med anledning av skriv. 1992/93:147 Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m.

Motion 1992/93:Kr5 av Elisabeth Persson m.fl. (v)

Den 2 juni 1992 fattade riksdagen beslut om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--96.
Besluten gällde bl.a. avtalsperiodens längd, public service-
företagens ägarskap samt företagsform.

Nu meddelar regeringen i skrivelse 1992/93:147 att
riksdagens beslut såvitt avser ägandet av public service-
företagen inte kan genomföras och att en särskild utredare
har tillkallats med uppdrag att lägga fram förslag om hur
public service-företagen bör ägas i framtiden. Arbetet ska
vara slutfört senast den 31 januari 1993.

Vänsterpartiet anser att regeringens handläggning av
massmediafrågor -- såväl frågan om public service-
företagen som den lokala privatradion -- uppvisar allvarliga
brister. Återigen har man hamnat i tidsbrist. Samverkan
med de nuvarande ägarna, de tilltänkta nya delägarna och
radion har uppenbarligen inte varit konstruktiv och därför
inte givit resultat. Detta är särskilt allvarligt alldenstund det
är regeringen som tagit initiativ till förändringarna.

I och med att de nuvarande ägargrupperna visat stor
välvilja att medverka till en lösning och förklarat sig villiga
att kvarstå som ägare fram till halvårsskiftet finns det ändå
möjligheter att nå en lösning på frågan om ägandet. En
särskild utredare har tillsatts. Vi förutsätter att denne ges de
resurser som krävs för att kunna komma med en
konstruktiv rapport senast 31 januari och att
utredningsarbetet sker i samråd med nuvarande
ägargrupper. Vi anser också att regeringen i betydligt högre
grad än vad som skett måste verka för en bred politisk
förankring av massmediafrågorna och att en parlamentarisk
beredning/utredning tillsätts redan nu för att kunna börja
arbeta så snart utredarens rapport är klar.

Vänsterpartiet accepterar inte ett statligt ägande av den
avgiftsfinansierade radioverksamheten. I den tidigare
riksdagsbehandlingen föreslog vi att gränsen för statens
hembudsrätt skulle sättas vid 20 %. Vi anser att fortsatt
folkrörelseägande är viktigt.

Vi anser också att flera skäl talar för att en stiftelse bör
stå som ägare av de olika bolagen. Den särskilda utredaren
bör därför få tydliga direktiv att lägga fram förslag om
stiftelseägande.

Riksdagsbeslutet den 2 juni 1992 behandlade också
avtalstidens längd. Bl.a. angavs problem kring ägarfrågan
som skäl för en kort avtalsperiod på fyra år. Vänsterpartiet
förordade att den skulle vara sex år. I och med att viktiga
delar av besluten som då fattades nu inte kan träda i kraft
menar vi att det finns anledning att ompröva avtalstidens
längd. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samråd mellan den särskilde
utredaren och nuvarande ägargrupper inom Sveriges
Radio,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en parlamentarisk beredning av
det framtida ägandet av den avgiftsfinansierade
radioverksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om associationsformen för ägandet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avtalstidens längd.

Stockholm den 9 december 1992

Elisabeth Persson (v)

Bengt Hurtig (v)

Thommy Ohlsson (v)

Gudrun Schyman (v)