Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik

Motion 2002/03:Sf8 av Mona Jönsson m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 2002/03:28
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
2003-02-05
Bordläggning
2003-02-06
Hänvisning
2003-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av de migrationspolitiska målen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förvar.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om UNHCR.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning gällande arbetskraftsinvandring.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handläggningstiderna vad gäller uppehållstillstånd på grund av arbetsmarknadsskäl.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anhöriginvandring.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om människosmuggling.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om människohandel.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av bostadsersättning och dagersättning.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskolan.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gymnasieskolan.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om harmoniseringen av migrationspolitiken inom EU.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa generösare regler vad gäller familjeåterförening.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheten att införa ett s.k. humanitärt visum.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om besök i Sverige.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Dublinkonventionen.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om övriga skyddsgrunder.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om återvändande.

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att korta handläggningstiderna hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av förändringen av skyddet för kvinnor i anknytningsärenden.

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att socialtjänsten kopplas in i ett tidigt skede.

  22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att handläggningstiden inte bör överstiga tre månader för ensamkommande barn.

  23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge gömda barn och deras familjer amnesti.

Inledning

Varje år lämnar regeringen en skrivelse om migrations- och asylpolitik. Man skriver där bl.a.: Verksamheten skall präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens mänskliga rättigheter. Miljöpartiet kan inte hålla med om att detta stämmer med verkligheten och vi måste därför kommentera vissa avsnitt.

Flyktingsituationen är en väldigt speciell situation. Ofta förekommer en mångfald av rykten och sanningar om hur man skall bete sig när man just precis har kommit till ett nytt land. Här krävs stor kunskap och lyhördhet av dem som tar emot och då man exempelvis gör bedömningar av personers trovärdighet.

Att lämna sitt land är oftast ett stort steg. Trots politisk förföljelse, etnisk rensning krig eller andra stora katastrofer väljer ändå många människor att in i det sista stanna kvar i sitt land. Många fler än man kan tro vill också återvända till sitt land så snart minsta indikation finns på att det börjar bli möjligt att göra det.

Bakgrund

Migrationspolitikens mål

Regering och riksdag har lagt fast målen i migrationspolitikens inriktning enligt nedanstående.

Enligt skrivelsen är migrationspolitikens mål att:

  • migration till och från vårt land kan ske i ordnade former,

  • asylrätten i Sverige och i ett internationellt perspektiv värnas,

  • den reglerade invandringen upprätthålls samt

  • harmoniseringen av flykting- och invandringspolitiken inom EU ökar.

I arbetet med att uppfylla målet skall verksamheten präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens mänskliga rättigheter.

Miljöpartiet är dock inte ense, vilket vi har påpekat ett flertal år, angående ordningsföljden av dessa mål. Enligt Miljöpartiet borde prioritetsordningen istället vara enligt följande:

Migrationspolitikens mål är att:

  • verksamheten skall präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens mänskliga rättigheter,

  • asylrätten i Sverige och i ett internationellt perspektiv värnas,

  • migration till och från vårt land kan ske i ordnade former,

  • harmoniseringen av flykting- och invandringspolitiken inom EU ökar.

Miljöpartiet anser vidare att det inte skall vara ett mål i sig att den reglerade invandringen upprätthålls, därför bör denna målformulering strykas.

Detta skulle också stämma bättre med Genèvekonventionen, barnkonventionen och konventionen om mänskliga rättigheter.

Förvar

I förra årets migrationsskrivelse 2001/02:5 fanns ett avsnitt angående förvar men där saknas ett problematiserande angående förvarstagande, i denna skrivelse finns förvar överhuvudtaget inte med. Vi påpekade då att det exempelvis inte diskuteras praxis och de förutsättningar som idag gäller för förvarstagande. Är det rimligt att man på grund av att man inte kan bevisa sin identitet, att det krävs en mer omfattande utredning eller att det finns risk att personen kommer att gå under jorden sätter någon i förvar? De asylsökande skall inte behandlas som brottslingar och därmed inte heller fråntas sin frihet.

Miljöpartiet anser att en bortre tidsgräns bör införas samt att stor restriktivitet bör tillämpas när det gäller att ta personer i förvar. Det skall föreligga synnerliga skäl såsom att personen är kriminell. Att frånta en människa hennes rörelsefrihet är en kränkande handling.

Det främsta skälet till att ta asylsökande i förvar är beslut om att avvisningar och utvisningar skall verkställas; man vill med andra ord helt enkelt hindra människor från att gömma sig. Ungefär en tredjedel av de asylsökande tas numera i förvar och andelen har ökat sedan Migrationsverket tog över verksamheten från polisen 1997.

Varken vuxna eller barn får tas i förvar så att barn skiljs från båda sina föräldrar, däremot är det tillåtet att skilja barnet från en av sina föräldrar. Att vara barn i asylprocessen är att leva under stor press. Att se sin eller sina föräldrar låsas in är att leva med stor rädsla. Därmed finns det än starkare skäl att inte ta vuxna med barn i förvar.

UNHCR

Miljöpartiet saknar i skrivelsen stöd för att Sverige, i EU-sammanhang, skall verka för att bidragen till UNHCR inte på något sätt minskar. Det är viktigt att man fortsättningsvis skall kunna hålla en hög nivå på sin verksamhet.

Arbetstillstånd

Arbetskraftsinvandring

Att principerna för arbetskraftsinvandringen bygger på en proposition från 1968 visar på att det är dags att se över detta å det snaraste.

Miljöpartiet saknar initiativ och planering från regeringens sida angående det framtida behovet av en arbetskraftsinvandring. En plan bör arbetas fram för hur arbetskraftsinvandring kan komma att ske i ordnade former. Därför menar vi att detta bör förberedas inom en parlamentarisk utredning.

Miljöpartiet anser att arbetskraftsinvandringen skall präglas av en generell öppenhet med lika möjligheter för kvinnor och män från alla yrkesgrupper. Vi anser inte att vi skall skapa ett system för elitgästarbetare. Den som vill skall oberoende av yrkestillhörighet beredas möjlighet att arbeta i Sverige. Därmed anser vi att de förslag som regeringen avser att återkomma med bör vara i den riktning som vi beskriver ovan. Det föreligger långa handläggningstider vad gäller uppehållstillstånd på grund av arbetsmarknadsskäl. Detta bör regeringen se över snarast och även komma med förslag till åtgärder.

Ny instansordning och processordning i utlänningsärenden

Miljöpartiet anser att Utlänningsnämnden skall läggas ned och att asylärenden överföras till förvaltningsdomstol. Processen skall ske genom ett tvåpartsförfarande, muntlig förhandling och öppenhet. Nedläggningen bör ske ytterst skyndsamt och vara en högt prioriterad fråga hos regeringen.

Transportörsansvar

Anhörigkommittén, som även skulle behandla transportörsansvaret, hann inte börja med frågan innan Sveriges regering hade förhandlat färdigt med EU om sanktioner mot flygbolag, som låter fel personer följa med planet.

Miljöpartiet är starkt emot skärpta regler vad gäller transportörsansvar. Vi anser att det är myndighetsutövande. Personal på flygbolag har varken kompetens eller som arbetsuppgift att gallra bort personer, vilka kan betraktas som s k illegala flyktingar. Det finns även klara risker för rasism i utövandet. Personer med mörkare hudfärg, hår och ögon kommer troligen tyvärr att i högre grad bli kontrollerade än de med ljusare hudfärg etc.

Miljöpartiet anser att regeringen inte skall lägga fram ett förslag om skärpta regler vad gäller transportörsansvar, och vi kommer att motsätta oss ett sådant förslag.

Anhöriginvandring

Miljöpartiet är kritiskt till att invandring av anhöriga fortfarande skall vara reglerad. Denna reglering bör avvecklas snarast. Personer som bor lagligt i Sverige skall ha rätt att förenas med sina anhöriga från andra länder utan att staten lägger hinder i vägen. Familjer skall kunna hålla ihop och familjebegreppet ser olika ut i olika kulturer. Familjerna bör få bestämma själva vilka familjemedlemmar som skall förenas med dem som redan bor i Sverige.

Miljöpartiet är kritiskt till att det inte införs samma regler för anhöriginvandring för alla s k anknytningspersoner som bor i Sverige. Som det är idag görs ingen prövning när medborgare i andra EU-länder, som har flyttat till Sverige, vill förenas med nära anhöriga. Det måste det däremot göras när det gäller en svensk medborgare boende i Sverige med anhöriga utanför EU.

Vi är också bekymrade över förslaget om att införa regler om att anknytningspersonen skall avkrävas försörjningsansvar, under två års tid, för sina anhöriga som vilkor för att de skall beviljas uppehållstillstånd. Detta kommer vi att återkomma till när och om förslaget blir verklighet.

Miljöpartiet anser också att kravet på seriositetsprövningar och integritetskränkande anknytningsutredningar skall upphöra.

Människosmuggling och offer för människohandel

Enligt Miljöpartiets uppfattning har Sveriges och övriga EU-staters migrationspolitik blivit alltmer restriktiv under de två senaste decennierna. Många som vill resa till Sverige för att söka asyl eller återförenas med sina anhöriga kan inte resa in på lagligt sätt. Antingen är de rädda för avslag på sin asylansökan redan vid gränsen eller också har de sökt visum eller uppehållstillstånd från hemlandet och fått avslag. De anlitar istället resebyråer eller smugg­lare. Dessa hittar sedan lämpliga vägar för att de sökande skall kunna resa in i Sverige. Om Sveriges migrationspolitik vore generösare behövdes inte sådana smugglingsresor.

Om straffen höjs kommer troligtvis smugglingen inte att minska utan fortsätta till högre kostnader och på farligare sätt för migranterna. Ju hårdare regler, desto mer utrymme för människosmugglarna.

Mot bakgrund av den mängd av regler som redan finns, för att försvåra resor över gränser, innebär skärpta straff att synen på invandring är förenad med kriminalitet.

Brott enligt 10 kap. utlänningslagen är riktade mot staten. Miljöpartiet kan se att straff för människosmuggling skall skärpas med hänsyn till att smugglingen ibland medför livsfara för migranterna. Men i 3 kap. brottsbalken finns emellertid redan idag straff för brott mot liv och hälsa. Exempelvis är straffen för grov misshandel maximalt tio års fängelse, grovt vållande till annans död maximalt sex års fängelse och grovt vållande till kroppsskada max fyra års fängelse. Därför behöver straffen för människo­smuggling inte höjas i utlänningslagen med hänvisning till den fara smugglingen kan medföra för migranterna.

Vad gäller människohandel anser Miljöpartiet att det är inhumant att de personer som är offer för människohandel inte kan beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl. Därför anser vi, precis som Anhörigkommittén, att dessa kvinnor – det handlar oftast om kvinnor – skall kunna beviljas permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl. Alltför många av dessa kvinnor återvänder till ren misär och utfrysning och med psykiska och ev. fysiska skador som kan ge men för livet om de inte får adekvat hjälp och stöd.

Flyktingstatus för personer förföljda på grund av kön eller sexuell läggning

Miljöpartiet är mycket positivt till att det kommer författningsändringar angående personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, så att dessa skall kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års Genève­konvention. Mer om detta under avsnitt 2.3 Skyddsgrunder.

Mottagande och introduktion för flyktingar

Mottagande, boende och verksamhet

Alltid när det är fråga om effektivitet i behandling av människor måste man vara upp­märksam på att humanitet inte sätts på undantag. Mottagandet och hela asylprocessen måste, vare sig det blir utvisning eller ej, präglas av respekt för alla människors lika värde, tolerans och ett gemensamt rättssystem. Mottagandet är tillika en viktig del av den framtida integreringen.

Asylsökande som väljer att inte bo på Migrationsverkets anläggningar erhåller en bostadsersättning. Den är idag för ensamstående 500 kronor per månad och för en familj 1 000 kronor per månad. En dagersättning om 71 kronor lämnas också för att täcka behovet av mat, kläder och annat. Man kan också få bidrag till kollektivtrafikkort.

Nivån vad gäller dagersättningar dels för boende, dels för uppehälle är idag mycket låg och stämmer inte med de faktiska kostnaderna.

Beslutet om bidragsnivåerna till asylsökare i Sverige togs 1994 och har inte förändrats sedan dess. Det är hög tid att bidragen ses över och ändras till en rimlig nivå. Någon annan möjlighet att försörja sig finns oftast inte då vi vet att det är mycket svårt att få arbete för den med utlandsklingande namn och som kanske dessutom inte talar särskilt bra svenska, vilket gäller de flesta asylsökande. Regeringen bör se över bidrags­nivåerna och återkomma med ett förslag där dessa är något mer verklighetsanpassade.

Dagersättning kan reduceras på grund av att personen – utan giltigt skäl – inte deltar i den obligatoriska verksamheten. Det finns exempel på fall där dagersättningen blivit indragen på grund av att personen varit sjuk eller att barnen varit sjuka. Detta anser vi kränkande då personen egentligen haft, som vi ser det, giltigt skäl för att inte delta. Att omyndigförklara människor på detta sätt är kränkande.

Mottagandet måste också innehålla moment av terapeutisk vård när så behövs, för både vuxna och barn. Att snabbt få hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser är en förutsättning i många fall för att bli återställd. Detta i sin tur kommer att underlätta en ev. integrering eller förbättra personernas möjlighet till ett friskt liv i hemlandet vid ett ev. avslag på uppehållstillstånd.

Särskola

Vi anser att även asylsökande barn skall ha en fullgod undervisning precis som de barn som är bosatta i Sverige. Barn som inte är folkbokförda och som är i behov av att gå i särskola har inte heller samma rätt som svenska barn. Av 7 kap. 2 § specialförordningen framgår att skolstyrelsen får medge att ta emot sådana barn. I proposition 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång skriver man: Specialskolmyndigheten har rätt att besluta om mottagande av aktuella barn i specialskolan. Det förekommer att barn tas emot i dessa skolor.

Men barn som inte är folkbokförda har således ingen rätt till utbildning inom särskolan. Vi anser att detta skall genomföras som en rättighet.

Barn med behov av rehabilitering och habilitering får i för liten utsträckning den hjälp och stöd de behöver om det inte kan anstå. Men tanke på att funktionshindrade barn och vuxna kan befinna sig i vänteläge i ett par års tid så kan deras sjukdoms­situation förvärras i och med att de inte får den vård de behöver. Detta skall också ingå i de tjänster som erbjuds från landstinget och kommunen till asylsökande.

Gymnasieskola

I skrivelsen skriver man att ungdomar i gymnasieåldern erbjuds gymnasieersättande verksamhet genom Migrationsverkets försorg. Många av de ungdomar som kan och vill erbjuds undervisning i ordinarie gymnasieskola.

Miljöpartiet menar att alla ungdomar i gymnasieåldern, dvs. t.o.m. det år man fyller 20 år, skall erbjudas undervisning i ordinarie gymnasieskola. Undervisning skall kunna erbjudas så att det anpassas efter de asylsökande ungdomarnas behov och kunskapsnivå. Enbart gymnasieersättande verksamhet är inte tillräckligt, detta även för att underlätta den fortsatta integreringen i det svenska samhället samt att se till att dessa ungdomar inte kommer efter i sina gymnasiestudier.

Harmoniseringsarbetet inom EU

Miljöpartiet de Grönas grundsyn är att människor skall kunna röra sig fritt över gränserna och vistas, arbeta och studera i det land de önskar. Detta gäller såväl länder inom EU som länder utanför EU. Miljöpartiet har därför motsatt sig att Sverige tillträdde Schengenkonventionen och motsätter sig införandet av varje bestämmelse som innebär att det blir svårare att röra sig över gränserna. Miljöpartiet anser inte att migrationspolitiken skall harmoniseras inom EU. Varje medlemsstat måste få forma sin egen migrationspolitik.

I stället för att gå i spetsen för en humanare och mänskligare migrations- och flykting­politik som Miljöpartiet kräver, är det stor risk att Sverige ger avkall på sin nationella politik till förmån för en mer restriktiv enligt EU. Exempel på detta är frågan om transportörsansvaret och Dublinkonventionen.

Familjeåterförening

Då det nya förslaget tar större hänsyn till medlemsstaternas nuvarande lagstiftning och system gäller de s.k. minimireglerna. Det är därför inget som hindrar Sverige att införa mer generösa regler. Se mer under punkt 1.6.

Viseringsfrågor m.m.

Humanitärt visum

Humanitärt visum skulle innebära, om det infördes, en möjlighet för presumtiva flyktingar att snabbt lämna ursprungsregion eller transitländer som inte erbjuder dem skydd. Detta genom att t.ex. kunna söka humanitärt visum via svenska ambassader, i de fall då det inte är rimligt att låta sökande vänta ut hela asylprocessen utomlands. Möjlighet att ge ett visum direkt måste finnas, om personen kan göra gällande att han eller hon annars skulle utsättas för mycket grava hot till liv och frihet. Med detta visum skulle den skyddsbehövande kunna åka till Sverige helt legalt, där en fullständig asylprocess skulle genomföras. Miljöpartiet anser att regeringen bör se över huruvida Sverige skulle kunna införa humanitärt visum.

Besök i Sverige

Miljöpartiet är inte av samma åsikt som regeringen vad gäller tillämpning av visering. Regeringen menar att den generella praxis som Migrationsverket tillämpar innebär att besök av föräldrar, barn och syskon till någon som bor i Sverige normalt beviljas. Men från länder där avhoppen erfarenhetsmässigt är många gör Migrationsverket en mer restriktiv bedömning än för sökande från andra länder. Miljöpartiet anser att det är diskriminerande att inte samma regler gäller alla länder. Om det är så att någon hoppar av under ett besök får man behandla den personens asylskäl vid detta tillfälle. Att utestänga hela grupper från att besöka sina släktingar på grund av ovanstående skäl finner vi oacceptabelt.

Om Sverige sägs sträva efter att tillämpa en generös och human viseringspolitik men ställer upp onödiga hinder för exempelvis släktingar att träffas, måste en ändring ske med det snaraste.

Asylfrågor

Dublinförordningen

Dublinkonventionen ställer till stora problem och lidande för asylsökande, om de talar om att de kommer från ett annat EU-land. Så snart man varit i t.ex. Danmark eller Tyskland (länder som Sverige ingått avtal med om hur man tillämpar konventionen) kan Sverige omedelbart skicka tillbaka dem dit. Hänsyn tas då inte till om man har anhöriga i Sverige, eller om första mottagarlandet omedelbart skickar tillbaka till misär, tortyr eller t.o.m. död.

Följderna av en ensidig, allt snävare, tolkning av Dublinkonventionen har Miljöpartiet pekat på i tidigare motioner. Varje medlemsstat har rätt att med den sökandes samtycke pröva en asylansökan som framställs till den, även om prövningen inte åligger staten enligt Dublinkonventionen. Sverige bör i vissa fall använda sig av den möjligheten, vilket inte sker idag.

Skyddsgrunder

I skrivelsen saknas ett resonemang huruvida regeringen anser att de tre skydds­kategorierna, dvs. enligt 3 kap. 2 §, förutom flyktingar fungerar tillfredsställande. Miljöpartiet menar att de inte gör det. I debatten hänvisar man ofta till att även om personer inte fått uppehållstillstånd på grund av dessa skäl så har de många gånger fått det på grund av humanitära eller något annat skäl. Men många med solklara skäl som hör hemma under ovan nämnda kategorier får avslag. Vi menar att dessa paragrafer bör användas och också göras kända som skäl för asyl.

Till exempel skydd för förföljelse på grund av sitt kön. Kvinnor som bryter mot traditionella sedvänjor hotas många gånger till livet eller mister livet genom bland annat s.k. hedersmord. Att de förföljs på grund av sitt kön torde inte behöva ifrågasättas. Många kvinnor som uppvisar dessa skäl blir trots den nya paragrafen utvisade, de blir inte trodda av myndigheterna. Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör uppmärksamma nämnda problematik till berörda myndigheter.

En annan kategori under denna paragraf är kvinnlig könsstympning. I Sverige har ett fåtal kvinnor fått uppehållstillstånd därför att de riskerar att bli omskurna. Men vi har också sänt tillbaka unga kvinnor till länder där de med största sannolikhet kommer att bli stympade. Även här måste ett humant och mänskligt perspektiv genomsyra ärendehanteringen av de asylsökande och ge flickorna skydd av lagen.

Att få skydd i Sverige med anledning av rädsla för förföljelse på grund av homosexualitet borde vara en självklarhet. Detta skall gälla oavsett om man har visat det öppet i hemlandet eller först här i Sverige vågat leva ut sin sexuella läggning. Det skall inte vara nödvändigt, så som det varit med ett flertal iranska män, att de först när de gått ut i medierna och därmed blivit kända homosexuella fått uppehållstillstånd.

Åtgärder mot olaglig invandring

Runt omkring i världen förföljs, torteras och förtrycks människor hela tiden. Ibland resulterar detta i att hundratals människor dör när de försöker fly från sitt land. Detta är inte acceptabelt! En värld där egenintresset sätts före solidaritet är inte en bra värld. Miljöpartiet vill ha en värld där det finns plats för alla människor. Många flyr då med hjälp av människosmugglare och kommer till Sverige som s.k. illegala invandrare. Ingen människa kan vara illegal, speciellt inte om hon är på flykt. Se vidare under punkt 1.7.

Återvändande

De allra flesta vill återvända till sitt forna hemland när fred slutits eller när den förtryckande makten avgått. Återvändande till varje pris kan aldrig vara, och får aldrig vara, ett mål i sig för Sveriges del. Att kräva att folk återvänder trots att inte förutsättningar i hemlandet finns är inte humant. Att återvända när ens bostad inte längre finns, när elektricitet och avlopp inte fungerar, när det inte finns några arbeten att söka, när sjukvård knappt existerar eller i samband med att vintern är i antågande är inte humant. Det måste finnas förutsättningar för att leva i landet och framför allt ekonomiska förutsättningar att bygga upp landet. Därför menar Miljöpartiet att ett krav på återvändande alltid måste ses ur den asylsökandes perspektiv; vilka förutsättningar finns för att börja ett anständigt liv i det gamla hemlandet? Även faktorer såsom kulturella oroligheter måste beaktas som exempelvis äktenskap över religiösa och etniska gränser utgör. Vi måste även hjälpa till med återuppbyggandet av exempelvis krigshärjade länder för att göra det möjligt att återvända.

Miljöpartiet vill påpeka vikten av att Utrikesdepartementet och berörda myndigheter noga tar reda på vilka förhållanden den enskilde personen återvänder till.

Asylprövning och mottagande av asylsökande i Sverige

I skrivelsen saknas det ett avsnitt, trots att det tagits upp i andra sammanhang, om nödvändigheten av att korta handläggningstiderna både för Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Det är omänskligt att människor skall behöva i genomsnitt ca ett år i första instans. Sedan väntar alltför många upp till flera år innan de slutgiltigt får veta om de får stanna eller ej. Handläggningstiderna måste kortas och det nu!

Anknytningsärenden

I skrivelsen saknas en redogörelse för hur skyddet för kvinnor i anknytningsärenden har förändrats i samband med förslagen i samband med prop. 1999/2000:43.

Skyddet skulle i och med detta förbättras men har, vad vi fått erfara, inte förändrats nämnvärt i praktiken. De kvinnor som innan de två obligatoriska åren lämnar sin man p.g.a. av att de misshandlats eller att barnen misshandlats, men som precis som alla andra fall av kvinnomisshandel har svårt att bevisa att så har skett, har inte fått det särskilt mycket lättare att få uppehållstillstånd och hjälp. Dessa kvinnors och barns behov av skydd behöver tas på största allvar och därmed stärkas och utökas. Många gånger väntar dödshot eller utfrysning från familjen och dessutom finns kanske endast prostitution som möjlig inkomstkälla. Miljöpartiet var kritiskt till propositionens förslag som vi inte ansåg var tillräckliga.

Mottagningsvillkor för asylsökande

Barn i asylprocessen

I skrivelsen tas de förändringar som gjorts angående ensamkommande barns situation upp. Men det saknas ett mer utförligt avsnitt om barn generellt i asylprocessen. En del har gjorts vad gäller utbildning av Migrationsverkets handläggare etc. men det finns fortfarande stora brister i vad gäller att tydliggöra barn i asylprocessen. Vilka skäl har vägt för eller emot ett bifall ur barnets perspektiv, har barnet hörts och på vilket sätt skulle ett avslag påverka barnet? Vi anser vidare att asylprocessen behöver göras mer barnvänlig. När barn intervjuas skall det göras av personal som har särskild kompetens att tala med barn. Ytterligare insatser vad gäller utbildning om barnets bästa och hur detta skall hanteras krävs.

Vad gäller de ensamkommande barnens situation, så behöver den belysas ytterligare. Eftersom barnen ofta är otrygga och mår dåligt på andra sätt, riskerar ett tillfälligt uppehållstillstånd att kraftigt försämra barnets möjligheter att utvecklas och integreras i Sverige. Det är av stor vikt att socialtjänsten kopplas in när en asylutredning startar, så att barnet får den hjälp som behövs.

Därmed bör det också ses över huruvida de kommuner som tar emot ett flertal barn får extra resurser tilldelade. Dessutom bör handläggningstiden inte vara längre än tre månader.

Gömda barn tas inte heller upp i skrivelsen. Trots att antalet barn som lever gömda har minskat anser vi att de barn som idag lever gömda tillsammans med sina familjer bör få amnesti eller uppehållstillstånd av humanitära skäl. Barn som lever gömda lever under mycket svåra förhållanden och under stor press. Argumentet att föräldrar skulle utnyttja sina barn i asylprocessen och få amnesti genom att gömma sig är ett cyniskt påstående. De allra flesta föräldrar utsätter inte sina barn för stora påfrestningar i onödan, att välja att gå under jorden vittnar mer om den rädsla etc. som föräldrarna känner för att skickas tillbaka. Ge gömda barn och deras familjer amnesti!

Elanders Gotab, Stockholm 2003

Stockholm den 5 februari 2003

Mona Jönsson (mp)

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Ulf Holm (mp)

Gustav Fridolin (mp)


Yrkanden (23)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av de migrationspolitiska målen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i som i motionen anförs om förvar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vad som i motionen som anförs om UNHCR.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utredning gällande arbetskraftsinvandring.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Delvis bifall
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handläggningstiderna vad gäller uppehållstillstånd på grund av arbetsmarknadsskäl.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen om vad som i motionen anförs anförts om anhöriginvandring.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag, Avslag, Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om människosmuggling.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 8
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om människohandel.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 9
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om översyn av bostadsersättning och dagersättning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 10
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 11
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gymnasieskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 12
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om harmoniseringen av migrationspolitiken inom EU.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 13
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa generösare regler vad gäller familjeåterförening.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 14
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheten att införa ett s.k. humanitärt visum.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 15
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om besök i Sverige.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 16
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Dublinkonventionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 17
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om övriga skyddsgrunder.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 18
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om återvändande.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 19
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att korta handläggningstiderna hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 20
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av förändringen av skyddet för kvinnor i anknytningsärenden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 21
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att socialtjänsten kopplas in i ett tidigt skede.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 22
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att handläggningstiden inte bör överstiga tre månader för ensamkommande barn.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 23
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge gömda barn och deras familjer amnesti.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.