med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Motion 2003/04:MJ43 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likvärdiga konkurrensvillkor för samtliga aktörer på spelmarknaden.

2 Bakgrund

Regeringen har nu presenterat en skrivelse som den kallar handlingsplan för hästsektorn. Rubriken saknar täckning i skrivelsens innehåll. Enligt vår mening är detta inget att sörja över. Farhågorna om politiska ingrepp och regleringar har vuxit sedan regeringen för drygt tre år sedan utlovade en hästpolitik. Nu föreligger en skrivelse med föga substans. Politik kan även vara att styra och reglera mindre. Vi förutsätter att regeringen skrinlagt eventuella planer på politiska ingrepp i de framtids- och tillväxtnäringar som är beroende av hästen och i stället ser till att de ges förutsättningar att utvecklas på egna villkor och efter egen styrka.

Svensk hästhållning bedrivs antingen av olika kategorier företagare eller som hobbyverksamhet enskilt eller i föreningsform. Ingen av dessa grupper är betjänt av en politiskt utformad handlingsplan för ytterligare en sektor. Det som behövs är i stället att villkoren för företagande och för hästhållning i övrigt generellt förbättras och att dessa verksamheter tas på allvar som delar i svenskt näringsliv.

Företag och organisationer inom hästsektorn har olika inriktning. De kan hålla hästar åt sig själva och andra, de kan bedriva ridskoleverksamhet, ge övriga utbildningar, bedriva avel, vara inriktade på tävlingar med totalisator i trav- och galoppsport, eller utan som dressyr eller körning. Därtill finns det en kringverksamhet runt hästanknutna verksamheter som att odla och transportera foder, bygga stallar och ridanläggningar och tillverka och sälja hästutrustning. Företagen har föga gemensamt förutom att hästen är en nödvändig del i företaget. De vitt skilda områdena och omfattningen av verksamheten visar att ambitionen med en handlingsplan för hästsektorn i bästa fall är svår att få substantiell, i värsta fall dömd att misslyckas. Skrivelsen indikerar att det förstnämnda kommer att bli resultatet.

För företagarna behövs ett bättre företagsklimat. Som för alla andra företagare är skattebelastningen stor. De flesta av företagen i hästbranschen är små familjeföretag. Där vet vi att fåmansbolagsregler medför högre skatter för just dessa företagare än för andra.

Emellertid är det inte bara ekonomiska incitament som behöver förbättras. Miljötillsynen är ofta ojämn mellan kommunerna och miljöbalkens tillämpning ofta alltför rigid. Djurskyddstillsynen lider av samma brister. För samtliga hästägare och hästhållare vore det fördelaktigt med klara spelregler, likabehandling och en rimlig tillämpning inom dessa områden.

Hästar är levande varelser och därmed beroende av ständigt näringsintag. De är stora konsumenter av vallfoder. Denna produktion drabbas liksom övrig växtodling av extra höga kostnader i Sverige på grund av särskatterna på växtnäring och på drivmedel. En sänkt kostnadsnivå i jordbruket vore därför värdefullt också för alla hästägare.

Totalt sett bättre villkor för hästanknuten verksamhet skulle dessutom medföra att fler människor kunde få sin utkomst på landsbygden.

Hästen skall inte underskattas som landskapsvårdare. Hästens mule är väl så effektiv som klövdjurens när det gäller att hålla betesmarker i hävd. Det är därför förvånansvärt att hästen diskriminerats när det gäller just hävd av betesmarker. Förändringen av EU:s jordbrukspolitik innebär, när den genomförs, att bidrag för hävd kommer att utgå per hektar. Om detta inte skulle bli fallet utan bidrag för hävd utbetalas på grundval av betande djur bör hästen ingå som ett av dessa.

Svensk spelmarknad är stadd i omvandling. De nationella monopolen kan inte längre upprätthållas vilket betyder att ATG:s särställning i längden inte kan upprätthållas. Dels öppnar gemensamhetslagstiftningen för spelbolag från andra EU-länder, dels medför Internetbaserat spel att aktörer från hela världen lätt når den svenska spelaren. Detta får konsekvenser för hästhållningen i Sverige eftersom ATG under åren avsatt stora summor för hästens och ridsportens främjande.

Tillskotten från ATG är viktiga för de svenska hästintressenterna. Det vore värdefullt om även konkurrenter till ATG avsatte motsvarande medel för att jämställa konkurrensvillkoren. Då drabbas inte svensk hästhållning. Ett sätt som kunde prövas är en licensiering av spelaktörer där licensavgiften fördelas i enlighet med ATG:s nuvarande avtal med staten. Den internationella konkurrensen kan också komma att tvinga fram en likformad beskattning av spelvinster för att spel inte skall förläggas till länder där skatterna är lägst. Är de svenska skatterna för höga riskerar svenskt spel att tappa i attraktionskraft. Medlen till hästintressenterna kommer då att minska. Vi förutsätter att regeringen följer utvecklingen.

Stockholm den 4 februari 2004
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)	Bengt-Anders Johansson (m)
Cecilia Widegren (m)	Jan-Evert Rådhström (m)
Anders G Högmark (m)	Ola Sundell (m)
Jeppe Johnsson (m)