med anledning av skr. 2008/09:220 Kyrkoantikvariska frågor

Motion 2008/09:Kr9 av Leif Pagrotsky m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en långsiktig hållbar förvaltning av de skyddade kyrkobyggnaderna får konsekvenser när prästlönetillgångarnas villkor ändras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ur demokratisk synvinkel är viktigt med rätten till tjänstledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan.

Motivering

Vi anser det viktigt att Sveriges kyrkor hålls öppna och välvårdade.

Kyrkorna är hela folkets och därmed också statens angelägenhet. Medlemsutträden ur Svenska kyrkan minskar kyrkans resurser och ökar därmed risken för att kyrkorna ska förfalla. Det är i stället viktigt med nya former av lokalt engagemang för hembygdens kyrka. Den kan ju också komma att användas på nya sätt.

Besöken i kyrkan sker både för att delta i gudstjänster och i samband med dop, vigslar och begravningar. Men många kommer även till kyrkan vid personliga kriser eller vid kriser i samhället, av kulturhistoriskt intresse eller för att hitta en stunds stillhet. Det är viktigt att kunna hålla kyrkorna öppna och i gott skick i hela landet för att människors olika behov av kyrkorummet ska kunna tillgodoses.

Dagens samhälle har inneburit att många äldre och underhållskrävande kyrkor återfinns i gles- och avfolkningsbygder där skattekraften är låg. En viktig finansieringskälla för arbetet med att underhålla kyrkorna är de s.k. prästlönetillgångarna. Dessa är skog, jord och kapital som genom gamla donationer, många ända från medeltiden, förvaltas av kyrkan.

Avkastningen blev förr en del av prästens lön och därför kallas denna egendom fortfarande för prästlönetillgångar.

Dessa har genom århundradena varit en viktig finansieringskälla för församlingarna. Vid årsskiftet kan förutsättningarna ändras om avtalet inte får en fortsättning.

Millenniereformen mellan kyrka och stat innebar bl.a. att riksdagen stiftade en lag om att prästlönetillgångarna inte skulle beskattas under en tioårsperiod 2001–2010.

I proposition 1998/99:38 Staten och trossamfunden står följande att läsa:

För tiden därefter skall beskattningen ses över med utgångspunkt i principbeslutet stat–kyrka-reformen. En förlängning av undantaget förutsätter dock ett nytt riksdagsbeslut om förlängning eller modifiering av övergångsregeln.

När prästlönetillgångarna beläggs med skatt från årsskiftet förlorar församlingarna medel till underhåll av kyrkobyggnaderna. Vi är oroliga för vilka konsekvenser detta kommer att få för förvaltningen av kyrkobyggnaderna i framtiden. Förändringen riskerar att få allra störst konsekvenser i glesbygden eftersom de välbärgade stiften betalar ut den skattefria vinsten genom ett utjämningssystem till församlingarna med sämre ekonomi.

Rätten till tjänstledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan är av oerhört stor demokratisk vikt, detta för att kyrkan även framöver ska kunna rekrytera förtroendevalda inom alla samhällsgrupper.

Många viktiga beslut fattas inom Svenska kyrkan vad gäller såväl vården över vårt gemensamma kulturarv som begravningsverksamheten. Kyrkan kan ju också komma att användas på nya sätt. Rätten till tjänstledighet är ingen kostnad för staten.

Övergångsbestämmelsen om tjänstledigheten och lagen om skattefriheten löper ut i och med utgången av 2009.

Stockholm den 22 juni 2009
Leif Pagrotsky (s)
Lars Wegendal (s)	Nikos Papadopoulos (s)
Anne Ludvigsson (s)	Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)
Göran Persson i Simrishamn (s)	Anneli Särnblad (s)
Leif Pettersson (s)