med anledning av skr. 2002/03:126 Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen

Motion 2002/03:Ju17 av Johan Linander m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en decentraliserad tingsrättsorganisation.

2. Riksdagen beslutar om sådan ändring av 1 kap. 1 § rättegångsbalken att riksdagen skall ha beslutanderätten angående indelningen i domsagor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inte skall fatta några beslut om nedläggning av någon tingsrätt innan riksdagen har beslutanderätten angående indelningen i domstolar.

Inledning

Regeringen har åter upprättat, denna gång med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en skrivelse angående reformeringen av den nuvarande tingsrättsorganisationen. Tragiskt nog har regeringen än en gång kommit till slutsatsen att målet med reformeringen av tingsrättsorganisationen uppnås genom sammanläggningar. Det enda positiva med den lagda skrivelsen är förslaget om att minska den alltför stora Stockholms tingsrätt så att västerort överförs till Solna tingsrätt och söderort till Nacka tingsrätt.

Regeringen avser vidare, beklagligt nog, att slå samman Svegs och Östersunds tingsrätter samt Gävle och Sandvikens tingsrätter. Regeringen vill även minska antalet tingsrätter i Stockholms län från nio till sju genom sammanslagning av Handens och Huddinge tingsrätter samt Södra Roslags och Sollentuna tingsrätter. Närmast på tur för nedläggningar står tingsrätter i Värmland, Kalmar och Örebro län. Dylika destruktiva förslag beträffande tingsrättsorganisationen är något som Centerpartiet aldrig kan acceptera.

För Centerpartiet, med vår tydliga ambition att hela landet skall ha möjligheter att leva och utvecklas, är det av avgörande betydelse att slå vakt om närheten och tillgängligheten till hela rättsväsendet, inklusive domstolarna. Livskraft i hela landet förutsätter en god grundläggande samhällsservice, och ett väl fungerande rättsväsende är en väsentlig del i en sådan grundservice.

En fungerande domstolsorganisation

Kärnan i det så kallade medborgarperspektivet på domstolsväsendet är att det kan avgöra mål och ärenden snabbt och rättssäkert och att det dessutom är lättillgängligt. Det hade varit på sin plats om detta perspektiv också skulle varit den primära och yttersta utgångspunkten för regeringens reformförslag av domstolsorganisationen. Detta perspektiv har sorgligt nog inte tillmätts någon större betydelse i regeringens nu presenterade skrivelse.

Regeringen fortsätter envist att ha som utgångspunkt att större domstolar ger förutsättningar för en förbättrad verksamhet. Handläggningen påstås kunna förbättras vad gäller kvalitet, och också servicegraden anses öka. Det framhålls också att domstolens service till allmänheten kan förbättras och att säkerheten för dem som besöker domstolen eller arbetar där kan stärkas.

Det hade varit värdefullt, inte minst utifrån medborgarperspektivet, med en analys av de problem och andra svårigheter som en stor samlokaliserad domstol brottas med. Det är svårt att inse att kvaliteten i den dömande verksamheten skulle förbättras endast av det skälet att fler domstolsanställda vistas i samma tingshus, om det nu är detta som avses.

Påståendet att det skulle vara svårt för de små tingsrätterna att tillgodose allmänhetens krav på service saknar förankring i verkligheten. De små tingsrätterna har endast ett begränsat antal rättegångssalar. Det är inte svårt för dessa domstolar att uppfylla kraven på service vid förhandlingar och andra besök i domstolen. Det är lätt för var och en att inse att det snarare är så att en större domstol har svårare att erbjuda berättigad service till allmänheten. Det har till exempel Stockholms alltför stora tingsrätt visat med klar tydlighet. Här har till och med regeringen insett problematiken och föreslagit att denna tingsrätt skall minska. Det framstår emellertid som mycket märkligt att regeringen vill skapa allt större tingsrätter i landet.

Genom ett väl utbyggt nät av tingsrätter kan onödiga resor och tidsspillan undvikas. Detta är viktigt också för rättssäkerheten. Ett mer centraliserat domstolsväsende riskerar att redan alltför långa handläggningstider blir ännu längre. Detta har konsekvenser för bland annat vittnens trovärdighet.

Domstolsväsendet behöver självklart reformeras och moderniseras. Samhällets komplexitet ökar hela tiden. Att domstolsväsendet måste fungera i en föränderlig värld är emellertid inte någon nyhet. Den säkerligen viktigaste orsaken till denna dramatiska ökning av förändringstakten i samhällslivet är informationstekniken.

Operativa processer, liksom administrativa processer, måste kontinuerligt utvecklas och förbättras. Behovet av utbildning ökar givetvis i samma takt. Förändringar får emellertid inte ske på bekostnad av medborgarnas berättigade krav på närhet och tillgänglighet till hela rättsväsendet. Informationstekniken gör det också möjligt att behålla och utveckla ett decentraliserat domstolsväsende.

Vad som ovan anförts om en decentraliserad tingsrättsorganisation bör ges regeringen till känna.

Politisk förankring

Centerpartiet är berett att ta sitt ansvar för domstolsväsendets modernisering. Emellertid måste förändringar i domstolsorganisationen föregås av riksdagens ställningstagande i varje enskilt fall.

Det goda i dagens domstolsorganisation måste tas tillvara. Utgångspunkten skall därvid vara ett decentraliserat domstolsväsende. Centerpartiet anser att det är av största vikt att större förändringar av domstolsorganisationen får en bred politisk förankring. Därför bör varje förändring av domstolsorganisationen föregås av ett riksdagsbeslut. Denna ordning bör komma till uttryck i lagtext. Riksdagen bör därför besluta om sådan ändring av 1 kap. 1 § rättegångsbalken att riksdagen skall ha beslutanderätten angående indelningen i domsagor.

Det är klart otillräckligt och oacceptabelt att regeringen endast fortlöpande informerar riksdagen om pågående och planerade reformer. Riksdagen måste kunna påverka och ha inflytande över reformarbetet. Intill dess riksdagen har återtagit rätten att besluta om sådana förändringar skall det inte vara möjligt för regeringen att lägga ned någon tingsrätt. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 10 juni 2003
Johan Linander (c)
Eskil Erlandsson (c)	Viviann Gerdin (c)
Kerstin Lundgren (c)	Agne Hansson (c)
Claes Västerteg (c)	Margareta Andersson (c)