med anledning av skr. 2005/06:131 En ändamålsenlig styrning och förvaltning för försvaret

Motion 2005/06:Fö8 av Jörgen Johansson och Staffan Danielsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en samordning mellan försvaret och näringslivet i s.k. OPS-lösningar för att höja kvaliteten inom försvaret samtidigt som tillväxten i näringslivet stimuleras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett förändrat arbetssätt inom försvaret vad gäller styrningen av materialrelaterade processer.

Motivering

Övergången till ett flexibelt insatsförsvar innebär att det krävs nya former för utveckling, anskaffning, avveckling samt försörjning av såväl tjänster som förnödenheter inom försvaret. En samverkan mellan försvaret, näringslivet och andra civila aktörer möjliggör ett sådant förbättrat resursutnyttjande. Med hjälp av olika finansieringsformer, ersättningsmodeller, riskfördelning, drift- och underhållsmodeller går det att utforma ett otal varianter av så kallade OPS-lösningar där privat och offentlig sektor ansvarar för olika delar. Arbetssättet medför en möjlighet att utveckla såväl svenskt näringsliv som effektiviteten inom försvaret. Detta bör ges regeringen till känna.

Försvarsmaktens nya inriktning baseras alltmer på en gemensam utveckling och anskaffning av material tillsammans med andra länder med liknande behov och krav. För att klara detta är OPS-lösningar redan en etablerad arbetsform i andra länder. Inriktningen gäller såväl utveckling av komplexa materialsystem som organisering av gemensamma funktioner. Sett i ett internationellt sammanhang skulle ett sådant här arbetssätt höja försvarets förmåga vid multinationella insatser. Vinsten med OPS-lösningar är alltså inte enbart monetär utan bidrar aktivt till en mer målinriktad insatsstyrka sett utifrån ett helhetsperspektiv.

Införandet av OPS-inriktat arbetssätt inom försvaret innebär en stor förändring av försvarets nuvarande arbetssätt, där såväl s.k. outsourcing av befintlig verksamhet som ny kompetens kommer att fordras. Industrins ökade ansvarstagande innebär att försvarets verksamhet i större utsträckning inriktas mot upphandling av olika system än vad som är fallet idag. Arbetssättets koppling till industrin medför också att forskning och utveckling sker på ett mer öppet sätt, vilket innebär en ökad stimulans av universitet och högskolor vid sidan av industrin.

Sverige som nationalstat är liten i jämförelse med andra länder. Trots det finns en försvarsinriktad industri som är internationellt framträdande. Dess produktion består dels av försvarsprodukter, dels av civil verksamhet. Möjlighet till tillväxt inom dessa företag, oaktat produktinriktning, är direkt beroende av försvarets utveckling. Vid en förändrad försvarsstruktur är det därför viktigt att göra en analys av hur möjligheten till en vidareutveckling av svensk industri kan skapas. Det är alltså en fråga om kraftsamling inom såväl offentlig som privat sektor för att uppnå bästa möjliga tillväxt för nationalstaten Sverige. Försvarssektorn är idag mycket teknikberoende. Utvecklingen inom tekniksektorn är såväl snabb som kostnadskrävande om tekniken ska hålla jämna steg med utvecklingen. En samverkan mellan försvaret och näringslivet inom såväl forskning och utveckling som produktion och underhåll är därför nödvändigt utifrån båda parters intresse. Mot den bakgrunden bör regeringen skyndsamt utarbeta ett ändamålsenligt styrsystem för försvaret avseende materialrelaterade processer i syfte att stärka såväl kvaliteten inom försvaret som det svenska näringslivets tillväxtmöjligheter. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 29 mars 2006
Jörgen Johansson (c)	Staffan Danielsson (c)