med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik

Motion 2002/03:Sf5 av Bo Könberg m.fl. (fp)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 8

2 Förslag till riksdagsbeslut 9

3 Inledning 9

4 Humana förslag försenas 10

5 Vidarebosättning – s.k. kvotflyktingar 11

6 Människosmuggling och offer för människohandel 11

7 FN:s kommitté mot tortyr 12

8 Arbetskraftsinvandring 12

9 Gemensam och human europeisk flyktingpolitik 12

10 Sverige kan och skall vara ett föredöme 13

11 Viseringsregler inom EU 14

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den långsamma beredningen av förslaget om en vidgad anhöriginvandring är oacceptabel samt att regeringen snarast bör tillsätta den tidigare utlovade utredningen om att vidga flyktingbegreppet till att omfatta förföljelse på grund av kön och sexuell läggning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att utlännings- och medborgarskapsärenden, med beaktande av Lagrådets synpunkter från oktober 2002, snarast skall överflyttas från Utlänningsnämnden till förvaltningsdomstolar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. kvotflyktingar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot människosmuggling.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om offer för människohandel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen skall återkomma till riksdagen med en samlad analys av vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige inte i framtiden skall fällas av FN:s kommitté mot tortyr.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en human gemensam europeisk flyktingpolitik.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige skall vara ett flyktingpolitiskt föredöme inom EU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att aktivt verka för att korta listan över viseringspliktiga länder.

3 Inledning

I regeringens skrivelse om den svenska migrations- och asylpolitiken (nedan skrivelsen) redovisas statistiska fakta över bl.a. antalet asylsökande och migrationsströmmarna i världen. Skrivelsen innehåller även en rent formell redogörelse för vad som sker på det migrationspolitiska området.

Folkpartiet ser med oro på den negativa trend som präglat europeisk flyktingpolitik under senare år. Asylrätten har blivit alltmer utsatt för kritik och angrepp. I flera länder har asylrätten inskränkts som en följd av en allmänt invandrar- och flyktingfientlig opinion. Även i Sverige har sådana tendenser gjort sig gällande i den allmänna debatten, och den svenska asylprocessen fungerar i dag inte tillfredsställande. Långa handläggningstider och skönsmässighet i beslutsfattandet skapar psykiskt lidande för asylsökande, och de som drabbas allra värst är barnen. Trenden måste vändas. Regeringen har ett ansvar för att se till att den gemensamma europeiska flyktingpolitiken blir så human som möjligt, och Sverige skall vara ett flyktingpolitiskt föredöme. Tyvärr framgår det dock av skrivelsen att ett par regelförändringar som skulle humanisera den svenska flyktingpolitiken försenats.

Nedan följer de synpunkter och förslag som föranleds av skrivelsen. Vi vill dock i sammanhanget även hänvisa till vår motion 2002/03:Sf256 Liberal flyktingpolitik, där Folkpartiet liberalerna för innevarande riksmöte föreslagit en rad genomgripande förändringar av den svenska asyl- och flyktingpolitiken såvitt avser bl.a. tolkning av flyktingbegreppet, förslag till lagändringar för att vidga begreppet humanitära skäl och för att garantera att barnets bästa även gäller asylsökande barn, mottagande av asylsökande, asylprocessen samt anhörig- och arbetskraftsinvandring.

4 Humana förslag försenas

Det framgår av skrivelsen att ett par förslag som regeringen utlovat som skulle humanisera svensk flyktingpolitik har försenats. Den parlamentariska Anhörigkommittén har i delbetänkandet Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13) föreslagit att invandringsmöjligheterna för anhöriga skall vidgas. Regeringen har hitintills inte presenterat något förslag trots att remissbehandlingen avslutats. Under våren 2002 utlovade migrationsministern att regeringen skulle utreda möjligheten att vidga flyktingbegreppet så att de som förföljs av kön eller sexuell läggning också skulle omfattas. Någon utredning tillsattes aldrig och migrationsministern har i riksdagsdebatt nu återtagit sitt tidigare löfte. Redan 1999 föreslog en utredning, i betänkandet Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16), att en ny instans- och processordning skulle införas. Efter många turer fattade regeringen till slut i juni 2002 beslut om en lagrådsremiss angående införandet av en ny instans- och processordning. Förslaget har sedermera fått kritik från Lagrådet. Folkpartiet liberalerna anser självklart att Lagrådets synpunkter skall beaktas men vill samtidigt framhålla att nödvändiga lagändringar bör genomföras på ett så skyndsamt sätt som möjligt så att en rättssäker och human asylprocess äntligen kan bli verklighet.

Det är oroande att regeringen synes kunna agera beslutsamt när det gäller migrationspolitiska förslag av mera restriktiv karaktär men att förslag som syftar till att humanisera den svenska flyktingpolitiken försenas. Riksdagen bör ge regeringen till känna att den långsamma beredningen av förslaget om en vidgad anhöriginvandring är oacceptabel samt att regeringen snarast bör tillsätta den tidigare utlovade utredningen om att vidga flyktingbegreppet till att omfatta förföljelse på grund av kön och sexuell läggning. Dessutom bör riksdagen ge regeringen till känna att utlännings- och medborgarskapsärenden, med beaktande av Lagrådets synpunkter från oktober 2002, snarast skall överflyttas från Utlänningsnämnden till förvaltningsdomstolar.

5 Vidarebosättning – s.k. kvotflyktingar

År efter år misslyckas regeringen med att uppfylla de åtaganden om att ta emot s.k. kvotflyktingar som riksdagen fastställt. Riksdagen har under budgetåren 2001 och 2002 till regeringen anvisat medel motsvarande kostnader för vidarebosättning av 1 840 personer per år. Under 2001 överfördes 1 279 personer till Sverige och under januari till september 2002 har 713 personer överförts. Den senare siffran visar att det är högst sannolikt att Sverige misslyckades med att uppnå målet om att ta emot 1 840 kvotflyktingar också 2002.

Regeringen konstaterar i skrivelsen att UNHCR bedömer att det finns ett mycket stort behov av ytterligare platser för vidarebosättning. Trots detta konstaterande misslyckas alltså regeringen med att uppfylla de mål som riksdagen slagit fast och anvisat medel för. Någon närmare tillfredsställande förklaring till varför målen inte nås ges inte. Riksdagen bör mot bakgrund därav ge regeringen till känna att den skall återkomma med en förklaring till riksdagen om varför de uppsatta målen om mottagande för vidarebosättning inte nås.

6 Människosmuggling och offer för människohandel

Under senare år har vi kunnat bevittna de tragiska resultat som en alltmer omfattande människosmuggling till Europa medfört. Vid flera tillfällen har människor som sökt ett bättre liv i den rika världen påträffats döda i containrar eller på båtar. Den restriktiva flyktingpolitiken i Europa är den främsta förklaringen till den omfattande människosmugglingen. Starkt bidragande till utvecklingen är förutom viseringsreglerna även det s.k. transportörsansvaret. Det senare innebär att transportörerna tvingas ansvara för prövningen av personers flyktingskäl. Tyvärr har debatterna som följt efter olika tragedier i alltför hög grad kommit att fokusera på hur människosmugglarna skall bekämpas istället för att fokusera på bristerna i medlemsländernas nuvarande migrations- och asylpolitik. Självfallet är det viktigt att med kraft bekämpa de kriminella ligor som ligger bakom människosmugglingen. Åtgärder mot människosmugglarna får dock inte användas som ett instrument för att ytterligare försvåra för människor på flykt att ta sig till Europa. Sverige måste ta initiativ till att fokusering för tullarbetet inom EU och gränskontrollen inom EU förskjuts mot säkerhet för människor.

Människohandel är en modern form av slaveri där människor hänsynslöst utnyttjas, och Folkpartiet välkomnar det starka engagemang som den svenska regeringen visat i arbetet mot människohandel. När det gäller offer för människohandel föreslog Anhörigkommittén i sitt slutbetänkande Människosmuggling och offer för människohandel (SOU 2002:69) att det skall införas en särskild bestämmelse i utlänningslagen om att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får ges en utlänning om det med hänsyn till genomförandet av en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål kan anses befogat. Folkpartiet ser det som angeläget att lagändringar genomförs som ger möjlighet att lagföra dem som låter människor bli handelsvaror. Det nu sagda bör riksdagen ge regeringen till känna.

7 FN:s kommitté mot tortyr

Klagomål mot Sverige har vid 20 tillfällen prövats inför FN:s kommitté mot tortyr, och det finns för närvarande åtta öppna ärenden mot Sverige. Vid nio fall har kommittén uttalat kritik mot Sverige. Detta är utomordentligt allvarligt. Regeringen anför visserligen i skrivelsen att en noggrann analys görs av varje ärende där kritik riktats mot Sverige för att tortyr skulle ha förekommit. Men någon samlad analys ges inte i skrivelsen om orsaken till att Sverige fällts i anmärkningsvärt många ärenden. Riksdagen bör ge regeringen till känna att regeringen skall återkomma till riksdagen med en samlad analys av vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige inte skall fällas i framtiden.

8 Arbetskraftsinvandring

Undersökning efter undersökning visar att samtliga västeuropeiska länder kommer att ha ett stort behov av arbetskraftsinvandring för att klara tillväxten och välfärden i framtiden. För den enskilde som saknar skyddsbehov kan arbetskraftsinvandring vara en möjlighet att få skapa sig en ny framtid i Sverige och andra västeuropeiska länder. Genom att öppna för arbetskraftsinvandring skulle dessutom trycket på asylsystemet minska. Trots detta berör knappt skrivelsen ämnet arbetskraftsinvandring. Förklaringen är enkel – regeringen har låst sig i frågan och väljer att blunda för verkligheten. I sammanhanget vill vi hänvisa till vår motion 2002/03:Sf216 Ett Sverige öppet för arbetskrafts- och anhöriginvandring. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att regeringen bör ta initiativ för att öppna Sverige för arbetskraftsinvandring.

9 Gemensam och human europeisk flyktingpolitik

Folkpartiet välkomnar EU:s arbete med att inrätta en gemensam europeisk flyktingpolitik. Vi tror att en samordning av migrations- och asylpolitiken med en gemensam praxis är en förutsättning för en liberalisering av politiken inom hela EU. Europas regeringar har ett gemensamt ansvar för att alla flyktingar ges ett människovärdigt mottagande. Inget av EU:s medlemsländer kan svära sig fritt från ansvar när flyktingar söker skydd hos dem.

Arbetet med att utforma en gemensam migrations- och asylpolitik i EU befinner sig i en formativ fas. Att värna asylrätten på Genèvekonventionens grund måste i alla lägen vara utgångspunkten för en gemensam europeisk flyktingpolitik. Det kan aldrig ersättas med aldrig så kraftfulla åtgärder i andra avseenden.

Gång på gång lägger dock enskilda medlemsländer fram förslag med den föga liberala utgångspunkten att försöka begränsa migrationsströmmarna till den europeiska kontinenten. Förslagen har utgått från missuppfattningen att särskilt de västeuropeiska staterna samt USA, Kanada och Australien haft en relativt omfattande invandring och tagit emot många asylsökande, trots att vi vet att alla de stora flyktingmottagarländerna ligger i tredje världen. För liberaler, vars målsättning är en ökad rörlighet för människor utan hindrande gränser och andra barriärer, är det naturligt att Sverige skall motarbeta de restriktiva förslagen.

Praxis för beviljandet av asyl är olika i olika EU-länder. I verkligheten har flyktingpolitiken successivt stramats åt i hela Europa. De senaste årens skärpning av asylpolitiken är oroväckande. Idag skyfflas människor runt som boskap mellan olika länder för att få söka asyl. Därför behövs en gemensam flyktingpolitik så att alla medlemsländer tvingas ta ansvar. För att det skall bli verklighet måste de mest solidariska länderna sätta normen.

Det arbete som inletts inom EU och dess medlemsstater att på plats bekämpa orsakerna till att människor tvingas fly välkomnas av Folkpartiet. Inom EU skall vi vidare verka för att mobilisera omfattande stöd till de människor som tvingas på flykt genom ett mer direkt stöd till grannstater som ger dem skydd. Detta är inget alternativ, utan utgör ett komplement, till att ge människor som faktiskt flyr skydd.

Vi anser att den svenska regeringens uppgift i det omfattande lagstiftningsarbete som nu pågår är att ständigt arbeta för en så human europeisk migrations- och asylpolitik som möjligt. Sveriges roll borde vara att vända den negativa trend som präglat EU-ländernas flyktingpolitik de senaste åren. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

10 Sverige kan och skall vara ett föredöme

Det är centralt att konstatera att EU:s regler på migrations- och asylområdet är minimiregler. Sverige och andra länder har således alltid möjligheten att införa ett mer solidariskt regelverk i de fall då den gemensamma politiken är alltför restriktiv. Den svenska regeringen kan således inte använda EU som argument för att strama åt den svenska migrations- och asylpolitiken. Sverige bör tvärtom verka för att vara ett föredöme på det flyktingpolitiska området. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

11 Viseringsregler inom EU

EU:s strikta visumpolitik utgör ett stort hinder för människor att ta sig till Europa och gör att människosmugglingen ökar. Grundregeln måste vara att människor har rätt att resa in fritt i EU, inte tvärtom. Inom några år kommer arbetskraftsbristen i EU att bli akut. Därför är det också viktigt att vi bejakar och välkomnar människor som kommer till medlemsstaterna för att söka arbete.

Idag krävs visering för resa till Sverige från flertalet länder i världen. Den gemensamma listan över viseringspliktiga länder har växt ytterligare med Sveriges anslutning till Schengenavtalet. Bland de viseringspliktiga länderna finns alla de varifrån de flesta asylsökande i Sverige och EU kommer. Det är uppenbart att viseringspolitiken används för att göra det svårare för människor med skyddsbehov att söka asyl i Västeuropa. Listan över viseringspliktiga länder får inte tillåtas växa ytterligare. Sverige måste aktivt verka för att färre länder omfattas av viseringsplikten. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 5 februari 2003
Bo Könberg (fp)
Linnéa Darell (fp)	Solveig Hellquist (fp)
Anne-Marie Ekström (fp)	Nyamko Sabuni (fp)
Erik Ullenhag (fp)