag en arbetskraftsreserv. Att inte ha tillträde till arbetsmarknaden leder till fler problem än enbart svårigheter att klara sin ekonomiska situation. Det handlar om problem med språket, om passivitet och maktlöshet samt känslan av utanförskap.

En av de viktigaste åtgärderna för att minska skillnaderna i samhället är att öka förutsättningarna för deltagande i arbetslivet. Den uppenbara diskrimineringen vid rekryteringar måste åtgärdas och inte minst krävs en omfattande attityd- och opinionsförändring i samhället som helhet. Alla – individer, myndigheter, företag, opinionsbildare och andra demokratiska krafter – har ett stort ansvar att medverka i detta arbete.

Ungdomarna lever redan i det mångkulturella samhället, där de får influenser från många olika kulturer som tillsammans bidrar till utveckling. Ungdomarna skapar sin identitet genom att blanda värderingar och kulturella drag både från sin etniska grupp, från andra kulturer och från majoritetssamhället. Samhället måste anpassas och utvecklas så att även dessa ungdomar kan ta sig in på arbetsmarknaden.

Social klyvning

Den sociala klyvningen är en förlust främst för enskilda människor men också för samhället, eftersom färre människor tillåts att bidra till tillväxt och välfärd och allt fler personer ställs utanför möjligheterna att ta del av tillväxten. Fattigdoms- och bidragsfällan tvingar barn att växa upp i familjer där föräldrarna aldrig har ett arbete att gå till. Detta fråntar många människor möjligheten att känna stolthet över det egna arbetet och förmågan att försörja sig själv och sin familj. Familjer får inte sin ekonomi att gå ihop, pensionärer med mycket låg pension får den inte att räcka till de mest grundläggande behoven.

Därför behövs en ny politik som kan riva de hinder som finns. En politik som gör att alla kan känna sig delaktiga och medansvariga i samhället, där alla ska kunna göra sina röster hörda och få omsätta sina kunskaper och färdigheter i arbetslivet. En politik som motverkar rasism och främlingsfientlighet samtidigt som den förmår undanröja diskriminerande strukturer och system.

Segregation förekommer inte bara i storstadsområdena; rapporter visar att klyftorna mellan människor ökar mellan stad och land. Segregerade bostadsområden är ett stort ekonomiskt och socialt problem som skapar grogrund för fördomar om andra kulturer och levnadsätt. Om segregation uppkommer genom att majoritetsbefolkningen valt bort människor av annan etnisk eller kulturell bakgrund är detta en form av diskriminering som måste motarbetas. För att motverka segregation krävs att människor är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Alla enskilda människor har ett ansvar och det krävs insatser på alla nivåer.

Barn

När myndigheter utreder en familjs situation (vid ansökan om asyl) är det viktigt att barnen tillfrågas och att de känner sig delaktiga i de beslut som rör deras framtid. Samtliga familjemedlemmar skall fortlöpande hållas informerade om vad som händer i beslutsprocessen; detta minskar oron och känslan av att besluten fattats utan deras medverkan.

Synen på asylsökande barn har länge varit att de är objekt. Utgångspunkten skall alltid vara att de är subjekt, det vill säga enskilda individer med rättigheter. Vi måste förändra attityder och värderingar så att barnperspektivet genomsyrar samhället, på alla nivåer.

Asylsökande barn och ungdomar skall ha rätt till utbildning. Utvecklingen bryts om de inte ges rätt till skola, rätt till lek och rätt till att skapa nya sociala nätverk. Barndomens kreativa tid kommer aldrig tillbaka, det gäller att dra fördel av denna tid. Modersmålet ger barnen möjlighet att behålla sitt språk och få tillgång till den egna kulturen. Modersmålsundervisningen (hemspråksundervisning) är ett led i den pedagogiska processen där barnen genom att befästa sitt modersmål lägger grunden för vidare språkinlärning. Vid bristfälliga kunskaper i svenska är modersmålet också ett viktigt stöd för övriga ämnen. Skolan och utbildningssystemet har en stor betydelse i ambitionen att bejaka ett mångkulturellt samhälle. Skolan och barnomsorgen har stor möjlighet att stärka barns och ungdomars förmåga att naturligt umgås i en mångkulturell miljö. Skola och barnomsorg har ett stort ansvar att lyfta fram likheter och skillnader mellan olika kulturer och levnadssätt.

Integration genom arbete, svenskundervisning och boende!

Enligt Centerpartiet sker integration bäst genom tillträde till arbetsmarknaden. Idag är arbetslösheten bland invandrargrupperna fyra gånger högre än bland svenska medborgare. Ett snabbare inträde på arbetsmarknaden minskar även den sociala isolering som många invandrargrupper känner. De sociala kontakter som uppstår på en arbetsplats utgör en central roll i invandrargruppernas integrationsprocess. Centerpartiet föreslår mot bakgrund av detta att människor som invandrat till Sverige skall kunna få tillfälligt arbetstillstånd innan beslutet om uppehållstillstånd fattats. Det är inte rimligt att människor i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd sitter av tiden utan meningsfull sysselsättning, detta är förödande för den enskilde individen då det riskerar att leda till isolering och utanförskap.

Vad som ovan anförs om möjligheter till tillfälligt arbetstillstånd i avvaktan på uppehållstillstånd bör ges regeringen till känna.

De människor som invandrat till Sverige de senaste årtiondena är den grupp som haft det svårast att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Många människor i dessa grupper har skaffat sig en lång utbildning i sina hemländer och de har hög kompetensnivå i sina yrken. Majoriteten har gymnasieutbildning och mellan 20 och 30 procent har akademisk utbildning.

Det råder dock stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Invandrarkvinnor betraktas alltför ofta som en homogen grupp med dåliga språkkunskaper, låg utbildning och små möjligheter att påverka sin egen situation. Denna bild av invandrarkvinnor stämmer ofta inte alls. Många av dem har hög utbildning, lång yrkeserfarenhet och utmärkta svenska kunskaper. Andra är analfabeter och andra vill prioritera familjeliv framför arbetsliv.

Det går inte att förklara invandrares svårigheter med att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden med förklaringen att de har lägre utbildning. Allt fler undersökningar visar att människor med utländsk bakgrund och med hög akademisk examen, har stora svårigheter att komma in i det svenska arbetslivet. Stelbent arbetsmarknadspolitik och diskriminerande strukturer i samhället är den verkliga förklaringen till invandrares utsatta situation på arbetsmarknaden.

Företag inom IT-branschen som riktar sig mot den internationella marknaden har tagit till sig de kulturella och språkliga erfarenheter som finns inom invandrargrupperna. Vikten av mångfald och kunskap om kulturella skillnader få allt större betydelse i takt med att graden av globalisering ökar. Det skulle därför vara möjligt att utveckla de internationella arbetsförmedlingar som inrättats i vissa kommuner i Sverige för att möta såväl arbetssökande med utländsk bakgrund som egna företagare.

För personer med utländsk bakgrund som tyvärr ofta har en svag ställning på arbetsmarknaden, är det oerhört viktigt att det lokala samarbetet mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun fungerar tillfredsställande. Utökad samordning, samverkan och individualisering av arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå är nödvändigt för att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden.

Centerpartiet har i partimotionen 2001/02:A226 Integration hösten 2001 inlämnat ett yrkande i denna fråga. Eftersom yrkandet ännu inte har behandlats i kammaren väljer vi att inte upprepa detta.

Svenska för invandrare (sfi)

Möjligheter till arbete och ökat deltagande i det svenska samhällslivet nås genom kvalitetssäker undervisning i svenska för invandrare. Genom god svenska når man kunskap om Sveriges historia, kultur, lagar och regler. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att kunna etablera sig i samhället. Sfi-undervisningen måste bli mer fordrande vad gäller resultat. Undervisningen måste bättre anpassas efter elevernas livssituation, bakgrund, förkunskaper samt intresse. Kvalitet, pedagogik och metodik i undervisningen måste förbättras. Vad som ovan anförs om förbättringar av sfi-undervisningen bör ges regeringen till känna.

Erfarenhet visar att de personer som snabbt får tillgång till arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen på ett bättre sätt. Tillgång till arbetsmarknaden ger känslan av såväl samhörighet som delaktighet. Sfi-undervisningen skall därför kombineras med praktik vid arbetsplatser.

Detta bör ges regeringen till känna.

En bidragande orsak till att människor med utländsk bakgrund har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, är att arbetsgivare kan finna det svårt att översätta dessa gruppers kunskaper, både på gymnasial och eftergymnasial nivå, till svenska förhållanden. Idag översätts, valideras, denna kunskap inför exempelvis högskolestudier. Det borde vara naturligt att detta sker även när det gäller den rena yrkeskompetensen så att eventuella kompletteringar kan göras. I de fall där utbildningsnivån är låg eller vid fall av analfabetism är det viktigt att insatser görs så snabbt som möjligt genom sfi-utbildningar. På detta sätt blir det möjligt för dessa grupper att snabbare komma in i det aktiva yrkeslivet.

Vad som ovan anförs om snabbare validering av flyktingar och invandrares kunskaper bör ges regeringen till känna.

Genom att förändra det svenska valideringssystemet och se till att det finns kunskap om detta både på central och regional nivå kan handläggningstiderna förkortas och insatser göras på ett tidigare stadium. Vi ser att det inom en snar framtid kommer att behövas människor med invandrarbakgrund och breda språkkunskaper inom den kommunala servicen. Detta på grund av att stora grupper av den tidiga arbetskraftsinvandringen nu börjar ha behov av den vård och omsorg som kommunen tillhandahåller. Äldre människor med utländsk bakgrund tappar ofta sitt nya språk, det är därför viktigt att även personalen inom kommunens vård- och omsorgsenhet har mångkulturell kompetens.

Boende

Lösningar som bygger på kontakter mellan nyanlända människor och människor i det omgivande samhället ska stimuleras. Exempel på detta kan vara en högre grad av frivilliginsatser och samarbete med frivilligorganisationer vid flyktingmottagandet. Kommunen bör uppmuntra familjer och enskilda att bli faddrar åt asylsökande och flyktingar. Boendet blir här en viktig del, både var i landet asylsökande och flyktingar bosätter sig och även att de kommunerna kan erbjuda bostäder.

I storstadsregionerna råder idag bostadsbrist vilket leder till andrahandsboenden och andra osäkra boendeformer. Det finns anledning att decentralisera flyktingmottagandet så att kommuner som kan erbjuda ett kvalitetssäkert mottagande med fasta bostäder ges möjlighet att göra det.

Decentralisering av flyktingmottagandet är bra för en långsiktigt hållbar integration, för såväl svenskar som de människor som kommer till Sverige. Integrationen gäller inte bara nyanlända utan i högsta grad även de människor som är födda i Sverige. Alla människor måste anpassa sig efter de nya strukturer som ett mångkulturellt samhälle medför.

Idag bor många asylsökande och flyktingar på flyktingförläggning i avvaktan på beslut om asyl. Väntan kan bli lång – det finns fall där människor väntat upp till fyra år innan de erhållit ett klart besked. Centerpartiet har därför i partimotionen Migrationspolitik yrkat på en bortre tidsgräns för beslut om asyl på 12 månader från ansökningsdagen. Om beslutet gällande asyl överskrider denna bortre tidsgräns, skall människor inte tvingas bo på flyktingförläggning. Detta är särskilt viktigt vad gäller barnfamiljer. För att nå snabb integrering är eget boende en lika viktig del som tillträde till arbetsmarknaden.

Segregationen mellan olika bostadsområden är ett stort problem. Vissa bostadsområden är starkt eftersatta vad gäller underhåll och service. Ändå ligger hyrorna i dessa områden på samma nivå som i andra mer exklusiva områden. En flexiblare användning av bruksvärdessystemet vid hyressättning skulle i många fall ge sänkta hyror.

Centerpartiet har i partimotionen 2001/02:A226 Integration från hösten 2001 inlämnat ett yrkande i denna fråga. Eftersom yrkandet ännu inte har behandlats i kammaren väljer vi att inte upprepa detta.

Ett alltför ensidigt bostadsägande i utsatta bostadsområden bidrar till att sänka standarden. De boende har ingen möjlighet att välja en annan besittningsform eller fastighetsvärd om de vill lämna området. Det måste vara möjligt att göra bostadskarriär i samma område. De kommunala bostadsbolagen skall därför i högre utsträckning stimulera de boende till självförvaltning av bostadshusen.

Centerpartiet har i partimotionen 2001/02:A226 Integration från hösten 2001 inlämnat ett yrkande i denna fråga. Eftersom yrkandet ännu inte har behandlats i kammaren väljer vi att inte upprepa detta.

Vissa områden saknar post, bank och apotek. Detta gör den vardagliga servicen svårtillgänglig för dem som bor i området. De statliga bolagen har ett ansvar i att upprätthålla och utveckla servicen i utsatta bostadsområden. Om boendeformerna och bostadsägandet tillåts bli mer varierat, skulle också den privata och den offentliga servicen få ett större underlag. För att den lokala utvecklingskraften skall få fäste krävs bra och billiga lokaler. När lokalhyresmarknaden i närområdet är överhettad riskerar de mindre företagen att slås ut. Lokalhyreslagstiftningen bör ses över så att mindre serviceföretag inte drabbas av oskäliga hyreshöjningar, som i sin tur medför att tillgången till service går förlorad.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ett indirekt besittningsskydd av lokalhyreslagstiftning, så att mindre serviceföretag inte drabbas av oskäliga hyreshöjningar.

Stockholm den 4 april 2002
Birgitta Carlsson (c)
Kenneth Johansson (c)	Agne Hansson (c)
Rolf Kenneryd (c)	Gunnel Wallin (c)