med anledning av skr. 2002/03:90 Nordiskt samarbete 2002

Motion 2002/03:U9 av Mona Jönsson (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att svenska ordförandeskapet under 2003 bör arbeta för en så snar lösning som möjligt på identifierade problemområden inom socialförsäkringssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att svenska ordförandeskapet skall arbeta för att snarast tillsätta/utse en direktkontakt dit människor som upplever gränshindersfrågor kan vända sig för att ge/få information, stöd och rådgivning.

Motivering

I skrivelsen finns ett avsnitt som handlar om socialpolitik och hälsovård. Här säger man att när det gäller gränshindersfrågor kommer det svenska ordförandeskapet under 2003 att arbeta för att den nordiska socialförsäkringsgruppen systematiskt identifierar och lokaliserar problemområden inom socialförsäkringssystemen och arbetar för en lösning av dessa.

Detta är något att välkomna eftersom det visat sig finnas ett antal problem på området. En svensk kvinna som studerar i Danmark skriver sig där för att det krävs i vissa situationer. När hon blir gravid har hon inte rätt till föräldrapenning, vilket hon skulle haft i Sverige, och blir därmed tvungen att söka socialbidrag. Hon har inte kvalificerat sig för danska förhållanden.

En man som bor nära norska gränsen och arbetar i Norge har inte rätt att ta ut föräldraledighet. Dessa är några exempel.

Nordiska konventionen om social trygghet ska väga tungt, och människor har anledning att tro att trygghetssystemen ska fungera över gränserna inom Norden. När det inte fungerar betyder det stora bekymmer för den enskilde. Enligt min åsikt måste det därför betonas starkare att en så snar lösning som möjligt måste till. Det är också viktigt att en samordning sker i förhållande till EU:s regler för sociala förmåner vid flytt till annat land.

Förutom att dessa gränshinder behöver överbryggas är det också viktigt att människor kan vända sig till någon särskild kontakt med sin fallbeskrivning. Det är viktigt eftersom Norden behöver samla in dessa verklighetsbeskrivningar och därmed kunna identifiera eventuella nya problemområden. Det är också viktigt att individer som drabbas i så hög grad som möjligt kan bibehålla förtroendet för systemen, kan få stöd och råd i sin speciella situation, samt information om hur processen fortskrider när det gäller förändring av regler.

Stockholm den 2 april 2003

Mona Jönsson (mp)