med anledning av skr. 2018/19:144 Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Motion 2019/20:52 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa ytterligare utvärdering och granskning av Skolinspektionens uppföljningsarbete och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolinspektionen i uppdrag att särskilt prioritera uppföljningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Skolinspektionens uppdrag och ansvar för att säkerställa en hög kvalitet i skola och utbildning för barn, elever och vuxenstuderande är en av flera bärande delar i ett starkt skolsystem. Av denna anledning var Moderaterna drivande i myndighetens inrättande. Sedan dess har man föreslagit flera förändringar för att stärka uppföljningen av hur svenska skolor sköter sitt kunskapsuppdrag.

En central del av Skolinspektionens tillsynsansvar rör att följa upp att Skolinspektionens beslut resulterar i att åtgärder sätts in för att avhjälpa bristerna. I Riksrevisionens granskning av Skolinspektionens uppföljningsarbete konstateras flertalet brister, bl.a.:

• I mer än hälften av ärendena med brister i trygghet och studiero gör Skolinspektionen inget uppföljningsbesök utan avslutar ärendet utifrån huvudmannens skriftliga redovisning, trots att det då kan vara svårt att avgöra om en brist verkligen har avhjälpts.
• Huvudmännens skriftliga redovisning redogör sällan för resultatet av de åtgärder som vidtagits och det är ovanligt att Skolinspektionen inhämtat sådan information när myndigheten inte genomför uppföljningsbesök.
• Enligt Riksrevisionen motiverar Skolinspektionen i många fall inte beslutet att avsluta ett uppföljningsärende och det framgår sällan hur myndigheten har bedömt att bristerna är avhjälpta.
• Det finns enligt Riksrevisionen inte någon samsyn inom Skolinspektionen om hur beslut om avslut ska motiveras. Skolinspektionens direktiv om att avslutande uppföljningsbeslut ska motiveras har inte heller nått ut till alla inspektörer och avdelningar.

Redan 2013 konstaterade Riksrevisionen att en stor andel inspektörer, rektorer och huvudmän ansåg att Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut inte säkerställde att brister åtgärdats. Trots att myndigheten då svarade att de skulle inleda ett arbete för att utveckla sin uppföljning av tillsynsbesluten kvarstår samma problematik 2018 när Riksrevisionen följer upp sin granskning från 2013.

Att följa upp att brister är avhjälpta är en central del av myndighetens arbete för att säkerställa att alla elever får en utbildning som håller en hög kvalitet. Effekten av att Skolinspektionen avslutar ett ärende enbart med en skriftlig redogörelse som grund kan bli att hela tillsynen blir verkningslös.

I regeringens skrivelse hänvisar regeringen till myndighetens pågående och planerade arbete för att rätta till de brister som Riksrevisionen har konstaterat. Därutöver menar regeringen att inga ytterligare åtgärder behövs, förutom att följa upp arbetet med rekommendationerna vid myndighetsdialogen.

Moderaterna anser att detta inte är tillräckligt. Skälen till detta är att uppföljning av brister hos skolor och skolhuvudmän bör vara högprioriterat i myndighetens arbete och att Skolinspektionen under flera år inte har kommit till rätta med sitt uppföljningsarbete. Utifrån de brister som Riksrevisionen pekat på i sin granskning bör regeringen säkerställa att transparent utvärdering och granskning av Skolinspektionens uppföljningsarbete sker. Regeringen bör även ge Skolinspektionen i uppdrag att särskilt prioritera uppföljningsarbetet.

Kristina Axén Olin (M)
Maria Stockhaus (M)	Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Noria Manouchi (M)