med anledning av skr. 2002/03:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag

Motion 2002/03:N1 av Ingegerd Saarinen (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hur företagens kostnader för att hantera regelverket skall minska.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företagets uppgiftsskyldigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny mätmetod.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hastigheten i regelförenklingsarbetet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör göra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.

Ny målsättning för regelförenklingsarbetet

Intresset för regelförenkling är i tilltagande i många länder. Är byråkratin för omfattande och regelverket för krångligt växer inte småföretagen i den utsträckning som det är önskvärt. En jämförelse som genomförts mellan tio OECD-länder, varav Sverige är ett, visade att svenska småföretag med 20–49 anställda har en av de högsta administrativa kostnaderna av de jämförda länderna.

Kostnaden för ett svenskt företag med 1–19 anställda för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och miljöreglerna är ca 30 000 kronor per år. För företag med 20–49 anställda ligger kostnaden på ca 21 000 kronor per anställd och år medan den relativa kostnaden för företag med upp till 500 anställda ligger på ca 6 000 kronor per anställd och år. Adderar vi dessa siffror för alla företag så ligger företagens kostnader för att administrera lagar, regler och föreskrifter på minst 50 miljarder kronor per år.

Företagen har ca 20 000 sidor företagsregler att hålla reda på. 2 500 av dessa ändras eller kommer till varje år.

Företagen i Sverige är inte ensamma om att ha problem med kostnader för att hantera reglerna. Många länder har samma situation. Men allt fler länder uppmärksammar problemen och försöker göra något åt dem.

I Holland har parlamentet beslutat att företagens kostnader för att hantera regelverket skall minska med 25 procent på en permanent bas. De första 10 procenten togs under den förra fyraårsperioden. I Belgien har ett liknande mål satts upp. På många håll i våra konkurrentländer pågår ett aktivt arbete för att minska företagens regelbörda.

Vi föreslår att målet för regelförenklingsarbetet ska vara att företagens kostnader för att hantera regelverket minskar, redan under 2004. Kostnaderna bör därefter minska ytterligare, under mandatperiodens gång. Regeringen bör återrapportera till riksdagen om utvecklingen i arbetet.

Den månatliga skattedeklarationen

En regel som fortfarande gör det onödigt svårt för framför allt småföretag är att den månatliga skattedeklarationen måste vara bokförd på skattemyndighetens skattekonto senast på förfallodagen, annars tas en förseningsavgift ut på 1 000 kronor och företagaren debiteras dessutom en kostnadsränta. Det innebär att företagaren varje månad måste räkna och planera bankdagar för att vara säker på att betalningen kommer in i rätt tid. Inte minst vid helger kan det innebära stora problem för företag med dålig likviditet. Att bankerna inte arbetar snabbare bör inte drabba företagaren.

Som ett led i att förbättra företagarklimatet bör det därför räcka om betalningen av företagets skatter görs på förfallodagen. Idag är det den dagen staten ska ha pengarna tillgängliga på sitt konto. Detta bör förändras senast år 2004.

Minska företagens uppgiftsskyldigheter

Företagens uppgiftslämnande måste minska och bli enklare. Grunddatabasutredningens förslag kan utgöra en viktig utgångspunkt. De innebär kortfattat att en registerbank med vissa ständigt förekommande företagsuppgifter, grunddata, upprättas som kan hämtas från myndigheter.

Ett noggrannare urval bör också ske vid periodvisa undersökningar som riktar sig till småföretag. Urvalstätheten bör varieras så att samma småföretag inte behöver störas mer än nödvändigt. Dessa förenklingar bör genomföras senast under 2004. Regeringen bör kontinuerligt återrapportera till riksdagen om utvecklingen i arbetet.

Förenkla företagarnas årliga skattedeklaration

Företagsredovisningen har förenklats på senare tid, men är fortfarande så komplicerad att småföretagare måste ta hjälp för detta ändamål. När andra inkomsttagare kan kryssa i en förenklad självdeklaration måste företagare fortfarande anlita kostsam expertis för ändamålet, även om deras inkomster är ringa. En komplicerad redovisning kan vara befogad för större företag, men för dem som inte tjänar mer än andra medelinkomsttagare, som vanligen tar ut en årslön motsvarande mindre än åtta basbelopp per år, bör deklarationen kunna göras enklare.

Målet bör vara att en soloföretagare skall kunna ges en förenklad självdeklaration. Det låter sig göras om skattemyndigheten i förväg kan använda och lagra uppgifter från andra myndigheter, banker och ränteinstitut. Dessa förenklingar bör genomföras senast under 2004. Regeringen bör kontinuerligt återrapportera till riksdagen om utvecklingen i arbetet.

Det saknas en tillförlitlig mätmetod

Det saknas en tillförlitlig mätmetod som kan visa hur regelbördan utvecklats under årens lopp. Det bör för detta ändamål utvecklas en ny mätmetod, färdig att använda redan under år 2003.

Simplexarbetets hastighet

Simplex har tidigare getts alltför små resurser. Arbetet har därför framskridit alldeles för långsamt. Vi vill se en ökad takt i regelförenklingsarbetet redan under år 2003, jämfört med tidigare år. Regeringen bör kontinuerligt återrapportera till riksdagen om utvecklingen i arbetet.

Anmäl Sverige till OECD-granskning

Regeringen anger sig i förra årets skrivelse (skr. 1999/2000:148) vara intresserad av att OECD genomför en oberoende granskning av Sveriges regelförenklingsarbete (OECD Reviews of Regulatory Reform). I årets skrivelse har denna avsiktsförklaring försvunnit. Detta är beklagligt och vi menar att Sverige snarast bör anmäla sitt intresse för denna granskning för att värdefull kunskap om Sveriges position internationellt ska bli tillgänglig. Regeringen bör lämna in en sådan anmälan någon gång under riksdagsåret 2002/03.

Stockholm den 22 oktober 2002

Ingegerd Saarinen (mp)