Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 2019/20:3 Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet

Motion 2019/20:3405 av Andreas Carlson m.fl. (KD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Skrivelse 2019/20:3
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad
2019-10-18
Granskad
2019-10-21
Bordlagd
2019-10-22
Hänvisad
2019-10-23

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett gemensamt brottsbekämpande uppdrag till myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om öronmärkta medel för brottsbekämpning och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ansvarigt departement med uppföljningsansvar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sedan 2009 samverkar tolv myndigheter mot den organiserade brottsligheten, och under 2018 knöts ytterligare nio myndigheter till arbetet i ett nätverk. Samarbetet leds av Polismyndigheten och har haft god effekt och ökat kunskapen i respektive myndighet om hur den grova brottsligheten kan bekämpas. För att lyckas knäcka kriminaliteten räcker det inte med rent polisiära och straffrättsliga insatser utan många gånger är civilrättsliga insatser från civila myndigheter minst lika effektiva. När insatserna görs synkroniserat får de bäst effekt.

Riksrevisionen har granskat det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och kommit med ett par rekommendationer till regeringen. Riksrevisionen konstaterar att regeringens styrning uppvisar brister i det att det saknas uppdrag i regleringsbrev eller instruktioner till de samverkande myndigheterna, att finansiering saknas och att regeringen inte följer upp arbetet på ett ändamålsenligt sätt. Det finns heller ingen samordnande funktion, och inget departement har huvudansvar för arbetet. Regeringen anser dock att det inte finns någon anledning att följa Riksrevisionens rekommendationer. Deras slutsatser av kritiken är anmärkningsvärt svaga, då de endast konstaterar att regeringen avser att överväga om behov finns att vid lämpligt tillfälle se över instruktionerna för någon eller några av de berörda myndigheterna. Det är svårt att tänka sig en vagare formulering. Regeringen konstaterar vidare att [r]esultaten av samverkan är i vissa avseenden svåra att mäta, men tar trots det inte till sig av Riks­revisionens rekommendation att följa upp arbetet på ett mer strukturerat vis.

Riksrevisionen konstaterar att flera av myndigheterna har äskat pengar för att klara av det myndighetsgemensamma arbetet mot brott, men ingen har fått särskilda medel i budgeten för detta. Inte heller finns det i regleringsbreven instruktioner om att en del av budgeten ska ägnas åt arbetet. Faktum är att regleringsbreven till de berörda myndig­heterna helt saknar uppdrag om det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Myndigheterna anser att bristen på pengar och styrning försvårar deras uppdrag.

Kristdemokraterna anser att detta bör åtgärdas. Det myndighetsgemensamma arbetet mot den organiserade brottsligheten fungerar förvisso för tillfället. Men med en bättre styrning, avsatta medel och bättre uppföljning för att snabbt kunna åtgärda problem skulle det kunna fungera än bättre. Och det behöver också fungera bättre. Den organi­serade brottsligheten växer i Sverige och har fått fäste på oroväckande sätt. Det gäller både i systematiskt utnyttjande av ersättningssystem och spridande av tystnadskultur. Det gäller hur extremism får fäste. Den sammansatta bilden är att detta riskerar att få en systemhotade karaktär. Det är av yttersta vikt att alla tillgängliga åtgärder vidtas för att stoppa detta. Då duger det inte, som regeringen skriver, att avse att överväga om behov finns. Det krävs att regeringen har en mer aktiv roll i styrningen av det myndighets­gemensamma arbetet. Styrningen av arbetet ska inte bara fungera nu utan också under överskådlig tid. Med tolv samverkande myndigheter varav flera inte har brottsbekäm­pning som huvudsakligt uppdrag behöver framtida fallgropar undvikas. Genom att följa Riksrevisionens rekommendationer anser Kristdemokraterna att det kan ske. Regeringen bör därför rikta ett gemensamt brottsbekämpande uppdrag till myndig­heterna, utse ett departement som ansvarigt för uppdraget och för uppföljningen och tydligt öronmärka medel för det brottsbekämpande uppdraget. Detta bör ges regeringen till känna.

 

 

Andreas Carlson (KD)

 

Lars Adaktusson (KD)

Robert Halef (KD)

Ingemar Kihlström (KD)

Mikael Oscarsson (KD)

Tuve Skånberg (KD)

 

 

Yrkanden (3)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett gemensamt brottsbekämpande uppdrag till myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2019/20:JuU12
    Utskottets förslag
    Bifall
    Kammarens beslut
    Bifall
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om öronmärkta medel för brottsbekämpning och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2019/20:JuU12
    Utskottets förslag
    Bifall
    Kammarens beslut
    Bifall
  • 3.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ansvarigt departement med uppföljningsansvar och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2019/20:JuU12
    Utskottets förslag
    Bifall
    Kammarens beslut
    Bifall

Behandlas i betänkande (1)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.