med anledning av skr. 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna

Motion 2003/04:Sf17 av Luciano Astudillo (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ta till vara de goda erfarenheterna från storstadssatsningen.

Motivering

Storstadspolitiken har varit framgångsrik och nödvändig för Malmö! Den har varit en viktig förutsättning för att vända den djupa kris Malmö befann sig i på mitten av 90-talet. Den har inneburit en omfördelning av resurser till bostadsområden med stora behov. Den har gjort det möjligt för kommunen att kunna pröva nya metoder och sätt för att bryta segregationen och utanförskapet och för att förbättra integrationen

Den statistiska uppföljningen av utvecklingen i de områden som omfattas av storstadssatsningen visar en positiv utveckling när det gäller förvärvsarbete och socialbidrag. Förvärvsfrekvensen i storstadssatsningens områden har ökat mer än i kommunen som helhet och mer än i riket, och behovet av socialbidrag i områdena har minskat mer än i kommunen som helhet och mer än i riket. Ökningen i förvärvsfrekvens för utrikes födda har de senaste åren varit dubbelt så hög jämfört med den för hela Malmös befolkning. Den positiva utvecklingen är glädjande, men det är i detta sammanhang viktigt att slå fast att förvärvsfrekvensen fortfarande är mycket låg i de aktuella områdena och andelen i behov av socialbidrag är fortsatt mycket hög.

Också på skolans område har förbättringar skett. Men andelen elever i de berörda områdenas skolor som inte uppnår behörighet för gymnasiestudier är fortfarande omkring 30 procent. I vissa skolor går andelen upp till 50 procent.

Så även om storstadssatsningen nu löper ut får inte storstadspolitiken försvinna, utan måste vidareutvecklas och stärkas. Det är helt nödvändigt.

Nya vägar till arbete

Genom de fyra AUC-kontoren, lokala arbets- och utvecklingscentra, i Malmö har man på ett nytt och framgångsrikt sätt mött de arbetslösa. Där har kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans hittat former för att öka arbetslösas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Utvärderingar pekar på mycket goda resultat.

Arbetssättet för att förbättra introduktionen för invandrare som Malmö också har kunnat utveckla tack vare storstadssatsningen kallas för Malmömodellen. Numera finns skräddarsydda program för nyanlända högutbildade akademiker och introduktionen för andra har också utvecklats, exempelvis inom branscher där det finns behov av arbetskraft. Även för andra grupper, med mycket sämre förutsättningar, har en positiv utveckling i form av individualisering och nivåanpassning skett. I dag bedrivs också en speciell form av modersmålsbaserad svenskundervisning för analfabeter och andra lågutbildade.

I projektform har man även provat att påbörja introduktionen för vissa asylsökande redan innan de beviljats uppehållstillstånd. Hittills har man kunna korta tiden från det att man fått uppehållstillstånd tills det att man blivit självförsörjande.

Mångfald som möjlighet

Malmö har också kunnat göra mångfalden till en strategisk tillgång för staden och till en viktig tillväxtfaktor. I dag får företag stöd av kommunen för att koppla mångfald till sin affärsstrategi som handlar om lönsamhet, om att rekrytera, behålla och utveckla kompetens, om att möta sina kunder samt om att skapa en kreativ arbetsmiljö där allas olikheter tillåts bidra.

En stor del av nyföretagandet i Sverige sker bland invandrare: Vart femte företag startas av svenskar med invandrarbakgrund. Dessa företag finns representerade i alla branscher.

IFS, Internationella företagare i Sverige, är en organisation som vill främja invandrarföretagandet i Sverige. Varje år bidrar IFS Malmökontor till att mer än 100 företag startas och att många invandrarföretagare beviljas krediter av banken för sina affärsidéer.

För Malmös vidkommande har stödet till IFS och satsningen på att stärka stadens näringslivskontor varit strategiskt viktiga både för att direkt minska arbetslösheten och för att mer långsiktigt skapa möjligheter för tillväxt och utveckling i staden.

Utbildning för framtiden

Skolan har en dubbel funktion för barn med utländsk bakgrund. Den ska inte bara förmedla ämneskunskaper, utan också förmedla kunskaper om och vägar in i det svenska samhället. Storstadssatsningen har gett staden bättre förutsättningar.

Genom speciella språkförskolor för barn som kommer från miljöer där svenska språket sällan pratas, genom att fördela resurser efter behov och genom andra projekt så som satsning på tvåspråkighet och studiestöd på modersmålet har Malmö försökt kompensera för de strukturella faktorer som vi vet ger effekt på barnens skolresultat.

Modersmålsundervisningen är också betydelsefull. Barn som har gått i förskolor som medvetet satsat på att utveckla barnens båda språk, och som konsekvent arbetat för att hjälpa barnen hitta en harmoni mellan, och ett förhållningssätt till, både den svenska kulturen och den kultur man har hemifrån, klarar sig bättre genom hela livet. Även här har storstadssatsningen varit positiv.

Vad händer nu?

Mycket av det som gjorts lokalt i Malmö har varit positivt. Introduktionen har utvecklats, arbetslösheten bland utrikes födda har minskat och skolan har vågat pröva nya angreppssätt.

Nytänkandet och nya lösningar får inte stå sig kort i relation till de gamla etablerade metoderna när storstadssatsningen löper ut. Här har regeringen och lokala beslutsfattare en viktig uppgift så att lyckade lösningar och erfarenheter ska få leva kvar.

Ett sätt är att vidareutveckla och fördjupa arbetet med lokala utvecklingsavtal. Detta arbetsätt har möjliggjort att olika parter kunnat samverka utifrån de lokala förutsättningarna som finns just i den specifika kommunen.

De goda idéerna, lärdomarna och nyvunna erfarenheterna måste spridas till de kommuner och stadsdelar som inte fått ta del av storstadssatsningen. Här har den särskilda utredaren som tillsatts ett viktigt ansvar.

Avslutningsvis måste regeringen bevaka utvecklingen i storstadssatsningens områden under kommande år och skaffa sig beredskap för att snabbt kunna agera om utvecklingen åter går åt fel håll.

Stockholm den 19 januari 2004

Luciano Astudillo (s)