Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 2003/04:153 Reformeringen av tingsrättsorganisationen fortsätter

Motion 2004/05:Ju7 av Johan Pehrson m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 2003/04:153
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
2004-09-17
Bordläggning
2004-09-21
Hänvisning
2004-09-23

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skrivelsen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en parlamentariskt tillsatt domstolsutredning.

Motivering

"Reformeringen av tingsrättsorganisationen fortsätter" heter den här aktuella skrivelsen från regeringen. Det är just denna fortsättning av - enligt vår mening - godtyckliga sammanslagningar och nedläggningar av tingsrätter runt om i landet som vi i Folkpartiet liberalerna ställer oss kritiska till (bl a i motionerna 2003/04:Ju477 och 2003/04:Ju465). Nu har turen kommit till ytterligare ett antal orter i Örebro län, Gävleborg och Västra Götaland. Snart är det dags för Skåne.

I denna skrivelse, liksom i regeringens förra skrivelse (2002/03:126 Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen), gör regeringen bedömningen att målen med reformeringen av tingsrättsorganisationen i allt väsentligt uppnås genom sammanläggningarna och att reformeringen av den yttre tingsrättsorganisationen därför bör fortsätta. Regeringens slutsatser grundas på den granskning som Riksrevisionsverket redovisade i rapporten "Tingsrätter i förändring - granskning av tolv sammanslagna tingsrätter 1999-2001" (RRV 2002:9) och det efterföljande betänkandet "Förändringar i tingsrättsorganisationen - en utvärdering av sammanläggningar av tingsrätter 1999-2001" (SOU 2003:5). Folkpartiet liberalerna delar inte regeringens bedömning.

Behovet av en övergripande och långsiktig plan för tingsrättsorganisationen

Vi vill klargöra att vi anser det angeläget med en reformering av tingsrätts-organisationen - både gällande lokalisering med eventuella sammanslagningar som följd och avseende den inre organisationen med rekrytering, kompetensutveckling och specialisering. Vi kan däremot inte ställa oss bakom de förslag med fortsatta sammanslagningar och nedläggningar av tingsrätter som regeringen hittills har presenterat. I ovan nämnda utredningar har tydligt konstaterats att de mål som regeringen uppställt för de hittills gjorda sammanläggningarna endast delvis uppnåtts. I flera fall har sammanläggningarna dock inte medfört några förbättringar.

Regeringens mål om bibehållen tillgänglighet kan nog sägas ha uppnåtts till viss del, vilket helt enkelt beror på att de aktuella sammanläggningarna skett på orter med begränsade avstånd. Målet med samordning med andra myndigheter kan sägas vara delvis uppfyllt, men detta beror på att tingsrätter flyttats till platser där åklagare och häkten redan funnits lokaliserade. För polisens del har sammanslagningarna varit både positiva och negativa. Övriga mål såsom förstärkt beredningsorganisation, rekrytering och specialisering har inte uppnåtts i enlighet med regeringens förväntan. Att fortsätta med sammanläggningar bygger mera på antaganden om fördelar än på verkliga beslut.

Folkpartiet liberalerna står fast vid att det behövs en helhetssyn på tingsrätternas framtida organisation och en långsiktig, heltäckande plan för hela landet gällande eventuella kommande sammanläggningar. Vi saknar fortfarande ett sådant initiativ från regeringens sida. Det främsta målet med en reformering måste vara att inte bara bibehålla utan öka rättssäkerheten och effektiviteten i den dömande verksamheten. Detta uppnås bäst genom att slå vakt om en lokal förankring och satsa tillgängliga resurser på att effektivisera det inre arbetet i tingsrätterna. Med utgångspunkt från regeringens egen målsättning om att tonvikten i dömandet skall ligga i tingsrätterna kräver Folkpartiet liberalerna att både den yttre och inre organisationen i tingsrätterna utformas så att dömandet blir rättssäkert och effektivt.

Vi kan inte acceptera att ett så här väsentligt och ingripande reformarbete, som i högsta grad berör varje medborgare och hela samhället, fortgår utan tillräcklig politisk insyn och debatt. Ekonomiska motiv i form av besparingar är viktiga men får inte - som i Domstolsverkets skiss över ett reformerat domstolsväsende - utgöra huvudskäl för förändringar. Det är uppenbart att varken regeringen eller Domstolsverket har förståelse för vilket oerhört symbolvärde för hela rättsväsendet och rättssamhället, som de lokalt verksamma domstolarna har. För demokratins skull måste därför frågan belysas i ett större perspektiv. Vi anser att detta bör ske genom en parlamentariskt tillsatt utredning av hela den framtida domstolsorganisationen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

Folkpartiet liberalerna vill därför avvakta med ytterligare förändringar i tingsrättsorganisationen och säger således åter nej till regeringens nuvarande förslag om fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen.

Stockholm den 7 september 2004

Johan Pehrson (fp)

Torkild Strandberg (fp)

Karin Granbom (fp)

Jan Ertsborn (fp)

Helena Bargholtz (fp)

Cecilia Wigström (fp)

Yrkanden (2)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skrivelsen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en parlamentariskt tillsatt domstolsutredning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.