med anledning av skr. 2001/02:148 Mål och inriktning för det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU

Motion 2001/02:L34 av Kia Andreasson m.fl. (mp)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 20

2 Förslag till riksdagsbeslut 21

3 Inledning 22

4 En stark och bred konsumentpolitik inom EU 23

5 Lagstiftning på hög skyddsnivå 24

6 Konsumenträttigheter även i praktiken 24

7 Konsumentinflytande 25

8 Utbildning och vägledning 25

9 Ett förstärkt genomslag för konsumenternas intressen 26

10 Produktsäkerhet och standardisering 26

11 Särskilt om livsmedel 26

12 Marknadsföring och information 27

13 Konkurrenskraftiga priser 28

14 Köprättsliga och andra civilrättsliga frågor 28

15 Särskilt om elektronisk handel 28

16 Finansiella tjänster och hushållens skuldsättning 28

17 Tjänster i allmänhetens intresse 29

18 Tvistlösning 29

19 Ekologiskt hållbara konsumtions- och produktionsmönster 30

2 

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla EU-bestämmelser om konsumentskydd bör vara utformade som minimiregler.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konsumentskyddet skall gå före hänsyn till den inre marknadens funktioner.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige ges möjlighet i EU att behålla och vidareutveckla sina strängare konsumentkrav och sin jämförelsevis höga skyddsnivå.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Jordbruksdepartementet bör ge ut en nyhetstidning om konsumentpolitiken i EU och om svenska initiativ och insatser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyddet av konsumentens hälsa ska bli en konsumentfråga såväl i Sverige som i EU.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det behövs en övergripande konsumentstrategi såväl i Sverige som i EU om utbyggnaden av el- och telesektorn (dragningen av elledningar, uppbyggnaden av master och basstationer).

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska konsumentorganisationer skall få mer inflytande på EU-nivå samt att svenska myndigheter som t.ex. Konsumentverket inte skall representera svenska konsumentorganisationer inom EU:s arbetsgrupper där det från andra länder sitter folkrörelser.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU-stöd till konsumentorganisationer inte får innebära att deras offentliga stöd dras in.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försiktighetsprincipen bör vara en vägledande princip såväl i Sveriges som i EU:s konsumentpolitik på alla nivåer.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att strålning och strålande apparater (mikrovågsugnar, mobiltelefoner, etc.) skall bli en miljö-, hälso- och konsumentskyddsfråga såväl i Sverige som i Europa.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kärnkraftssäkerhet är en konsumentfråga och bör finnas med i produktsäkerhetsarbetet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ursprungsmärkning, samt information om eventuella transporter, skall finnas på alla livsmedel i EU inom en snar framtid.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett moratorium för genmanipulerade livsmedel skall gälla i hela EU.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett nytt dynamiskt europeiskt regelverk inte skall försämra Sveriges nuvarande regler, avseende t.ex. restriktioner för TV-reklam riktad till barn och reklam om alkohol och tobak.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konsumenternas säkerhet och hälsa alltid skall gå före vinstintresset.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Konsumentpolitiska kommitténs förslag om finansiella tjänster (främst sådana som tillhandahålls av banker, försäkringsbolag, kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag samt andra finansiella institut) skall beaktas av regeringen i EU-samarbetet.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i EU bör driva att det skall införas ett generellt krav på att kreditkostnaden skall anges i landets valuta.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konsumenten bör kunna vända sig till en och samma instans för reklamationer och andra tvister för konsumentköp gjorda både i Sverige och i EU.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör utarbeta en strategi för en ekologiskt hållbar utveckling för den svenska konsumentsektorn – innan vi verkar för att EU anlägger ett konkret miljöperspektiv.

3 Inledning

I motion 2001/02:L7 Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005 skriver Miljöpartiet de gröna angående det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU:

Regeringen avser återkomma med förslag angående Sveriges agerande inom konsumentpolitiken i EU.

Vi anser att Sverige inför detta arbete skall slå fast att alla EU-bestämmelser om konsumentskydd bör vara utformade som minimiregler. Konsumentskyddet ska gå före hänsyn till den inre marknadens funktioner. Det svenska konsumentskyddet är i de flesta fall bättre och bredare än de regler som idag finns inom EU. Det är viktigt att Sverige ges möjlighet att behålla och vidareutveckla sina strängare krav och sin jämförelsevis höga skyddsnivå. Genom minimiregler blir samtidigt utvecklingen inom det förhållandevis nya politikområdet mer flexibel. På grund av svårigheter att få information om pågående arbete rörande konsumentpolitiken inom EU anser Miljöpartiet dessutom att departementet bör ge ut en nyhetstidning om konsumentpolitiken i EU och om svenska initiativ och insatser.

Nu har regeringens förslag tagit form i skrivelsen Mål och inriktning för det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU i form av ett antal rubriker med tillhörande mål och inriktningar. Därför vill vi åter upprepa vissa tidigare ställda förslag avseende konsumentpolitiken. Regeringens mål och inriktningar (kursiv stil), samt Miljöpartiets kommentarer, är följande:

4 En stark och bred konsumentpolitik inom EU

Mål och inriktning: Sverige skall aktivt främja konsumenternas intressen och inflytande i ett integrerat Europa och verka för en stark och bred konsumentpolitik inom EU. De nationella konsumentpolitiska målen skall vara vägledande också för Sveriges agerande i EU.

Miljöpartiet har tidigare kritiserat regeringen eftersom den i sin handlingsplan valt att i princip föreslå en konsumentpolitik på status quo, vilket vi menar innebär att man accepterar en försämring av läget för konsumenterna. Miljöpartiet har därför föreslagit en mängd förstärkningar av regeringens handlingsplan (se motion 2001/02:L7). Att låta de nationella konsumentpolitiska målen vara vägledande också för Sveriges agerande i EU innebär därför att det enligt vårt synsätt blir en alltför låg nivå på konsumentpolitiken.

När vi i Sverige talar om konsumentpolitik, konsumentintresse och konsumentskydd handlar det i huvudsak om konsumentens ekonomiska intresse och möjligheten att reklamera varor eller få hjälp i tvister uppkomna p.g.a. konsumentköp. Det gäller såväl för konsumentköp gjorda i Sverige som de som görs i andra länder. Det finns sedan många år bestämmelser som reglerar domstolarnas arbete vid konsumentköp gjorda i andra länder. Förfarandet är krångligt och det är därför positivt att man försöker underlätta detta.

Det vi tidigare sällan talade om som en konsumentfråga är skyddet av konsumentens hälsa. Nu görs det på sätt och vis genom att betona att konsumenten måste få information och vägledning för att själv kunna bestämma om den vill köpa billiga besprutade varor eller dyra ekologiska, billig el från kärnkraft eller olja eller dyrare el från vindkraft, billigt kött som transporterats land och rike runt eller dyrt kravmärkt, billig dioxinfylld fisk eller annan från renare hav, etc. Konsumentens val är inte alltid en fråga om kunskap. Det är en plånboksfråga. Konsumentens hälsa skyddas också genom att vi förbjuder vissa kemikalier och tillsatser.

Som bekant har Sverige i det fallet tvingats acceptera en lägre skyddsnivå p.g.a. EU:s regler. Ett område där skyddet av konsumenternas hälsa för närvarande hänger i luften är den liberaliserade el- och telesektorn. Från att ha varit ett samhällsansvar har denna övergått till privata aktörer, som inte har ett samhällsansvar att i första hand se till konsumenternas intressen utan att se till bolagets ekonomiska vinster.

Dragningen av elledningar, uppbyggnaden av master och basstationer etc. sker för närvarande utan någon direkt övergripande strategi för hur detta skall ske utan att människor, djur och natur drabbas. En sådan strategi skulle underlätta de kommunala beslutsfattarnas arbete vid bygglov etc.

5 Lagstiftning på hög skyddsnivå

Mål och inriktning: Utvecklingen av den gemensamma inre marknaden gynnas av att EU:s regler för marknaden harmoniseras, något som också ger konsumenterna bestämda fördelar. Sverige skall verka för att ett harmoniserat konsumentskydd håller hög skyddsnivå, att det görs likformigt så långt det är rimligt och att det är tillräckligt dynamiskt för att snabbt kunna möta nya förhållanden på marknaden. Bedömningen av de gemensamma reglernas utformning måste ske utifrån vad som i det aktuella fallet mest gynnar konsumenternas intressen.

Miljöpartiet anser att en harmonisering av reglerna för den gemensamma inre marknaden kan vara till nackdel för konsumenterna om inte det harmoniserade konsumentskyddet håller en mycket hög nivå, som regeringen också säger sig vilja nå. Skillnaden mellan regeringen och Miljöpartiet är i det fallet att vi sätter ribban på en helt annan nivå än vad regeringen gör. Nämnda nivå kommer också att vara en förhandlingsfråga mellan olika länder där de flesta av de nuvarande EU-länderna kommer att sätta ribban långt under den svenska, vilket då kan leda till ett avsevärt lägre skydd för oss.

Vi anser, precis som tidigare, att alla gemensamma konsumentskyddsregler skall vara utformade som miniminivåer. Konsumentskyddet är viktigare än den inre marknaden.

6 Konsumenträttigheter även i praktiken

Mål och inriktning: Sverige skall verka för att konsumentlagstiftning och konsumentpolitiska beslut får genomslag även i praktiken inom EU. I detta ligger bl.a. att en offentlig marknadskontroll skall bedrivas i samarbete mellan medlemsstaterna och att sanktioner skall gälla över hela gemenskapen. Ett effektivt samarbete om marknadskontroll bör komma till stånd också internationellt. Konsumenternas möjlighet till eget agerande för att hävda sina intressen med rättsliga eller andra medel är också av stor betydelse i detta sammanhang. Samråd mellan medlemsstaterna om genomförandet av konsumentskyddande lagstiftning bör ske systematiskt.

Regeringens skrivelse handlar mer om kontroll och sanktioner än om att ge positiva incitament att följa den lagstiftning som redan finns. Som tidigare nämnts kan det föreligga skillnader mellan olika länder och konsumenters rättsliga ställning i olika länder. Det är viktigt att regeringen i det här fallet inte ger avkall på det konsumentskydd vi nu har i Sverige till förmån för en lägre nivå för att höja nivån generellt i EU-länderna. Inget land skall behöva sänka sin nivå på skyddslagstiftning för konsumenterna.

7 Konsumentinflytande

Mål och inriktning: Sverige skall verka för en utökad och systematisk konsultation av konsumentföreträdare inom berörda politikområden på EU-nivå och för att konsumenterna skall kunna påverka villkor och förhållanden på marknaden. Sverige skall också verka för att reglerna om finansiellt stöd på EU-nivå bättre anpassas till konsumentorganisationernas situation.

Vad gäller inflytandemålet i den svenska handlingsplanen för konsumentpolitik är regeringens förslag till mål formulerat som en process snarare än som ett önskvärt tillstånd, vilket är olyckligt. Att överföra denna process även till EU-nivån kan leda till att processen för att nå det önskvärda tillståndet, dvs. att konsumenterna har ett reellt inflytande, kan gå för sakta.

Miljöpartiet anser precis som regeringen att konsumentorganisationerna spelar en mycket väsentlig roll och att de finansiella stöden på EU-nivå måste anpassas till organisationernas situation. EU-stöd får inte innebära att övriga offentliga stöd dras in. Något besynnerligt i sammanhanget är att den svenska konsumentpolitiken i dagsläget har för mycket betoning på statliga verk och myndigheter.

Exempelvis sitter Konsumentverket i EU och representerar den svenska konsumentrörelsen i en arbetsgrupp i EU där det från andra länder sitter folkrörelser. Vi anser att det är fel organisation i sammanhanget.

8 Utbildning och vägledning

Mål och inriktning: Det är ett gemenskapsintresse att konsumenterna har bra kunskaper när de agerar på den inre marknaden. Sverige skall därför verka för bättre utbildning, vägledning och information. Insatserna på EU-nivå bör främst avse ett systematiskt erfarenhetsutbyte. De särskilda insatser som vidtas på EU-nivå bör ha en stark nationell och lokal förankring.

Det är positivt att Sverige skall verka för bättre utbildning, vägledning och information för konsumenter. Detta torde gälla även information om de EU-ledda konsumentinsatserna. En institution som nämns i skrivelsen som få svenskar torde känna till är Konsument Europa (under Konsumentverket) som arbetar med konsumenters rättigheter i Europa. Kommissionens arbete, och det informationsmaterial som kommer därifrån, torde inte heller vara särskilt känt hos allmänheten. Vi anser att det är av stor vikt att information skall vara lättillgänglig, och finnas nära konsumenterna. Vi bör genom befintliga, väl kända och betrodda lokala konsumentorganisationer ge information både om svenska regler och EU-regler. Konsumenten skall helst inte behöva vända sig till flera instanser.

9 Ett förstärkt genomslag för konsumenternas intressen

Mål och inriktning: Sverige skall verka för att konsumenternas intressen får genomslag i EU-institutionernas arbete och för att de tillvaratas inom ramen för övriga politikområden. Kunskap om konsumenternas förhållanden och om marknaden bör inhämtas systematiskt som underlag för prioriteringar på konsumentområdet.

Det är viktigt att konsumentfrågor hanteras även inom andra politikområden och att kommissionen tänker inrätta en övergripande arbetsgrupp för konsumentpolitik. Det är också positivt att regeringen vill understryka vikten av att konsumenternas intressen skall komma fram inom jordbrukspolitiken och när det gäller ekologiskt hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

10 Produktsäkerhet och standardisering

Mål och inriktning: Sverige skall verka för en effektiv marknadskontroll och ett utvecklat skadeförebyggande arbete i Europa.

Ett ökat konsumentinflytande i europeisk och internationell standardisering är angeläget. Barns säkerhet bör ges hög prioritet. Det är vidare viktigt att tjänsters säkerhet blir föremål för gemenskapslagstiftning.

I Sverige ligger vi i förhållande till vissa andra länder långt fram när det gäller att ta hänsyn till konsumenternas intressen. I vissa fall ligger vi dock sämre till. Det gäller t ex sådant som strålande apparater (mikrovågsugnar, mobiltelefoner, etc.). Inte någonstans i regeringens skrivelse nämns försiktighetsprincipen, som bör vara en vägledande princip, särskilt för ett land som vill gå i bräschen för miljö- och hälsoskydd i Europa. När det gäller de strålrelaterade konsumentfrågorna måste vi tillstå att vi i Sverige ligger efter många andra länder och att vi därför lätt framstår som skenheliga dubbelmoralister i övrigas ögon när vi talar om miljö- och hälsoskydd. Det är dags att vi tar itu med frågan både på nationell basis och i EU-samarbetet för att ge trovärdighet åt det vi säger oss stå för.

När det talas om konsumenter och energi är det vanligtvis med grund i trygga elleveranser, dvs. att hushåll och företag, får sina elleveranser utan avbrott. Däremot talas det sällan om hur säker energikällan, eller transporten av energin, är för konsumenterna. Till exempel ses kärnkraftssäkerhet inte som en konsumentfråga. Det är något vi anser bör finnas med i produktsäkerhetsarbetet.

11 Särskilt om livsmedel

Mål och inriktning: Sverige skall fortsatt verka för att konsumenternas krav sätts mer i fokus i samband med hanteringen av och informationen om livsmedel och för att konsumenternas intressen tydligare skall integreras i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det finns mycket som är positivt i regeringens skrivelse. Vi vill dock betona några frågor ytterligare. Den första är ursprungsmärkningen, som av många konsumenter lyfts fram som synnerligen viktig både för att bedöma utifrån vilka kvalitetskriterier produkten är framställd och för att kunna ta miljöhänsyn utifrån det transportarbete som krävts för att få produkten till kunden.

Trots detta finns inte tillfredsställande regelverk på området. Vi anser att regeringen bör arbeta inom EU för att ursprungsmärkning, samt information om eventuella transporter, skall finnas på alla livsmedel inom en snar framtid. Om konsumenterna skall kunna göra medvetna ställningstaganden behöver de full information om de varor och tjänster som finns på marknaden.

I den mån genmanipulerade livsmedel över huvud taget tillåts anser vi att det är av största vikt att ett fungerande märkningssystem snarast införs. Med hänvisning till bristande kunskaper om effekter på hälsa och biologisk mångfald vill vi dock i första hand ha ett moratorium gällande denna typ av produkter. Detta bör vara den ståndpunkt som Sverige driver i EU.

Halva EU:s budget upptas av jordbrukets bidrag. Dessa är inriktade på produktion för volym och kvantitet i stället för kvalitet. EU:s jordbrukspolitik har blivit ett skolexempel på hur storskalighet, monokulturer, bristande djurskydd och bristande miljöhänsyn, med dumpning av överskotten i tredje världen (medan deras grödor i stället möts av EU:s skyhöga tullmurar), blockerar de fördelar en mer lokal produktion och konsumtion skulle medföra, och den står i bjärt kontrast till en globalt solidarisk världshandel som gynnar konsumenter i hela världen. En genomgripande reform både vad omställning till långsiktig ekologisk hållbarhet och vad strukturen på bidragssystemet beträffar, är mycket angelägen. (Se motion 2001/02:MJ518 Mat och hälsa.)

12 Marknadsföring och information

Mål och inriktning: Sverige skall verka för att ett dynamiskt europeiskt regelverk kommer till stånd som innefattar krav på att företag i sin marknadsföring följer god sed på marknaden och lämnar relevant konsumentinformation. Sverige skall också verka för effektiva kontrollmöjligheter i varje medlemsstat.

Det är viktigt att detta dynamiska regelverk inte försämrar våra nuvarande regler, avseende t.ex. restriktioner för TV-reklam riktad till barn och reklam om alkohol och tobak.

13 Konkurrenskraftiga priser

Mål och inriktning: Sverige skall verka för att Europas konsumenter erbjuds ett brett utbud av varor och tjänster av god kvalitet till konkurrenskraftiga priser.

Det uppkommer ofta ett motsatsförhållande mellan god kvalitet och konkurrenskraftiga priser. Det är vår bestämda uppfattning att konsumenternas säkerhet och hälsa alltid går före vinstintresset. Tyvärr delas inte denna uppfattning av alla, vare sig i Sverige eller i de övriga EU-länderna.

14 Köprättsliga och andra civilrättsliga frågor

Mål och inriktning: Sverige skall bevaka den praktiska tillämpningen av de gemensamma bestämmelserna om konsumentköp och näraliggande frågor samt aktivt tillvarata konsumentskyddsintresset i diskussionen om harmonisering av europeisk avtalsrätt.

Även i detta fall är det viktigt att det handlar om minimiregler så att inget land behöver sänka sin nuvarande skyddsnivå och har rätt att höja den.

15 Särskilt om elektronisk handel

Mål och inriktning: Sverige skall noga följa den praktiska tillämpningen av den gemenskapslagstiftning som rör konsumenternas intressen i samband med elektronisk handel och verka för ett utökat administrativt samarbete i Europa och globalt om dessa frågor. Konsumentskyddet bör ligga på samma nivå vid elektronisk handel som vid traditionell handel.

Med tanke på den elektroniska handelns ännu mer gränsöverskridande karaktär är det positivt med ett utökat administrativt samarbete med övriga länder, inte bara EU. Miljöpartiet håller med regeringen om att konsumentskyddet bör ligga på samma nivå vid elektronisk handel som vid traditionell handel, men vi anser som sagt att den gemensamma nivån skall vara en miniminivå.

16 Finansiella tjänster och hushållens skuldsättning

Mål och inriktning: Sverige skall verka för att det konsumentskydd som byggs upp inom EU när det gäller finansiella tjänster får avsedd effekt och för att konsumenterna får ökade kunskaper på området. Tydlig information samt möjligheter till reklamation och tillgång till tvistlösning måste säkerställas. Problem i samband med hushållens skuldsättning bör bevakas även ur ett europeiskt perspektiv.

Begreppet finansiella tjänster innefattar främst sådana som tillhandahålls av banker, försäkringsbolag, kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag samt andra finansiella institut. Den konsumentpolitiska kommittén som hade i uppdrag att se över konsumentskyddet rörande finansiella tjänster kom med flera bra förslag som sedan inte återfunnits vare sig som förslag eller i nya utredningar.

Vi anser att det är beklagligt och uppmanar regeringen att beakta dessa i EU-samarbetet. Vi menar att regeringen i EU bör driva att det skall införas ett generellt krav på att kreditkostnaden skall anges i landets valuta.

17 Tjänster i allmänhetens intresse

Mål och inriktning: När tjänster i allmänhetens intresse liberaliseras inom EU till förmån för ökad konkurrens och lägre priser skall Sverige verka för att konsumentintressena beaktas fullt ut och i samma takt och för att tillgång för alla säkras. Studier och utvärderingar som belyser effekterna av liberaliseringen av denna typ av tjänster för konsumenterna bör genomföras på EU-nivå.

Även i detta fall anser vi att kortsiktiga vinstintressen inte i något fall får äventyra konsumenternas säkerhet. Försiktighetsprincipen väger alltför lätt mot ekonomiska intressen när det gäller dessa tjänster, t.ex. elleveranser, telekommunikationer. Vindkraft är säkrare för konsumenterna än kärnkraft, nedgrävda kablar är säkrare än luftburna, etc. Den snabba utbyggnaden av master för mobiltelefonin, i kombination med alla högspänningsledningar, kan i förlängningen ge upphov till att alltfler drabbas av elöverkänslighet t.ex.

Vi ser fram emot att den svenska regeringen driver frågan om studier och utvärderingar av liberaliseringens effekter, särskilt med tanke på att vi själva, som nämnts ovan, inte ligger särskilt långt framme när det gäller skyddet av konsumenternas hälsa. Vi efterlyser också en gemensam strategi för elnäts- och mastuppbyggnad (se ovan).

18 Tvistlösning

Mål och inriktning: Sverige skall stödja insatser på gemenskapsnivå och internationell nivå för att underlätta för konsumenterna att få sin rätt prövad på ett enkelt, snabbt och billigt sätt i eller utanför domstol.

Med en ökad rörlighet över gränserna uppkommer naturligtvis behov av att underlätta konsumenters möjligheter att reklamera en vara eller lösa andra tvister. Enligt regeringens skrivelse skall de tvister som avgörs utanför domstol hanteras genom Konsument Europa. Den institution allmänheten i första hand tänker på vid reklamationer är Allmänna reklamationsnämnden.

Vill man att det skall vara enkelt för konsumenten att få sin rätt prövad bör det också vara enkelt att hitta rätt organisation. Konsumenten bör kunna vända sig till en och samma instans för reklamationer/andra tvister för konsumentköp gjorda både i Sverige och i EU.

19 Ekologiskt hållbara konsumtions- och produktionsmönster

Mål och inriktning: Sverige skall fortsatt verka för att EU anlägger ett konkret miljöperspektiv på konsumentfrågorna och för att det för konsumentsektorn utarbetas en strategi för ekologiskt hållbar utveckling. En sådan strategi bör uppmärksamma förbättrad miljöinformation, varuprovning och kunskapsuppbyggnad avseende sambanden mellan hushållens agerande och påverkan på hälsa och miljö.

För att uppnå att EU skall anlägga ett konkret miljöperspektiv på konsumentfrågorna behövs det förmodligen en hel del arbete för att få övriga länder med på tåget. En strategi för ekologiskt hållbar utveckling för konsumentsektorn är positivt men förmodligen når vi snabbare framsteg om vi börjar med att utarbeta en sådan strategi för den svenska konsumentsektorn till att börja med.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 9 april 2002
Kia Andreasson (mp)
Per Lager (mp)	Marianne Samuelsson (mp)
Lars Ångström (mp)