Till innehåll på sidan

med anledning av skrivelse 1989/90:69 om ungdomsfrågor

Motion 1989/90:Kr1 av Sten Svensson m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 1989/90:69
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-31
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Sten Svensson m.fl. (m)

med anledning av skrivelse 1989/90:69 om
ungdomsfrågor

Mot.
1989/90
Kr 1-4

Inledning

Regeringen har givit riksdagen möjlighet att yttra sig över en skrivelse om
ungdomsfrågor. Skrivelsen redogör för vilka åtgärder som, enligt regeringen,
bör vidtas för ungdomar under 1990-talet.

Allmänt

Vi reagerar mot den grundsynen som kommer till uttryck i regeringens skrivelse:
Barn och ungdomar skall lockas att medverka i föreningsliv och med
bidrag stödda projekt. Planering skall enligt regeringen samordnas utifrån
en helhetssyn på ungdomars behov. Skrivelsen andas en stark tilltro till planering,
omsorg, bidrag och kollektiva aktiviteter. En redan tillsatt ungdomsutredning
skall bidra med ytterligare förslag.

Vi vänder oss mot ett sådant synsätt. Det allmännas insatser bör enligt vår
mening utformas så att de i så liten omfattning som möjligt ingriper i den
enskildes liv. Samhällets insatser bör begränsas till att stärka den enskilde
och att öka valfriheten.

Att påstå att planering skall ske ur ett speciellt ungdomsperspektiv är enligt
vår mening en bedräglig argumentation. Planering skall, i den mån den
är nödvändig, givetvis ske med alla medborgares bästa för ögonen. Eller avser
regeringen att i framtiden arbeta med olika planeringsperspektiv för
barn, ungdomar, barnfamiljer, pensionärer m.fl.?

En av orsakerna till att det finns ett problem med ett fåtal unga människor
är just det faktum att de har betraktats som annorlunda och att de har särbehandlats.

Vi reagerar också på det sätt som regeringen presenterat skrivelsen. Allmänna
ordalag och vagt formulerade målsättningar utan vare sig verklighetsförankring
eller logik är kännetecknande för skrivelsen. Ett exempel på
detta minst sagt märkliga sätt att presentera regeringsskrivelser på är bilagan
till skrivelsen som går under namnet Rakt på sak.

I denna pamflett presenterar regeringen sin ungdomspolitik! På omslagets
baksida framhåller regeringen att de hoppas att pamfletten skall vara en
hjälpreda för unga människor att hitta rätt i den komplicerade samhällsapparaten.
Vi frågar oss vilken hjälp i den komplicerade samhällsapparaten det

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Krl-4

är att veta att intagningen till högskolan ändras hösten 1991, att det behövs Mot. 1989/90

fler smålägenheter eller att gruppen Urkraft i Skellefteå har förändrat sin Krl

verklighet? Driver regeringen med ungdomarna? På något annat sätt kan vi
inte tolka det.

Insprängt i pamfletten förekommer några unga människor som har synpunkter
på bostadsbrist, brist på replokaler, brist på inflytande i skolor
o.s.v. Vilket syfte dessa ungdomar fyller i pamfletten klargörs inte.

Vår inställning

Frågan om unga människors situation är alldeles för seriös och viktig för att
behandlas på detta sätt. Vi kan heller inte förstå vad det är som gör att ungdomar
skall ses som en homogen grupp, med samma behov, samma problem
och därmed kräva samma lösningar.

Vi ser varje människa som en unik individ, med egna behov och önskemål.

Detta innebär att vår politik utgår från att den enskilde skall ha möjlighet att
utvecklas och leva på det sätt som passar honom eller henne bäst.

Det är därför mycket främmande för oss att behandla människor som en
grå massa.

Vi har under den allmänna motionstiden väckt motioner om bostadspolitiken,
alkohol- och narkotikafrågan, arbetsmarknaden, kulturpolitiken, idrottsfrågor,
utbildningspolitik m.m.

Vi hänvisar till de förslag som återfinns i dessa motioner, vilka också kommer
unga människor till del.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konkreta åtgärder för att öka valfriheten,
stärka framtidstron och allmänt förbättra möjligheterna att utvecklas
i en positiv riktning.

Stockholm den 31 januari 1990

Sten Svensson (m)

Per Stenmarck (m) Ingrid Hemmingsson (m)

Ingegerd Troedsson (m) Ingvar Eriksson (m)

Ing-B ritt Nygren (m) Karin Falkmer (m)

2

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkreta åtgärder för att öka valfriheten, stärka framtidstron och allmänt förbättra möjligheterna att utvecklas i en positiv riktning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkreta åtgärder för att öka valfriheten, stärka framtidstron och allmänt förbättra möjligheterna att utvecklas i en positiv riktning.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.